- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
645-646

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elias af Nisibis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfverskrida lagens absoluta maximum för vederbörande
brott. Fångarna indelas i 3 grader, af hvilka
den lägsta är en straffgrad, och uppflyttning
beror på vinnandet af ett visst antal märken
för flit och framsteg i arbete, skolkunskaper
och uppförande. Minimitiden för straffet är 1
år, men genomsnittet är 21 månader. Synnerligen
oförbätterliga fångar kunna af styrelsen föras
till statens andra fängelser. På en del slöa och
omedgörliga fångar har man sedan 1886 med bästa
resultat användt »physical training», d. v. s. ryska
bad, massage, gymnastik o. dyl. Föredrag hållas då
och då af filantroper och vetenskapsmän och stundom
anordnas till uppmuntran aftonunderhållningar med
musik af anstaltens musikkår. En tidning utgifves,
som skrifves af fångar. Lösgifning sker på prof
i 6 månader, under hvilken tid den lösgifne står
under uppsigt af fängelsesällskapens agenter och kan
återinsättas i 2:dra graden, om han bryter det honom
gifna vilkoret att lefva hederligt, nyktert och
sedligt. Återfall uppgifvas till omkr. 11 proc. (i
statens öfriga fängelser 40–50 proc.). I spetsen
för anstalten står en styrelse af 5 medlemmar; dess
ordförande är Z. R. Brockway, systemets skapare och
Amerikas berömdaste fängelseman. Styrelsen är genom
lag oberoende af alla politiska vexlingar.

*Elmlund, A. V. J., afgick 1891 från scenen.

*Elmore, A., afled i London 1881.

Elmshorn, stad i preuss. regeringsomr. Schleswig,
vid Elbes biflod Krückau och jernvägen
Altona–Kiel. 12,208 innev. (1895). Liflig
flodfart. E. blef stad 1870.

El-mútasim-billah, kalif 833–842. Se vidare Kalif,
sp. 56.

Elnaträd, bot., i allmogespråket benämning på
olvonbusken (Viburnum).

Elnbogen. Se Elbogen.

*Elodea l. Helodea canadensis har på de senare
årtiondena äfven inom Sverige spridt sig med oerhörd
hastighet och är nu iakttagen inom Skåne, Öster-
och Vestergötland, Nerike, Södermanland, Upland och
Gestrikland och har sedan 1872 flerestädes blommat
rikligt, ehuru allt fortfarande endast honexemplar
finnas i landet. G. A.

Elohim. Se Eloah.

Elohisten. Se Pentatevken.

Elopura, nyanlagd stad på nordöstra kusten af Borneo
i det britiska Nord-Borneo-sällskapets område, med
den utmärkta hamnen Sandakan, säte för North Borneo
steamship company. Omkr. 8,000 innev.

Elpaputeh, hufvudort på Ceram (se d. o. Suppl.).

Elpis Melena, psevdonym. Se Schwartz, M. E. von.

El Puerta. Se Puerto de Santa Maria.

El Refugio [-chiå], uthamn till Matamoros.

Elsass-Lothringen, omedelbart »tyskt riksland»,
bildadt af det genom fredsslutet i Frankfurt d. 10 Maj
1871 af Frankrike afträdda Elsass (med undantag af
kantonerna Belfort, Delle, Fontaine och Giromagny)
samt delar af de lothringska depart. Meurthe
(arrond. Sarrebourg och Château-Salins), Moselle
(arrond. Sarreguemines, Metz och Thionville)
och Vosges (kant. Schirmeck och en del af
kant. Saales). Areal 14,507 qvkm. Till sin
naturbeskaffenhet sönderfaller landet i tre delar:
slättlandet utmed Rhen, 16–30 km. bredt, Vogesernas
bergland (se Vogeserna) samt det lothringska
platålandet i n. v. (se Lothringen). Det förstnämnda,
som utgör en del af den öfver-rhenska slätten, med
en höjd af 140–250 m. öfver hafvet, går i s. ända
till Mülhausen, der de sista förgreningarna af
Jurabergen sluta, och består längs Rhen af stora,
ofta öfversvämmade ängsmarker och vattensamlingar,
återstoder af gamla flodbäddar; derpå följer en något
högre landsträcka, som i s. bär ett mäktigt kisellager
och är vattenfattig (Hardtwald, ö. om Mülhausen),
men i midten och n. jämte några sandsträckor
eger bördig lerjord; och slutligen ligger längs
Vogeserna ett kuperadt bälte, tätt bebygdt och rikt
på fruktträds- och vingårdar. Hufvudfloden är Rhen
med sina bifloder Ill och Mosel. — Lothringen eger
salt, stenkolslager, företrädesvis vid Saarbrücken,
och jernmalm (vigtigast oolitisk brunockra, som
finnes i brun Jura i stor mäktighet och utbredning
v. om Mosel). Malmen, hvars brytning betydligt
ökats under sista årtiondet genom användning af
den basiska defosforiseringsmetoden, utföres mest
till Tyskland. 1892 brötos 3,5 mill. ton. I Elsass
vinnes ej obetydligt med asfalt och bergolja. —
Folkmängden, som utgjorde 1,640,986 pers. 1895,
ökas föga, hufvudsakligen till följd af utvandring
till Frankrike, hvilken var synnerligen stor åren
närmast efter kriget och ännu är rätt betydlig, ehuru
den ersättes genom invandring från Tyskland; 1871–90
utvandrade 204,108 pers. Den transmarina utvandringen
är mindre än i grannstaterna. Elsass, med 132 pers. pr
qvkm. (1890), hör till de tätast befolkade land i
Europa. 1890 bodde i E.-L. 43 proc. af befolkningen
i städer om 2,000 innev, och deröfver. Elsassarna,
måhända med undantag af befolkningen i norra E.,
tillhöra den alemanniska, lothringarna den frankiska
stammen. Folkspråket är i större delen af landet
tyska; i mindre delar franska (af Elsass enstaka
kommuner i kretsen Altkirch längst i s. v. samt vestra
delarna af kretsarna Rappoltsweiler, Schlettstadt
och Molsheim; af Lothringen ungefär sydvestra
hälften). Katolikerna utgjorde (1890) 76,5 proc.,
protestanterna 21 proc., judarna 2,15. De förstnämnde
hafva biskopar i Strassburg och Metz; den lutherska
kyrkans ledning handhafves af ett öfverkonsistorium
och ett direktorium i Strassburg, den reformerta
kyrkan har 5 konsistorier, hvilka lyda direkt under
ministeriet, den israelitiska kulten 3 konsistorier. —
Skolväsendet har af tyskarna fullständigt
omorganiserats med det resultat, att skrif-
och läskunnigheten betydligt tillväxt. Ett på ett
storartadt sätt utrustadt och understödt universitet
öppnades 1872 i Strassburg. — Af landets areal voro
1893 omkr. 50 proc. åker, träd- och vingårdar,
12,6 proc. naturlig äng, 2,4 proc. betesmark,
30,5 proc. skogsmark. Jordbruket, som skötes vida
bättre i Elsass än i Lothringen, lider af en alltför
långt drifven jordstyckning. E.-L. producerar mer
vin än något annat tyskt land, i medeltal åren
1883–92 790,000 hl. Af stor betydelse är äfven
fruktodlingen. De vigtigaste industrigrenarna äro
jern- och textilindustrien. Den förra är hemma
hufvudsakligen i n. v., i trakten af jerngrufvorna,
ehuru äfven Elsass, i kretsen Hagenau, i Strassburg,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free