Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erinaceus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1864. Han afled derstädes d. 2 Juli 1870. Genom sin
verksamhet i Amerika, hvarunder han organiserade
6 församlingar och personligen under vidsträckta
resor i östra delen af unionen samlade medel till 5
kyrkobyggnader, blef han banbrytaren och grundläggaren
af den svensk-lutherska kyrkan derstädes i 19:de årh.
*Esbo, socken i Nyslotts stift. 321 qvkm. 5,650
innev. (1894), till nära 4/5 svensktalande.
d’Escars [däkār], Jean François, hertig. Se Des
Cars. Suppl.
*Escayrac de Lauture, Stanislas, föddes 1830.
*Eschenmayer hade förnamnen Adam Karl August.
*Escher, J. H. A., afled i Zürich d. 6 Dec. 1882. Hans
minnesvård restes i nämnda stad 1889.
Eschrichtius robustus, zool., gräsöhvalen (se
d. o.).
Eschstruth, Nataly von, tysk romanförfattarinna,
f. 1860 i Hofgeismar (Hessen-Nassau), utgaf noveller
och dikter redan vid 14 års ålder, försökte sig äfven
med dramer och började vid midten af 1880-talet
blifva allmännare känd, så att hennes romaner och
berättelser, i all sin ytlighet skrifna med en viss
friskhet, snart blefvo en omtyckt modeläsning. Hon
trädde 1890 i äktenskap med en officer, F. von
Knobelsdorff-Bronkenhoff, men har fortfarit att
författa under sitt flicknamn. Omkr. ett 20-tal af
hennes arbeten har öfversatts till svenska. Bland
dem må nämnas Gänseliesel (1886, 6:te uppl. 1895;
»Gåslisa», 1891), Polnisch blut (1887, 4:de
uppl. 1894; »Polskt blod», 1889), Hofluft (1889,
5:te uppl. 1894; »Hofluft», 1891), Der mühlenprinz
(1891; »Mjölnarprinsen», 1892) och Komödie! (1893;
»Komedi», s. å.).
*Eschwege hade 10,287 innev. 1895.
*Eschweiler hade 19,480 innev. 1895.
Esclavo, El, spansk målare. Se Pareja.
Escolati, Paolo, påfven Klemens III:s egentliga namn.
*Escorialfår, detsamma som elektoralfår. Se Fårslägtet
och Merinos.
*Escosura, P. de la, afled i Madrid d. 22 Jan. 1878.
Escoulá, Jean, fransk bildhuggare, f. 1851, arbetade
till 1872 i sin faders, en marmorhuggares, verkstad,
men kom då till Paris och blef elev till Carpeaux och
sedan till Gautherin. Han uppträdde första gången på
Salonen 1881 med en marmorgrupp, Sömnen (i Poitiers’
museum), samt har sedermera utfört bl. a. Timmerhuggare i
Pyrenéerna (1884), Badande flickor (1885) och en följd
af byster, bland hvilka märkas Victor Hugo och Carnot
för två lycéer i Paris.
Esenbek, danskt kloster. Se Benediktiner. Suppl.
Esipov [-påff], Annette, rysk pianist, f. 1851 i
Petersburg, der hon vid konservatoriet studerade
för Leschetitzky, hvilken 1878 öfverflyttade till
Wien och 1880 blef hennes man. Hon väckte uppseende
först i sitt fädernesland, sedermera i London,
Paris, Amerika o. s. v. I Sverige konserterade
hon 1881 och 1892. Hennes spel är en smula torrt
och nyktert, men utmärkt af ofantlig färdighet,
god uppfattning, rytmisk spänstighet och energi.
A. L.
Esjrâf. Se Uessau.
Esj-sjâm, arabiska namnet på Damaskus och Syrien.
*Eskelhem, socken. 3,815 har. 694
innev. (1895). Tillhör Medelkontraktet (ej Mellersta
kontraktet).
Eski-Kara-Hissar. Se Kara-Hissar. 2.
Eskil Isaksson. Se Banér. Suppl.
*Eskilstorp, socken. 780 har. 349
innev. (1895).
*Eskilstuna. Stadsområdet utgör
232 har, och folkmängden uppgick 1895 till 12,064
pers. Taxeringsvärdet var s. å. 10,779,600 kr.,
deraf 46,400 kr. för jordbruksfastighet. Staden
fick vattenledning 1887 och elektrisk belysning
1889. Tekniska skolan består enligt 1889 års stadgar
af söndags- och aftonskola samt fackskola för finare
smides- och metallindustri. Sedan 1882 finnes jämväl
en elementarskola för flickor. 1894 hade staden 122
fabriker, med ett angifvet tillverkningsvärde af
4,2 mill. kr. (deraf 92 jern- och stålfabriker samt
gjuterier, med 3,4 mill. kr.) och 2,275 arbetare,
83 handtverkare, med 242 arb., samt 144 handlande,
med 139 biträden. Fabrikanters och handtverkares
bevillning steg till 4,589 kr. S. å. egde stadens
innev. 3 ångf., om var 420 tons. Antalet ankomna
och afgångna fartyg var 946, om 71,602 tons,
för hvilka i hamnafgifter erlades 3,298 kr. 1895
öppnades Norra Södermanlands jernväg med ändstation
i E. För riksdagsmannaval till Andra kammaren
utgör E. egen valkrets. — Något stadsvapen lär
E. ej ega, ty det vapenr som hittills betraktats
som É:s, tillhör Karl Gustafs stad. — Invid E.,
men skildt derifrån i n. och ö. af Oxelösundsbanan,
ligger såsom en förstad Nyfors municipalsamhälle,
hvars område, enligt en 1885 upprättad karta,
innehåller i areal 88,6 har och 1890 var bebodt af
omkr. 2,400 pers. I kommunalt och ecklesiastikt
hänseende hör samhället till Fors socken, men
är enligt år 1889 utfärdade ordningsföreskrifter
underkastadt såväl ordningsstadgan, byggnadsstadgan
och brandstadgan som jämväl helsovårdsstadgan för
rikets städer uti tillämpliga delar, och handhafvas
de derför erforderliga kommunala angelägenheter af
en municipalstyrelse, bestående af en af K. M:ts
befallningshafvande förordnad ordningsman och 4 för
2 år valda ledamöter.
*Eskilstuna-ån benämnes äfven Torshälla-ån.
*Eskilsäter, socken. 6,385 har. 910 innev. (1895).
*Eslöf, köping, hade 1,694 innev. 1895. Den hade år
1894 55 handtverkare, med 98 arbetare,
11 fabriker, med 156 arbetare och ett
tillverkningsvärde af 222,800 kr., samt 48 handlande,
med 76 betjente. Taxeringsvärdet å fastigheter
1895 var 1,324,000 kr. Köpingen drifver bl. a. stor
spanmålshandel. I E. finnes en högre flickskola. 1891
fullbordades en ny kyrka (gotik).
Esmann, Gustaf, dansk författare, född d. 17 Aug. 1860
i Köpenhamn, blef 1877 student, men upphörde med
sina påbörjade studier för ämbetsmannabanan och
egnade sig åt literärt författareskap. Han har
skrifvit en mängd teaterpjeser, af hvilka flere haft
mycken framgång. Med ett ypperligt språk förenar han
skarp iakttagelseförmåga och blick för den sceniska
anordningen. Bland hans arbeten må nämnas I stiftelsen
(1886; »I asylen», Stockholm 1889), Fra provinsen (1890)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
