Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emetica ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tidskr. »Jordemodern» och Matrikel öfver Sveriges
barnmorskor (1894; jämte en sammanställning af
gällande föreskrifter ang. barnmorskeväsendet).
Enfant terrible. Se Enfant.
*Enfield. 1. Stad i England, hade 31,532 innev. 1891.
Enfilerbatteri. Se Fästningskrig, sp. 635.
Enfleurage [angflörāsj], Fr. Se Parfym, sp. 765.
Enformig rörelse, mek. Se Likformig. 2.
Engdahl, Emma Matilda, finsk operasångerska, född
Madsén d. 26 April 1852, gift 1871 med apotekaren Emil
Engdahl, men skild 1879, tillhörde svenska teatern
i Helsingfors 1875–80, frånsedt en resa 1877 för
studier under Lamperti i Milano och Viardot-Garcia
i Paris. Derefter gasterade hon i Kristiania och
Köpenhamn, studerade vidare i Paris, uppträdde på
Stora operan i Petersburg 1883, derpå i Reval, Riga
o. s. v., samt 1887 i Stockholm, hvarest hon sjöng
Margareta i »Faust». Bland öfriga roller märkas Adina
(»Kärleksdrycken»), Susanna (»Figaros bröllop»),
Alice (»Robert»), Den stumma, Mignon, Violetta m. fl.
A. L.
Engel, Karl, tysk musikhistoriker, f. 1818, d. 1882,
flyttade 1846 till England, der han utvecklade en
rik skriftställareverksamhet och småningom erkändes
såsom auktoritet i musikinstrumentens historia och
de utomeuropeiska folkens musik. Hans förnämsta
arbeten äro The music of the most ancient nations
(1864), Musical instruments of all countries
(1869), Descriptive catalogue of the musical
instruments in the South Kensington Museum (1874),
Musical myths and facts (1876) och Researches into
the early history of the violin family (1883).
A. L.
*Engel, E., tog afsked 1882. Af hans senare
skrifter hafva följande väckt uppmärksamhet äfven
utom fackkretsar: Das zeitalter des dampfes in
technisch-statistischer beleuchtung I (1879,
ofullb.), broschyren Der wert des menschen
(1883) och den för konsumtionsfrågan vigtiga
socialstatistiska monografien Die lebenskosten
belgischer arbeiterfamilien früher und jetzt
(1895). Död i Dresden 1896.
*Engel, G. E., skref ytterligare Das mathematische
harmonium (1881) och Ästhetik der tonkunst (1884),
ett af de bästa arbeten i sitt slag. Han dog i Berlin
d. 19 Juli 1895.
Engelbrecht, William Edmund Isidor, skådespelare,
född i Stockholm d. 13 April 1855, har varit
anställd vid Nya teatern i Göteborg (1874–79)
och vid Nya teatern i Stockholm (1879–86) samt
gifvit gästroller flerestädes i Sverige eller med
teatersällskap företagit turnéer i landsorten. Sedan
1896 är han anställd vid Vasateatern. E. är utrustad
med en särdeles klangfull stämma och har gjort lycka
som Faust (i Göthes drama), Mäster Olof, Posa i »Don
Carlos» och Antonius i »Julius Caesar». — Hans hustru,
Anna Maria Elisabet (Anna Lisa), dotter till Elise
Hwasser, född i Solna församling, Stockholms län,
d. 16 Aug. 1861, debuterade 1879 med framgång å
k. Dramatiska teatern såsom Dora i Sardous liknämnda
komedi, var 1879–81 anställd vid k. teatern och
1880–86 vid Nya teatern i Stockholm, hvarefter hon
å olika orter uppträdt jämte sin make, med hvilken hon
trädde i äktenskap 1881. Fru E. har ådagalagt
betydande gåfvor för karaktersskådespelet och går på
djupet med sina uppgifter. Bland dem må framhållas
Margareta i Göthes »Faust», Ofelia i »Hamlet»,
Emilia Galotti och Fru Inger till Östråt, Svea i
»Hur man gör godt» och Florizel i »Ett besök».
*Engelbrekt Engelbrektsson tillhörde en ursprungligen
tysk slägt. Hans farfarsfar, Engelbrekt, egde tomt
och kolgård i Vesterås och var der antagligen
borgare. Dennes son, Engliko Engelbrektsson,
torde hafva anlagt det nuv. Engelsberg (fordom
Englikobenning) i Norbergs bergslag. Dennes son
Engelbrekt Englikoson var med säkerhet år 1367
bosatt på Norberg, egde jord i Snefringe, Norrbo
och Siende härad samt var frälseman, troligen den
förste i slägten. Hans ene son, Nils Engelbrektsson,
var på 1430-talet häradshöfding i Norrbo härad,
och hans andre son, den berömde folkhjelten
Engelbrekt Engelbrektsson, var vid samma tid
bevisligen bosatt i Norbergs bergslag och ej, såsom
det vanligen uppgifves, vid Kopparberget. Riktig är
likväl den gamla uppgiften, att han var bördig från
Dalarna, emedan Norberg, som i våra dagar hör till
Vestmanland, på den tiden räknades till Dalarna. Jfr
K. H. Karlsson: »Engelbrekt Engelbrektsson» (i
»Hist. tidskr.», 11:te årg., 1891).
Engelhard [-hart], M. Ph., lyrisk skaldinna. Se
Gatterer, J. Chr.
Engelhardt Konrad (Helvig K. Kristian) dog i Köpenhamn
d. 11 Nov. 1881.
Engelhardt, Georg, tysk målare, f. i Mühlhausen
(Thüringen) 1823, d. i Charlottenburg 1883, studerade
landskapsmåleri 1844–47 i Berlin hos Edw. Biermann,
gjorde studieresor i Alperna och utställde arbeten
dels från Tyrolen, dels ock från Mark Brandenburg, som
berömmas för god teckning, men med skarp detaljering
och tilltalande kolorit, såsom i Meringerdalen,
Vinter i Ötz-dalen, Motiv från Syd-Tyrolen, Kolare
på Brocken, Qvarnar i Ötzdalen, »Die Jungfrau»
i Schweiz, Skogslandskap i Harz m. fl.
*Engelholm hade 2,308 innev. 1895. Stadens
område är 1,072 har. Stadsjorden är satt till 4 1/4
mtl. Taxeringsvärdet 1895 var 3,435,230
kr., hvaraf 389,100 kr. för jordbruksfastighet.
Läroverket är 3-klassigt, men under en lång följd
af år (åtminstone fr. o. m. läsåret 1876–77)
har undervisningen varit utsträckt, ehuru ofta utan
tillökning i lärarnas antal, och omfattat ytterligare
en eller flere klasser å real- l. latinlinien. I
staden finnes äfven en elementarskola för
flickor. Danielslunds skogsskola utanför staden är
nedlagd. 1894 hade staden 27 handtverkare, med 64
arbetare, 5 fabriker (deraf 1 sockerbruk), med 348
arbetare och ett tillverkningsvärde af 2,140,000
kr., samt 35 handlande, med 62 biträden. I staden
hemmahörande fartyg voro 4 segelfartyg, om 154
tons. Antalet s. å. ankomna och afgångna fartyg
var 63, om 1,268 tons. Den i barrskogsplanteringen
utanför staden belägna stationen är gemensam för
Landskrona–Engelholms jernväg och den 1885 öppnade
Skåne–Hallands jernväg (Vestkustbanan). Hamnen kan
anlöpas af 2 m. djupgående fartyg. Vid hamnen finnes
en hafsbadinrättning, och utanför staden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
