Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dumka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Italien samt erkändes vara samtidens mest
intresseväckande och genialiska skådespelerska. Hon
eger trots sjuklighet ett oförlikneligt herravälde
öfver både sin röst och sina andra yttre uttrycksmedel
och kan förvandla sig så, att hon är precis hvad
rollen fordrar, utan att som andra skådespelerskor
begagna smink och dylika maskeringsutvägar. Natur och
verklighetstrohet äro hennes främsta ögonmärken;
hon eger en märkvärdig individualiseringsförmåga,
medan hennes eldiga temperament och djupa känsla
förläna den nödiga idealiteten åt hennes realistiska
skapelser. Det är förnämligast som scenisk tolk af
det qvinliga lidandet D. vunnit sin konstnärliga
storhet, och till hennes förnämsta roller höra
Marguerite Gautier i »Kameliadamen», Odette, Fedora,
Nora i Ibsens »Ett dockhem», Magda i Sudermanns
»Hemmet», Santuzza i Vergas »Cavalleria rusticana»
och Shaksperes Kleopatra, men äfven i komiska
roller, sådana som Cyprienne i »Låtom oss skiljas»
eller den glada värdshusvärdinnan Mirandolina i
Goldonis klassiska lustspel »La locandiera», är hon
utmärkt. Med eget teatersällskap uppträdde hon i
Wien och Berlin 1892 samt sedermera i Petersburg,
Nord- och Syd-Amerika, London, Spanien, Köpenhamn,
Stockholm (1895) och Paris (1896). I sitt 1880
ingångna, 1894 upplösta äktenskap med skådespelaren,
sedermera konsuln i Buenos Aires Theobaldo Chechi
[kēki] har hon en dotter.
Dusson [dysså’ng], markis och grefve. Se
Bonnac. Suppl.
Du Toits Pan, stad i Kapkolonien. Se
Beaconsfield. Suppl. (der genom tryckfel står Pano).
*Duvergier de Hauranne, P., afled 1881.
Duverney [dyvernå], Guichard Joseph, fransk anatom, f. 1648,
blef 1679 professor i anatomi vid »Jardin royal» och
dog 1730. Bland hans många afhandlingar må särskildt
påpekas dem, som angå hörselorganen. D. var den
förste upptäckaren af de sedermera s. k. Bartholinska
körtlarna (se d. o. Suppl.).
*Duveyrier. — 3. Henri D. dog genom sjelfmord 1892.
*Dux, stad, hade 10,141 innev. 1890.
*Dux, Lat. (»förare»), musikt., kallas i en fuga det
ursprungliga temat eller subjektet, sådant
det föredrages af begynnelsestämman. Jfr Comes.
Duyckinck [de’jk-], Evert Augustus,
nord-amerikansk literaturhistoriker och biograf,
f. 1816 i New York, d. 1878 derstädes, utgaf
1847–53 den kritiska veckoskriften »The literary world» i
samarbete med sin broder George Long D. (f. 1823,
d. 1863), hvilken äfven medverkade i D:s mest
betydande arbete: Cyclopaedia of american literature
(2 illustr. band, 1856; 4:de uppl. 1888).
*Düben, von, adlig ätt. Den 1698 adlade ätten
utdog på svärdssidan 1892 med D. 9. Den tredje
ätten lefver (utgick ej 1876, såsom det uppgifves i
hufvudaitikeln), den fjerde, grefliga, utgick 1876.
*7. Düben, A. G. von. Det i art. omtalade brefvet
skrefs till D., som då vistades i Wien, från
J. F. E. v. Vegesack i Berlin. Se vidare Vegesack 2.
*9. Düben, G. V. J. von, uttalade sig i skriften
I vivisektionsfrågan (1881) för den vetenskapliga
vivisektionen. För »Nordisk Familjebok» skref han ett
stort antal förträffliga artiklar, hufvudsakligen
på anatomiens område. Han tog 1887 afsked från
professuren, bosatte sig å sin gård Nysund, i
Vårdinge socken, och afled der d. 14 Juli 1892. —
D. var en på hufvudets vägnar högt begåfvad man och
en mångsidig natur med intresse och håg åt skilda
riktningar. Han hade stor förmåga att kläda sina
rediga tankar i väl valda uttryck, hade ofta en udd
af bitande qvickhet till hands, men egde också en ej
ringa del godmodig humor. Jfr nekrolog af O. Medin,
i »Sv. Läkaresällskapets förhandl.» (1892).
*Dümichen, J. von, afled i Strassburg d. 7
Febr. 1894. För Onckens »Allgemeine geschichte
in einzeldarstellungen» skref han Geschichte
des alten Ägypten (1879, behandlande det gamla
Egyptens geografi samt dess innevånares skrift
och språk). D. publicerade jämte Brugsch det
stora inskriftsverket Recueil de monuments
égyptiern, af hvilket bd 3–6 (1865–85) utgöra
hans bidrag; han utgaf äfven Der grabpalast des
Petuamenap in der thebanischen nekropolis (3 bd,
1884–95). Efter hans död utkom på föranstaltande af
hans lärjunge Spiegelberg Zur geographie des alten
Aegyptens. Aus dem nachlass von Joh. D. (1894). D:s
hufvudförtjenster om egyptologien bestå i hans
omfattande och samvetsgranna undersökningar rörande
ptolemeer- och romaretidens skriftsystem, språk och
tempelliteratur. För sina vetenskapliga förtjenster
adlades han. K. P.
*Dümmler, E., blef 1875 medlem af centraldirektionen
för utgifvandet af »Monumenta Germaniae historica»
(såsom ledare af afd. »Antiqvitates») och är sedan
1888 ordförande i denna direktion.
*Düna har en längd af 970 km. och ett flodområde
af 85,400 qvkm. Plan föreligger att förena D. med
Dnjepr medelst Berezina genom en jättestor kanal af
1,800 km. längd, som skall blifva tillräckligt djup
och rymlig för att medgifva genomfart från Östersjön
till Svarta hafvet för handelsfartyg af den största
drägtighet och för de största pansarskepp. Med
undantag af kärrtrakten mellan D. och Berezina
skall kanalen hela vägen begagna de nämnda floderna,
och på vattenskillnaden skall åstadkommas en sjö,
som skall förse kanalen med vatten.
*Dünaburg, sedan 1893 officielt Dvinsk, hade 72,500
innev. 1891.
*Dünamünde, sedan 1893 officielt Ust-Dvinsk, hette
i äldre tider äfven Neumünde och under den sachsiska
ockupationen 1700–01 Augustusburg.
Düppel, den tyska namnformen för Dybböl.
Dürbach, A. L. Se Karsch.
*Düren hade 24,536 innev. 1895.
Dürnstein (Dürrenstein), småstad i Nedre Österrike,
vid Donau, med omkr. 520 innev., bekant för sin
nu i ruiner liggande borg, der Richard Lejonhjerta
efter sin återkomst från Österlandet hölls fången i
3 månader (1192–93). Den 26 Mars 1645 intogs borgen
af svenskarna under Torstensson och förstördes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
