Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egypten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säkerhet för deras lån. Dessa statsdomäner omfattade
1891 178,747 har och ligga till större delen
i Nedre E., medan de i kedivens enskilda ego
befintliga Daira Sarie (212,000 har) mest ligga
i Öfre E. Mycken jord tillhör ock moskéerna och
skolorna (denna jord, »vakf», hafva engelsmännen
tagit i beslag för ockupationskostnader) samt bolag,
främst Sueskompaniet, och några stora godsegare,
men deras antal, som aldrig varit stort, minskas
fortfarande. — Näringsfliten har knappast ökat sig
på 1880- och 1890-talen. Handeln led visserligen
genom förlusten af Sudan, men det genom engelsmännens
åtgärder förbättrade ekonomiska läget har medfört icke
oväsentlig stegring i synnerhet af exporten. Denna,
som 1895 hade ett värde af 12,63 mill. egypt. pund,
består företrädesvis af bomull (för 9,46 mill. pd),
bomullsfrö (för 1,2 mill.), bönor (för 0,47 mill.) och
socker (för 0,47 mill. pd), spanmål af olika slag,
hudar och skinn, hvilket nästan allt går öfver
Alexandria, medan af den förr stora utförseln
från Sudan endast en obetydlig mängd kommer till
Sauakin. Införseln hade s. å. ett värde af 8,39
mill. pd. Närmare 60 proc. af E:s export gå till
England, och omkr. 35 proc. af importen förskrifva
sig från detta land. Nästan hela grosshandeln
ligger i händerna på européerna, som i E. upprättat
ett antal banker. — E:s sjöfart sammanfaller
väsentligen med Alexandrias, enär trafiken i Port
Said och Sues är nästan uteslutande transito genom
Sueskanalen och den i Sauakin och Koseir är af
föga betydenhet. — Jernvägarna hade 1895 en längd
af 2,043 km.; hufvudlinierna äro Kairo–Alexandria
(211 km.), Kairo–Sues (246 km.) och Kairo–Siut
(368 km.). Statens telegraflinier hade s. å. en
längd af 3,491 km. — Myntenheten är piastern
(tariftpiastern); 100 piaster l. 1,000 milliemes
äro = 1 egyptiskt pund (18,45 kr.). I guld präglas
pund och napoieoner (1 napoleon = 20 frcs = 77,15
piaster). Fältmått är feddan = 42 ar; mått för
torra varor äro ardeb = 1,98 hl.; vigt kantar =
44,9 kg. Enligt 1882 års census voro 6,051,625
muhammedaner, 514,521 kristna (408,903 kopter,
57,389 rom. katoliker, 42,066 grek. katoliker, 4,536
protestanter, 1,627 armeniska kristna) och 15,769
judar. 1894 beräknades 7,069,200 vara muhammedaner,
475,000 kopter, 164,000 andra kristna och 30,800
judar m. fl. Katolikerna af latinsk ritus hafva en
ärkebiskop i Alexandria samt två apostoliska vikarier;
den grek. ortodoxa kyrkan har en i Kairo residerande
patriark af Alexandria, E., Pentapolis och Etiopien;
armenierna bilda församlingar i Alexandria och Kairo,
i hvilken sistnämnda stad deras biskop residerar. En
katolsk mission har funnits i E. sedan förra hälften
af 1500-talet; katolikerna hafva nu kyrkor i många
af de större städerna. De protestantiska kyrkorna
äro representerade genom tre missioner, genom
miss Whatelys skolor, genom de amerikanska unerade
presbyterianerna, hvilka med framgång verka särskildt
bland kopterna, samt genom engelska kyrkans mission i
Kairo (sedan 1882). Dessa missioner underhålla äfven
skolor och uppfostringsanstalter. En utomordentligt
välsignelserik verksamhet har utvecklats af miss
Whately, hvilken i Kairo, Damiette m. fl. st. grundat
8 protestantiska skolor, i hvilka 300
gossar och 200 flickor, till större delen
muhammedanska barn, undervisas. Hon har äfven
anlagt sjukhus i Kairo samt diakonisshus i Kairo
och Alexandria.
Genom den engelska ockupationen af 1882 (se
nedan) inskränktes kedivens makt särskildt i
finansförvaltningen, hvilken står under kontroll af
en på Englands förslag af kediven utnämnd engelsk
rådgifvare, utan hvars medverkan och bifall ingen
finansiel operation får företagas. Han har rätt
att taga plats i ministerrådet, men eger ingen
verkställande makt. Ministèren består nu af 6
departementschefer: för inrikes-, finans-, justitie-,
krigsärenden, för allmänna arbeten och undervisning,
för utrikesärenden. Den 1 Maj 1883 promulgerade
kediven en organisk lag, hvarigenom skapades ett
antal representativa institutioner, grundade på
allmän omröstning i syfte att åstadkomma ett mera
konstitutionelt styrelsesätt. Dessa institutioner
voro ett lagstiftande råd, en generalförsamling
och provinsutskott. Det förstnämnda, bestående
af 30 medlemmar, är en konsultativ korporation i
lagstiftningsfrågor, för hvilken hvarje förslag
till allmän lag måste framläggas för att pröfvas,
men regeringen är ej tvungen att följa dess råd. De
båda andra institutionernas funktioner äro ock af
begränsad natur, men inga direkta skatter kunna
påläggas utan generalförsamlingens medgifvande;
den sammankallas hvartannat år. — Budgeten för 1896
upptog statsinkomsterna till 10,26 mill. egypt. pund,
deraf 5 mill. i direkta skatter, och statsutgifterna
till 9,6 mill., deraf 3,77 mill. pd till räntor
och amorteringar å statsskulden och 665,041 pd
såsom tribut till Turkiet. Statsskulden uppgick vid
1895 års slut till 104,636,900 pd sterling. Armén
reorganiserades 1883 af Baker pasja och har sedan dess
till öfverbefälhafvare haft en britisk generalsperson
med titeln sirdar, hvarjämte ett 70-tal engelska
officerare tjenstgöra i densamma. Dess styrka
uppgår till omkr. 15,000 man. Sedan upproret 1882
har en engelsk ockupationsarmé på omkr. 4,000 man
qvarstått i landet. Någon verklig krigsflotta finnes
icke. — Vapnet är en rund, blå sköld, å hvilken äro
anbragta tre silfverstjernor, omslutna af en åt
v. vänd månskära i silfver; skölden omgifves af en
ring med stjernor, hvarje stjerna omgifven af två
månskäror, och bakom skölden korsa hvarandra tre par
med hästsvansar behängda och med halfmåne och stjerna
smyckade sceptrer; på skölden hvilar en kunglig krona
med halfmåne och stjerna.
Historia. Sedan Tevfik pasja 1879 utnämnts till
kediv, öfverlemnades skötseln af statens finanser
åt en engelsk och en fransk kommissarie, som
återupptogo räntebetalningen på skulden och bragte
budgeten i jämnvigt, men för ändamålets vinnande
nödgades öka skatterna, inskrida mot den snikna
ämbetsmannakåren och reducera hären. Begagnande sig af
det missnöje dessa främlingarnas åtgärder framkallade,
tvang öfverste Arabi pasja (se denne. Suppl.), i
spetsen för ett militäriskt-nationelt parti, 1881
kediven att afskeda premierministern Riaz pasja,
som var emot arméns ökning, och att sammankalla en
notabelförsamling, hvarefter han 1882, utnämnd till
krigsminister, fordrade upphäfvande af den europeiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
