- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
631-632

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elektrisk endosmos ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till följd deraf så stark, att en riskabel upphettning
af ledningen kan uppstå. För att förhindra
detta och förekomma antändning af i ledningens
närhet befintliga brännbara ämnen måste man i
alla ledningar insätta s. k. säkerhetsapparater. I
dessa får strömmen genomgå en tråd eller en
remsa af lättsmält metall, vanligen bly, hvars groflek
är så afpassad, att metallen smälter, innan ledningen
hinner nämnvärdt uppvärmas. De elektriska
lamporna tändas derigenom att man medelst
en apparat, s. k. afstängare, förenar (»sluter»)
den elektriska ledningen, och de släckas derigenom
att man medelst nyssnämnda apparat afbryter
ledningen. Om sättet att beräkna priset å lemnad
ström för elektrisk belysning se Ampèretimme.
Suppl. och Elektricitetsmätare. Suppl.

Vid en belysningsanläggning kan maskineriet för
alstrande af den elektriska strömmen drifvas med
vattenkraft, ånga eller gasmaskin. Det kan vara afsedt
antingen för en enstaka byggnad, en större
byggnadskomplex (blockbelysning, af Eng.
block, husmassa) eller en hel stad. Vid större anläggning
benämnes kraftstationen ofta elektricitetsverk.
I Sverige har under det sista årtiondet
användningen af elektrisk belysning tagit stor fart.
I Stockholm förekom belysning med flere lampor
första gången 1878 (i Blanchs kafé), elektrisk profbelysning
på gatorna utfördes 1881, ett par mindre
elektricitetsverk anlades på 1880-talet och ett
storartadt sådant anlades 1892 för stadens räkning
(med omkr. 25,000 glödlampor 1897). Emellertid
användes i hufvudstaden ännu gas vid gatubelysning,
under det att flere af våra småstäder
(t. ex. Hernösand, Falun, Östersund, Eskilstuna,
Vexiö) hafva anordnat elektrisk gatubelysning. För
sådan nyttjas hufvudsakligen endast båglampor.
London har af alla städer det största antalet elektriska
lampor (1,2 mill. stycken 1896).
K. W–in.

Elektrisk endosmos. Se Endosmos. Suppl.

Elektrisk enhet. Se Absoluta enheter.
Suppl., Coulomb. Suppl. och Elektricitetsmängd.
Suppl.

Elektrisk gästandare, apparat, medelst hvilken
man genom att sluta en elektrisk ström åstadkommer,
att lysgas påsläppes samt antändes vid
brännaren. Genom en ytterligare strömslutning
kan vanligen lågan åter släckas. Dessa apparater
bestå i allmänhet af en elektromagnet, hvars ankare
vid strömslutningen attraheras och åstadkommer
dels öppnandet af gaskranen, dels strömmens
afbrytande vid en nära gasutloppet anordnad kontakt,
hvarvid den der framspringande gnistan antänder
gasen. Genom att ånyo sluta strömmen
förflyttas gaskranen ytterligare af ankaret, d. v. s.
kranen stänges. Elektriska gaständare ega betydelse
för tändandet af t. ex. gasglödljus (der
glödkroppen lätt skadas genom mekanisk antändning),
äfvensom för det fall, att man vill tända
en eller flere på afstånd befintliga gaslågor, t. ex.
alla gatlyktorna inom en stadsdel från ett enda
ställe. Från detta hafva då förts elektriska ledningar
till alla lyktorna.
J. G. H.

Elektrisk hiss. Se Hiss.

Elektrisk kapacitet. Se Laddningskapacitet.

Elektrisk kondensator. Se Elektricitet,
Elektroskop
och Laddflaska.

Elektrisk kortslutning, elektrotekn., säges inträffa,
då två ledningar, mellan hvilka förefinnes
en stor spänning (framkallad exempelvis derigenom
att den ena ledningen är i förbindelse med
den positiva och den andra med den negativa polen
till en strömkälla), kommit i förbindelse (kontakt)
med hvarandra medelst någon metallisk ledning
med intet eller ringa motstånd mot den elektriska
strömmen. En sådan förbindelse förorsakar
alltid en starkare ström än den, för hvilken ledningarna
och apparaterna inom anläggningen äro
afsedda, till följd hvaraf apparaterna lätt kunna
förstöras och ledningstrådarna afsmälta eller råka
i glödgning samt sålunda åstadkomma eldsvåda
m. m. För att skydda sig för de olyckor en
kortslutning kan framkalla använder man s. k.
säkerhetsapparater (jfr Elektrisk belysning.
Suppl.).
J. G. H.

Elektrisk kraftöfverföring. Se Elektrisk
arbetsöfverföring.
Suppl.

Elektrisk ljuskastare. Se Elektrisk strålkastare.
Suppl.

Elektrisk motor. Se Elektrisk arbetsöfverföring
och Elektriska kraftmaskiner.
Suppl.

Elektrisk polarisation, detsamma som galvanisk
polarisation.
Se Polarisation 2.

Elektrisk post, befordran af bref och smärre
paket medelst elektricitet. För ändamålet anlägges
en bana liknande en elektrisk jernväg i smått
med skenor för strömmens förande till den plats,
der lådan eller kistan med brefven befinner sig.
Vid ett 1889 af amerikanerna Weems och Dolbear
anstäldt försök utgjordes kistan af en vid
ändarna tillspetsad stålcylinder, fram och baktill
försedd med hjul, som löpte på en skena. Rörelsen
åstadkoms genom attraktionen från strömförande
trådspiraler, genom hvilka stålcylindern
fick passera, och som voro placerade utefter hela
banan på ett inbördes afstånd af halfva stålcylinderns
längd. Strömmen i hvarje trådspiral slutes,
alltefter som stålcylindern löper fram till dem,
men upphör, så snart den åter passerat. Vid den
1891 i Dorchester utförda, 852 m. långa försöksbanan
uppnådde den 3,6 m. långa kistan en hastighet
af 54 km. i timmen. Ännu hafva dessa
banor dock ej nått så stor fullkomlighet, att de
kunna anses fullt praktiska.
J. G. H.

Elektrisk potential, fys. Befinner sig en med
elektricitetsenheten laddad liten kropp (egentl.
punkt) under inverkan af en annan med elektricitetsmängden
m1 laddad kropp, uttryckes repulsionen
(f) mellan båda genom formeln
m1
f = ―――,
r2

der r är kropparnas afstånd från hvarandra. Tänker
man sig den förra kroppen rörlig, medan den
senare står stilla, åtgår ett visst arbete att närma
den förra kroppen till den senare från afståndet
r0 till afståndet r1. Detta arbete A kan beräknas
vara uttryckt i formeln

A = m1(1/r1 — 1/r0).

Tages nu det ursprungliga afståndet r0 mycket
stort, så att den elektriska verkan på detta afstånd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free