Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elias af Nisibis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blef rikskansler, efterträddes han
af furst H. v. Hohenlohe-Langenburg.
J. Fr. N.
*Elssler. 1. Theresa E. dog 1878 i Meran. — 2. Fanny
E. dog 1884 i Wien.
Elster, Kristian Mandrup, norsk författare, född i
Namdalen d. 4 Mars 1841, måste på grund af närsynthet
uppgifva planen att genomgå krigsskolan och egnade
sig åt studier. Hans intresse för scenisk konst
och dramatiskt författareskap — han kom likväl ej
att debutera såsom skådespelare eller dramaturg —
inverkade emellertid så störande på hans studier, att
han 1864 blef underkänd i examen artium. Sedermera
lefde han såsom tidningskorrespondent i Kristiania,
studerade 1867–68 forstvetenskap i Giessen, der
han blef forstkandidat, samt var sedan 1869 bosatt
i Kristiania såsom medarbetare i »Aftenbladet» och
»Norsk folkeblad» och sedan 1873, med anställning
vid skogsstaten, i Trondhjem, der han dog d. 11
April 1881. Först efter sin död fick han anseende
såsom författare. Af hans arbeten må nämnas Om
modsætningen mellem det vestlige og östlige Norge
(1872; särtryck ur »For ide og virkelighed»),
berättelserna Tora Trondal (1879) och Farlige
folk (1881; sv. öfvers. »Farliga karlar»,
1884, af G. af Geijerstam). Ett urval af hans i
tidningar och tidskrifter kringströdda berättelser
utgafs af A. Kielland under titeln Solskyer
(1881, 2:dra uppl. 1884; »Solskyar», 1882).
O. A. Ö.
Elster, Ludwig, tysk nationalekonom, f. 1856 i
Frankfurt a. M., sedan 1887 professor i Breslau, utgaf
1889–94 (Suppl. 1895 o. f.) tillsammans med Conrad,
Lexis och Loening den mycket spridda »Handwörterbuch
der staatswissenschaften», i hvilken han
bl. a. skrifvit om arbetare- och befolkningsfrågorna
utom en mängd nationalekonomers biografier. I förening
med samma män uppsatte han 1891 »Jahrbücher für
nationalökonomie und statistik». Ensam utgifver
han sedan 1887 »Staatswissenschaftliche studien»,
en samling statsvetenskapliga monografier.
Elsters bypass, ett slags regulator. Se Gas, sp. 915.
*Elton, enligt Strelbitski 161 qvkm., upptager
åtta små tillflöden med salt vatten. Dess botten
består till obekant djup af fast salt, som, då det
lösts af regnet, bildar en mättad saltlösning,
hvilken betäcker bottnen (om våren till mer än
60 cm. tjocklek). Produktionen, ehuru betydlig,
är endast hälften så stor som Baskuntsjaksjöns (se
d. o. Suppl.) afkastning.
*Elvenich, P. J., afled i Breslau d. 16 Juni 1886.
Elvira, stad. Se Iliberris.
*Ely är hufvudstad i det 1888 bildade grefskapet Isle
of Ely i nordöstra delen af Cambridgeshire, hvilket
har en areal af 968 qvkm., med 63,861 innev. (1891).
*Elze, F. K., afled d. 22 Jan. 1889 i Halle. Hans
sista mer betydande arbeten voro Notes on Elizabethan
dramatists (3 bd, 1880–86; ny uppl. i 1 bd, 1889)
och Grundriss der englischen philologie (1887; ny
uppl. 1888).
*Elzevier. Den konstnär, som åt Elzevier graverade
stilar och prydnader, hette Christophe van Dyck. —
Jfr svensken med. d:r G.
Berghmans skrift »Etudes sur la bibliographie
elzévirienne» (1885) och R. Bergström: »En
Elzeviersamling» (i »Litt. o. natur», 1889).
Elöpatak, badort i ungerska komitatet Háromszék
(Siebenbürgen), ligger på 624 m. höjd i en sidodal
till Aluta, v. om staden Sepsi-Szent-György, och
har 5 alkaliska jernkällor. Kurgästernas antal är
omkr. 1,000.
*Em, fordom kloster. Se Emborg.
Emaciatio, Lat., med. Se Macies.
Emaljfjäll. Se Fiskfjäll.
Emancipation. I Sverige
är ogift qvinna numera, enl. k. förordn. d. 5 Juli
1884, myndig vid 21 års ålder; de adeln förbehållna
särskilda bestämmelserna om giftomannarätten upphörde
enl. k. förordn. d. 17 Mars 1882. Gift qvinna eger
förvaltningsrätt öfver sin arbetsförtjenst (1874)
och, i vissa fall, öfver enskild egendom. Qvinna eger
numera rätt till anställning vid statens allmänna
läroverk för gossar; hon kan inväljas i skolråd
och fattigvårdsstyrelse (förordn. d. 22 Mars 1889),
får utöfva fältskärsyrket (förordn. d. 25 Mars 1891)
och kan vinna anställning å apotek (förordn. d. 12
Juni 1891). Qvinnor utöfva nu i Sverige praktik såsom
läkare och tandläkare.
*Emanuelsson, P. J., afled d. 8 Jan. 1888.
Emanuel St. Hermidad, psevdonym. Se Thisted, V. A.
*Emberiza. Om Videsparfven se d. o.
*Embrun är visserligen omgifvet af en mur, men betraktas ej
som fästning.
*Embryo. Jfr Zoologi.
Embryophyta zoidiogama bot., kallas i åtskilliga
nyare systematiska arbeten efter Englers
förslag mossor (bryofyter) och kärlkryptogamer
(pteridofyter) på den grund att samtliga hithörande
växters hanorgan gifva upphof åt spermatozoider. De
nyaste upptäckterna angående kärlkryptogamernas och
cykadéernas befruktning äro emellertid af den art
att namnet svårligen i framtiden kommer att användas.
G. A.
Embryosäck, bot., kallas den centralt liggande stora
cell hos de högre växternas fröämne, ur hvilken
äggcellen framgår och i hvilken densamma vid
befruktningen ligger. Efter befruktningen uppstår ur
embryosäcken genom fri cellbildning en hos olika arter
mer eller mindre kraftigt utvecklad väfnad, fröhvitan,
rik på näringsämnen och derigenom tjenande det unga,
ur äggcellen framgångna växtämnet, »embryot», till
näring under dess tidigaste utvecklingsstadier.
G. A.
*Emden, med 14,485 innev. (1895), utgör en stadskrets
i hannoverska regeringsområdet Aurich.
Emelé, Wilhelm, tysk målare, f. i Buchen, Baden, 1830,
var först militär och kom derigenom in på krigsmåleri,
som han studerade i München under Dietz och äfven i
Antwerpen och Paris. Han började med att måla bataljer
ur Tysklands äldre historia, men med 1870 gick han
öfver till det samtidiga franska kriget och målade
bilder från Elsasshausen, från Slaget vid Dijon
(1870), från Vesoul, från Slaget vid Belfort och
Episod från Wörth m. fl.
Emerita Augusta (Augusta Emerita). Se Merida 1.
*Emerson, E. W., afled i Concord, Massachusetts,
d. 27 April 1882.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
