- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
673-674

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Episkopalism ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Correspondenz Karl Friedrichs von Baden 1783–1806».

Eremitbröder. Se Familjebröder.

*Eremit-kräftor. Jfr ock Birgus. Suppl.

*Erentuna, socken i endast Norunda härad. 3,486 har.
716 innev. (1895).

Erethistica (af Grek. erethizein, upphetsa),
med. Se Irritantia.

Erfarenhet, erfarenhetskunskap, filos. Se Empiri.

*Erfurt. 1. Regeringsområdet hade 1895 446,663 innev. —
2. Staden hade 78,167 innev. s. å. Att staden i 15:de
årh. haft 60–80 tusen innev. är en stor öfverdrift;
den hade omkr. 30,000. En Lutherstaty (modellerad af
F. Schaper) aftäcktes i E. 1889.

*Erg (af Lat. aerugo, ej aerguo). Om ädel-erg,
antik-erg se Aerugo nobilis.

Erg [hårdt g; af Grek. ergon, arbete], fys.,
arbetsenhet. Se Absoluta enheter. Suppl., sp. 18–19.

Ergastiria (Lavrion), stad i Laurionbergen i
södra delen af Attika nära Kap Kalonnäs, genom
en 65 km. lång jernväg förenad med Athen. 3,802
innev. (1889), i hela kommunen 11,356. God hamn samt
storartade smälthyttor och verkstäder.

Ergograf (af Grek. ergon, arbete, och grafein,
skrifva), fysiol., »kraftskrifvare», ett af
italienaren Mosso 1884 uppfunnet instrument, medelst
hvilket man kan studera arbetskraft och trötthet
(hos menniskor). Underarmen fixeras, och genom en
enkel anordning uppskrifvas de rörelser, som ega
rum, när genom långfingrets krökning en vigt lyftes
(och åter nedsläppes) i en viss takt. Till följd af
trötthet minskas dervid småningom lyfthöjden, och man
erhåller en »trötthetskurva», olika för olika personer
och under olika omständigheter. Medelst ergografen
kan man undersöka såväl den periferiska tröttheten
(i musklerna, hvilka dervid retas med elektricitet)
som den centrala (i hjernan, då sammandragningarna
ske genom viljan). Det är i synnerhet i fråga om den
senare, som ergografen gifvit vigtiga resultat. Jfr
Hj. Öhrvall: »Om psykisk uttröttning» (i Verdandis
småskrifter n:o 59, 1896).

Ergostat kallas en af Gärtner konstruerad apparat
för kammargymnastik. Den består af ett hjul, som
kan belastas olika starkt och kringvrides medelst
en vef. På apparaten kan man afläsa huru mycket
muskelarbete i kilogrammeter åtgått för hvarje
kringvridning. Apparaten nyttjas af personer, som
lida af fettbildning, gikt m. m. R. T–dt.

Ergotaetia abortans. Se Mjöldryga.

*Ergotin, kem. med. Samtliga ergotinpreparat äro
mer eller mindre orena och kompliceradt sammansatta
kroppar, hvilka numera (i Sverige) icke spela någon
praktisk medicinsk rol. C. G. S.

Ergotinsyra. Se Mjöldryga.

Erichsen (Eriksen), Andreas Emil, norsk skolman och
historiker, f. i Kristiania d. 9 Jan. 1841, blef
student 1858, filos. kandidat 1865, var sedan 1863
anställd vid Aars och Voss’ skola, blef 1877 rektor
vid Tromsö skola »for den höiere almendannelse» och
1892 rektor vid Stavangers skola. Han har skrifvit
läseböcker i modersmålet och historia, Om trældom i
Norden
(1861; belönt med kronprinsens guldmedalj)
m. fl. historiska afhandlingar och utgifvit »Petter Dass’ Samlede
skrifter» (I–III, 1873–77) samt »Dassiana» (1891). Han
är f. n. sysselsatt med utarbetandet af en norsk
skolhistoria. O. A. Ö.

Ericineae, bot. Se Ericaceae.

Ericinöl, kem. Se Arbutus.

*1. Ericson, Nils. Hans staty (modellerad af
J. Börjeson) restes d. 8 Sept. 1893 i Stockholm,
invid Centralstationen. Jfr C. Adelskölds biografi
öfver E. i »Lefnadsteckningar öfver k. sv. Vet. akad:s
efter 1854 aflidne led.» (2:dra bandet, 1878–85).

*2. Ericsson, John, var ända in i sitt 86:te
år verksam vid ritbordet med full andlig och
kroppslig vigör. Han arbetade ej för egen vinning,
utan af en brinnande håg att vara nyttig, att på
olika vägar betvinga naturkrafterna för att främja
menniskoslägtets lycka. Hans föresats att på gamla
dagar i ro bosätta sig i Sverige blef sålunda
ouppfylld. Fram på nyåret 1889 aftynade E. till
följd af en hjertsjukdom, men fortsatte arbetet
till det yttersta. Den 8 Mars 1889 afled han i sitt
hem i New York. E:s önskan hade varit att jordas
i Sverige, och Förenta staternas regering beredde
honom en »likfärd, som icke har sitt motstycke
i den historiska tiden», och hvarvid två nationer
förenades i hedrandet af hans minne. Sedan E:s stoft
under stora högtidligheter bragts om bord å den
särskildt beordrade pansarkryssaren »Baltimore»,
fördes kistan på däcket af denna till det gamla
hemlandet och emottogs i Stockholm d. 16 Sept. 1890,
under gripande hedersbetygelser, samt forslades vidare
på jernväg till Värmland. Å en kulle på Filipstads nya
kyrkogård invigdes d. 30 Sept. 1895 hans grafkapell,
ett i kraftiga former hållet arkitekturverk af Hans
Hedlund och Yngve Rasmussen i Göteborg. Den första
amerikanska staty öfver E. (och öfver hufvud den
första stod, som i Amerika rests på allmän bekostnad)
modellerad af J. S. Hartley, aftäcktes i New York (vid
Battery park) d. 26 April 1893, och dervid defilerade
utanför på redden 35 de största örlogsfartyg af
många olika nationaliteter, till ära för skaparen
af den moderna sjökrigsmaterielen. I Sverige skall
hans staty (modellerad af I. Fallstedt) resas i
Göteborg. Svenska vetenskapsakademien präglade 1893
en medalj öfver E., och minnesteckningen författades
af Cl. Adelsköld (se denne. Suppl.). Jfr äfven
O. Stackelbergs bearbetning »John E. och etthundra
af hans uppfinningar» (1866), O. V. Ålund: »John
E. Några minnesblad» (1890), T. Säve: »John E.»
(1891) och den af E:s vän W. C. Church utarbetade
fullständiga biografien »The life of John E.»
(2 bd, 1891; 2:dra uppl. 1892), grundad på
föremålets efterlemnade papper och handlingar. —
E. invaldes i svenska Vet. akad. 1850 (ej 1852),
först såsom utländsk ledamot, men flyttades 1863
bland de inländska. Han vardt ledamot af Krigsvet.
akad. 1852 samt hedersledamot af Örlogsm. sällsk. i
Karlskrona 1863, af Fysiograf. sällsk. i Lund 1869,
af Vet. soc. i Upsala 1870 och af Göteborgs Vet. och
vitt. samhälle 1877.

Då E. såsom 23-årig löjtnant begifvit sig tik England
för att skaffa framkomst åt sin varmluftsmaskin,
öfverskreds ofrivilligt hans permissionstid, men
kronprinsen Oskar arrangerade saken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free