Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ehrström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dramatiska såväl som koloraturuppgifter. I
koloraturfacket försökte hon sig på Elvira, Rezia,
Philine, Endora (»Judinnan»), Inez (»Afrikanskan»),
Guillemette (»Pathelin»), till och med Nattens
drottning (»Trollflöjten»). Detta fack var dock icke
hennes förnämsta, lika litet som komikens i allmänhet,
ehuru hon lemnade anmärkningsvärda prestationer
såsom Anna i »Hvita frun», Marie i »Trumpetaren»,
Javotte i »Kungen har sagt det» samt Djamileh. Bäst
lyckades hon i dramatiska uppgifter, framförallt
Wagnerpartier (Elsa, Eva, Elisabeth), äfvensom
Valentine, Donna Anna, Margareta (särskildt i Boitos
opera), Desdemona, Julia, Aida, Blenda, Neaga, Sigrun
(i »Harald Viking»), Katarina (i »Nordens stjerna»)
o. s. v. I fråga om dramatisk begåfning hör E. utan
tvifvel till de främsta sångerskor Sverige någonsin
egt, och att hon icke vunnit ett ännu större namn än
det hon har, torde hufvudsakligen få tillskrifvas ett
egendomligt sångsätt, med pressad och vibrerande
tonbildning, hvilket — vare sig medfödt eller bibragt
genom bristfällig undervisningsmetod — hon aldrig
lyckats fullt öfvervinna. Hon är särskildt ovanligt
lyckad i grimeringskonsten, och hennes framställning
är sällsynt fri från all »pose» och teatersjablon.
A. L.
Ekbark, garfmedel. Se Ek, sp. 290.
*Ekbohrn, K. M., afled d. 8 Mars 1881.
*Ekbom, S., afled i Vasa d. 20 April 1886.
*Ekby. 1. (Egby). Socken i
Kalmar län. 1,170 har. 319 innev. (1895). —
2. (Ekeby). Socken i Malmöhus län. 3,554 har.
3,485 innev. (1895). — 3. Socken i Skaraborgs län.
2,234 har. 628 innev. (1895). Pastoratet tillhör
Mariestads kontrakt.
*Eke, socken. 1,867 har. 239
innev. (1895).
*Ekeberga, socken. 17,646 har. 1,982 innev. (1895).
Ekebergit, miner. Se Skapolit.
Ekebräken, bot. Se Polypodium.
*Ekeby. 1. Socken i Upsala
län. 7,998 har. 1,155 innev. (1895). — 2. Socken i
Östergötlands län. 11,179 har. 3,169 innev.
(1895). E. är moderförsamling till Blåvik och
Rinna. — 3. Socken i Gotlands län. 1,676 har.
263 innev. (1895). — 4. Socken i Malmöhus län.
Se Ekby. — 5. Socken i Örebro län. 4,011 har.
1,353 innev. (1895). Pastoratet tillhör Askers
kontrakt.
*Ekebyborna, socken i endast Bobergs
härad. 3,670 har. 942 innev. (1895).
*Ekelund, A. V., afled i Lund d. 18 Juni 1885.
Ekenman, N. A. Se Ekenstam. Suppl.
