Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Edam-ost ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Edelsheim-Gyulai (ej Gynlai), L. von. dog 1893
i Budapest.
2. Edelstam, Gustaf Jakob, ämbetsman, sonson
till krigaren Gustaf E. (se denne), föddes i
Stockholm d. 24 Juni 1831, blef student i Upsala
1851 och jur. kandidat 1856, tjenstgjorde i flere
ämbetsverk, utnämndes 1859 till v. häradshöfding
och befordrades 1863 till fiskal i Svea hofrätt. Han
förordnades 1864 till revisionssekreterare och 1865
till expeditionschef i Ecklesiastikdepartementet,
utnämndes 1867 till assessor i Svea hofrätt och
var 1873–88 landshöfding i Kalmar län. Anställd
såsom guvernör hos kronprinsen Gustaf under dennes
vistelse vid Upsala universitet 1876–77, promoverades
E. der till jur. doktor vid jubelfesten 1877. Han var
ledamot af kyrkomötet 1878. S. å. erbjöd Louis de Geer
honom att blifva F. F. Carlsons efterträdare såsom
ecklesiastikminister, hvilket E. dock afböjde. Död
i Upsala d. 6 Maj 1892.
*2. Edelsvärd, A. V., lemnade 1895 arkitekttjensten
vid Järnvägsstyrelsen. Han utnämndes 1891 till
hedersled. af Landtbruksakad. — Se Rättelser, bd 18,
sp. 833.
Edem, med. Se Oedem.
Eden [īdön], engelsk adelsfamilj. Se Auckland.
*Edessa. Om den s. k. abgarusbilden från E.
Se Kristusbilder.
*Edestad, socken. 3,310 har. 1,111 innev. (1895).
Edfeldt, Hans, universitetslärare, filosofisk
skriftställare, född i Ed, Vesternorrlands län, d. 28
Juni 1836, student i Upsala 1861, docent i praktisk
filosofi 1868, filos. doktor 1869, har längre tider
varit förordnad att förestå professuren i nämnda ämne
och fick 1896 professors n. h. o. v. Han har genom
en flitig skriftställare verksamhet sökt närmare
utföra Boströms läror, företrädesvis på den praktiska
filosofiens område, och utgifvit 2 band af Boströms
»Samlade skrifter» (1883).
Edforsen. Se Indalselfven.
*Edgehill. Slaget var ej afgörande.
1. Edgren, August Hjalmar, filolog,
universitetslärare, född d. 18 Okt. 1840
i Värmland, blef student i Upsala 1858 och
undergick officersexamen i Stockholm 1860. Under
nord-amerikanska inbördeskriget deltog han 1862–63,
som officer i nordstaternas tjenst med utmärkelse i
flere strider, tog derefter afsked och tjenstgjorde
1864–70 vid Värmlands regemente samt idkade derunder
äfven språkstudier i utlandet. Under hela 1870-talet
var E. bosatt i Amerika, der han egnade sig åt den
filologiska universitetsbanan och 1874 erhöll filos.
doktorsgrad vid Yale college samt anställdes såsom
docent i franska vid detta universitet s. å. Han
biträdde dessutom vid undervisningen i sanskrit
och förestod läsåret 1878–79 den ryktbare
Whitneys professur i sanskrit och jämförande
språkforskning. 1880 förordnades E. till docent i
sanskrit vid Lunds universitet, men lemnade åter
fädernejorden 1884, då han utnämndes till professor
i sanskrit vid statsuniversitetet i Nebraska. Han
återbördades till hemlandet, då han 1890 utnämndes
till professor i nyeuropeisk lingvistik (med
undervisningsskyldighet i germanska språk samt äfven
sanskrit) vid Göteborgs högskola. I sin egenskap af
rektor under denna institutions båda första år inlade E. stora
förtjenster om dess organisation, särskildt
hvad angår förvärfvandet af examensrätten. Han
lemnade 1893 dock befattningen vid högskolan för
att efterkomma kallelsen till professor i romanska
språk vid det ofvannämnda Nebraska-universitetet i
Lincoln, Nord-Amerika. — Öfver sanskritspråket har
E. författat flere etymologiska uppsatser, införda
i lärda tidskrifter o. dyl., samt Sanskritspråkets
formlära (1883) och A compendious sanskrit grammar
(1885), hvarjämte han öfversatt Kalidasas tre dramer
»Schakuntala» (1875), »Molnbudet» (s. å.) och
»Malavika» (1877) samt »Nala-sagan»- (1880). För
studiet af främmande lefvande språk har han utarbetat
bl. a. en kortare lärobok i engelska språket (1869; ny
uppl. 1883), en tysk-engelsk och engelsk-tysk ordbok
(i förening med prof. Whitney, 1877), The kindred
germanic words of german and english (1880), den
med Norbergska priset belönta afhandlingen Quelques
observations sur l’élément roman de l’anglais (Lunds
univ:s Årsskrift XIX, 1883), A compendious french
grammar (1890) och An elementary spanish grammar
(1891), hvarjämte han utgifvit Jämförande grammatik
omfattande sanskrit, grekiska, latin och gotiska. I:
Ljudlära och nominal stambildningslära (1893),
ett arbete, som vunnit mycket erkännande. Han
har från engelskan öfversatt bl. a. Longfellows
epopéer »Evangelina» (1875) och »Miles Standish»
(1890) samt en större samling »Valda dikter» af
samme skald (1892) och »Ur Amerikas skönliteratur»
(1878–79), till engelskan öfverflyttat V. Rydbergs
»Medeltidens magi» (1879), i »Ny svensk tidskrift» och
»Nordisk tidskrift» på 1880-talet skildrat amerikanska
kulturförhållanden och populariserat ämnen från det
indiska forskningsområdet samt i bokform utgifvit
Förenta staternas folkskolor och högre lärosäten
(1879), Dikter i original och öfversättning
(1884), Skildringar från det minnesrika Mexiko
(1891), Blåklint, ny samling af dikter (1894) och
invigningsskriften Göteborgs högskola (s. å.) m. m.
2. Edgren, Anne Charlotte, författarinna, den
föregåendes sysslings hustru. Se Leffler. Suppl.
Edgren, Johan Gustaf, läkare, född d. 9 Okt. 1849
i Åmål, blef student i Upsala 1871, med. kandidat
derstädes 1876, med. licentiat vid Karolinska
institutet 1879 och med. doktor i Upsala 1881, sedan
han vid Karolinska institutet försvarat afhandlingen
Bidrag till läran om temperaturförhållandena i
periferiska organ (1880). Såsom laborator i fysiologi
tjenstgjorde han 1877 i Upsala och åren 1879–80
i Stockholm; han förordnades 1884 till docent i
medicin vid Karolinska institutet samt utnämndes 1888
till e. o. professor i samma ämne derstädes. Bland
hans skrifter märkas Iris’ rörelsemekanism hos
grodan I, II (i »Upsala Läkareför:s förh.»,
1876, 1878), Den elektriska undersökningen af
musklerna och de motoriska nerverna (1884), Om den
primära progressiva myopatin (i »Nord. Med. ark.»,
1887), Kardiografiska och sfygmografislta studier
(dersammast., 1888), Amusie (musikalische aphasie,
i »Deutsche zeitschr. f. nervenheilkunde», 1895),
Inledning till Sv. läkaresällskapets diskussioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
