- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
599-600

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egypten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Viktoriamuseet»), och i Sveriges nationalmuseum finnes en
samling af egyptiska fornsaker (se Nationalmuseum,
sp. 848).

*Ehlert, Louis, dog 1884.

*Ehrenfeld förenades 1888 med staden Köln.

*2. Ehrenheim, P. J. von, utsågs efter L. De Geer
1888 till universitetskansler. I det politiska lifvet
har han deltagit med oförminskadt intresse. Han
har fortfarande haft plats i Första kammaren och
satt 1883 i särskilda utskottet för försvarsfrågan,
t. o. m. 1887 i konstitutionsutskottet och 1888–91
i statsutskottet. Alltifrån 1879 t. o. m. Mars 1891
var han kammarens vice talman och Mars–Maj 1891
samt 1892–95 dess talman. I den 1895 tillsatta
unionskomitén är han svensk ordförande. Till
fullmäktig i Riksbanken har han ständigt (sedan
1872) återvalts samt var 1885–86 och är sedan
1890 ordförandefullmäktig. Han var ledamot af
kyrkomötet äfven 1883 och 1893. Han var ordförande
i komitén för utarbetande af förslag till ny
fiskeristadga (1881–83) och ledamot af Förstärkta
lagberedningen (1884–87). Ordförandeskapet
i direktionen öfver Nya elementarskolan i
Stockholm lemnade han 1882. E. har kallais till
ledamot af Vet. akad (1887) samt till hedersled.
af Fysiogr. sällsk. i Lund (1889), Vet. soc. i
Upsala (1891), Vitt. hist. o. ant. akad. (s. å.) och
Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1893). Vid jubelfesten
i Upsala 1893 kreerades han till juris hedersdoktor.

*1. Ehrenström, J. A., utsågs 1812 till ordförande
i Helsingfors nybyggnadskomité, hvilket uppdrag
fortfor ända till komiténs upplösning 1825, blef 1812
statsråd, 1814 verkligt statsråd samt 1820 senator
och ledamot af ekonomiedepartementet, från hvilken
befattning han 1825 fick afsked. Under sina sista
lefnadsår var E. sysselsatt med att författa sina
lefnadsminnen, hvilka 1882–83 utgåfvos i Upsala i 2 bd
af S. J. Boëthius med titeln Statsrådet Johan Albert
Ehrenströms efterlemnade historiska anteckningar.

Jfr Rättelser, bd 18, sp. 834.

*1. Ehrensvärd, J. J., föddes i Åbo d. 11 Maj 1666.

*2. Ehrensvärd, A. Hans Anteckningar under en resa
i Finland 1747
utgåfvos 1882 af R. Hausen.

*3. Ehrensvärd, K. A., blef 1760 fänrik vid Åbo
läns regemente. Drabbningen 1762 stod i Stettiner haff
(ej nuv. Frisches haff). E:s och Trolles utrikesresa
företogs 1766–67. E. deltog under J. M. Sprengtporten
verksamt i 1772 års revolution. E. »framträdde inför
konungen» (sp. 263) på aftonen efter bataljen (d. 24
Aug.), ej tre dagar senare. Han utnämndes (d. 9
Sept.) till kommendör (ej riddare) af Svärdsordens
stora kors. E:s bref till Masreliez 1781–83 och
1794 utgåfvos af C. Eichhorn i »Sv. autografsällsk:s
tidskr.», 1880. Jfr K. Warburg: »K. A. Ehrensvärd. En
lefnadsbild från Gustavianska tiden» (1893; med flere
af E:s teckningar) och A. Hammarskjölds recension af
nämnda arbete (i »Nord. tidskr.», 1893).

*6. Ehrensvärd-Gyllembourg. J. L. Heiberg föddes 1791
(ej 1790).

*7. Ehrensvärd, A. K. A. L., utnämndes d. 25
Sept. 1885 efter frih. Hochschild till
utrikesminister och kontrasignerade såsom sådan bl. a. den
nya konsulsstadgan af 1886 och instruktionen för
konsulernas ämbetsutöfning af 1887. Den 12 Juni
1889 erhöll han afsked från ministerämbetet (hans
efterträdare blef grefve K. Lewenhaupt), afsade
sig 1890 sin plats i Första kammaren och är numera
bosatt på sin egendom Tosterup. E. är ledamot af
Fysiogr. sällsk. i Lund (1864; hedersled. 1895),
af Vet. och Vitt. samh. i Göteborg (1864;
hedersled. 1871), af Landtbruksakademien (1865;
hedersled. 1886), hedersledamot af Akad. för de fria
konsterna (1871), ledamot af Vet. akad. (1886) och
hedersledamot af Vitt. hist. o. ant. akad. (1888).
Hushållningssällskapen i Göteb. o. Bohus län (1886)
samt i Kristianstads (1892) och Malmöhus län (1894)
hafva kallat honom till sin hedersledamot.

Ehrle, Franz, tysk kyrkohistoriker, biblioteksman,
f. i Isny 1845, studerade vid jesuitskolor, nödgades
1872 på grund af utvisningslagen emot jesuiterna
lemna sin lärareplats i Feldkirch, prestvigdes
1876 i England och egnade sig sedan 1880 i Rom åt
studiet af medeltidens lärda verk, af hvilka han
utgifvit flere. Hans Historia hibliothecae
romanorum pontificum
(1890) skaffade honom en plats i
direktionen för vatikanska biblioteket. Leo XIII
anförtrodde E. organiseringen af det 1892 öppnade
referensbiblioteket till vatikanska arkivet. Sedan
1895 är pater E. prefekt för vatikanska biblioteket.

*Ehrlich, H., föddes 1822. Senare skrifter af honom
äro Wie übt man clavier (1879), Musikästhetik von
Kant bis auf die gegenwart
(1881), Aus allen tonarten
(1888), Modernes musikklen (1895) m. fl.

Ehrmann, François Émile, fransk målare, f. i,
Strassburg 1833, blef 1853 arkitektelev vid École
des beaux-arts i Paris, men öfvergick till måleriet
under Gleyre. Efter att hafva lefvat tre år i Italien
utställde han En metande sirén, som vann bifall och
kom till museum i Strassburg (1865). Sedermera har
han utfört mytologiska och monumentala bilder, såsom
Ariadne öfvergifven af Thesevs (1873, i Luxembourg),
Konstens historia, fris i Hotel Girard (1874),
Muserna (1877), plafond i Hederslegionens palats,
Paris inbjuder folken till fredlig täflan (1879),
som vann stort bifall, Vetenskap och konst (1880),
för Nationalbiblioteket, Manuskriptet (1885), pannå
för detsamma o. s. v.

Ehrnrooth [-rōt], Johan Casimir, finsk militär,
statsman, föddes d. 26 Nov. 1833, genomgick
Fredrikshamns kadettkår, inträdde 1850 i rysk
militärtjenst, studerade vid krigsakademien i
Petersburg 1853–55, tjenstgjorde sedan 1857 i
Kaukasien, blef 1868 generalmajor, 1873 brigadchef
samt 1877 generallöjtnant och divisionschef. E. deltog
i polska upprorets kufvande 1863 och i fälttåget mot
Turkiet 1877 samt blef i bägge krigen sårad. 1880
fick han afsked ur rysk tjenst och emottog
krigsministerposten i Bulgarien, der han bidrog
till ordnandet af de inre förhållandena och till
stärkandet af furst Alexanders ställning. På hans
inrådan beslöt fursten att afskaffa den bulgariska
författningen och tillvälla sig diktatorisk
makt. Statskuppen verkställdes under E:s ledning med
framgång, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free