Ekenstam, Karl Teodor af, nykterhetsfrämjare, jordbrukare, född
å Solla, Östergötland, d. 24 Mars 1798, var son af
sjömilitären Nils Adolf Ekenman (f. 1747, d. 1813),
som utmärkte sig i 1788–90 års krig mot Ryssland, 1793
utnämndes till öfverste och 1810 adlades med namnet af
Ekenstam. E. vardt löjtnant vid Flottans mekaniska kår
1818 och tog afsked som major 1830, då han tillträdde
disponentskapet för Gusums bruk. Han invaldes 1834 i
Landtbruksakademien. Död d. 17 Sept. 1879 å Hösterum
i Östergötland. — E. var en bland de förste, som med
intresse omfattade nykterhetsrörelsen. Han nedlade
1831 sitt stora bränneri vid Gusum och ådagalade i
populära skrifter hurusom bränvinsbränningen icke
vore ett lifsvilkor för landtbruket. Han utgaf 1833 Om
fördelen af potatesodling i stort till utfodring; om
potatesbränningens förderflighet etc. (öfvers, till
norska 1842). E:s med inledning af prof. Berzelius,
försedda lilla skrift Om drank-fodring såsom ett
vilkor för husbehofsbränningens nödvändighet (1839)
spreds i omkr. 50,000 ex. öfver landet. Af mera
teoretiskt innehåll var den 1842 utgifna broschyren
Frågor och svar rörande starka dryckers missbruk
(2:dra uppl. 1843; öfvers, på finska 1845), hvilken
på statens bekostnad utdelades till alla folkskolor
och församlingar i riket. Ännu i sin sena ålderdom
uppträdde E. som författare, med Om åkerns gamla och
nya gödningssätt (2:dra uppl. 1875), Blick på Sveriges
politiska forntid och framtid (1878) och Blick på
Sveriges och Norges samtid och framtid (1880).
*Ekenäs (F. Tammisaari), stad, hade 2,093
innev. 1894, 1,305 härs areal; gårdarnas antal
var 233. Handelsflottan utgjordes vid utgången
af 1895 af blott 4 segelfartyg, om tillsammans
722 reg.-tons. S. å. inklarerades från utlandet
23 segelf. (om 2,214 reg. t.) och 5 ångf. (om
1,029 reg.-t.) samt utklarerades 33 segelf. (om
2,069 reg.-t.) och 7 ångf. (om 1,232 reg.-t.). Hela
tulluppbörden utgjorde s. å. 129,948 mark. Skattören
funnos 1894 4,460 à 200 mark; stadens inkomster och
utgifter stego till resp. 50,087 och 49,593 mark,
skulderna uppgingo till 45,423 och värdet af stadens
egendom till omkr. 592,000 mark. Produktionens
bruttovärde inom handtverks- och fabriksindustrien
uppskattades s. å. till 357,233 mark. Med
kringliggande landsort bildar staden ett imperielt
pastorat af 3:dje kl., Åbo ärkestift, Raseborgs
vestra kontrakt; areal 108 qvkm.; folkmängd 4,025
pers. (1894). Staden står genom Hangö–Hyvingebanan
i förbindelse med Finlands jernvägsnät.
A. G. P.
*Ekenäs, gods, eges nu af grefve F. Klingspor.
*Ekenäs, lastningsplats. Nära lastageplatsen ligger
E. helsobrunn med en riklig källa, sedan gammalt
känd under namnet S:t Sigfrids källa, som anlitas
mest af traktens allmoge till ett antal af omkr. 200
pers. årligen.
*Eker, socken. 1,961 har. 488
innev. (1895). Pastoratet tillhör Örebro kontrakt.
*Ekerö, socken. 4,466 har. 1,155 innev. (1895). Genom
»Kersön» (Kärrsön) är Ekerön förenad med Munsön till
ett sammanhängande land.
Ekerö, socken på Åland, Finland, utgör ett
imperielt pastorat af 3:dje kl. i Åbo ärkestift,
Ålands kontrakt, Ålands domsaga och härad. Areal 117
qvkm. Befolkningen, svensktalande, 1,250 pers. (1894).
A. G. P.
*Ekeskog, socken. 3,552 har. 578 innev. (1895). Annex
till Bellefors, tillhörande Södra Vadsbo kontrakt.
Ekgarfsyra. Se Ek, sp. 290.
Ekgren, Karl Erik, publicist, finans- och kommunalman,
född d. 27 Febr. 1828 i Stockholm, var 1842–45
anställd hos Sveriges förste daguerrotypist och
derefter på notarii-publici-kontor, i Stockholm, blef
1849 medarbetare i tidningen »Bore» och tillhörde
1850–78 »Aftonbladets» redaktion. I midten af
1860-talet anställd såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
