- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
711-712

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eyre ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nivå. På södra och vestra sidan finnas söta källor,
hvilka möjliggöra boskapsskötsel i dessa eljest
ogästvänliga trakter. Längs södra stranden går den
stora öfverlandsjernvägen.

Eyre [är], Edward John, australisk forskningsresande,
f. 1815 i Yorkshire, utvandrade 1833 till
Australien, der han i Syd-Australien 1839 undersökte
Flindersbergen samt trakterna mellan dem och nedre
Murray. Derefter gick han från Port Lincoln till
Gawlerkedjan förbi Torrens-sjön och upptäckte (i
Aug. 1840) den efter honom uppkallade Eyre-sjön
samt återvände till Streaky- och Fowler-vikarna,
hvarifrån han förgäfves försökte att framtränga
mot n. v. 1841 gjorde han under stora umbäranden
sin märkligaste upptäcktsresa, från Spencerviken
längs Australiens sydkust till King George sound
i Vest-Australien. 1846 blef han guvernör i Nya
Zeeland, 1852 på Saint Vincent och 1862–66 var han
guvernör på Jamaica. Han har offentliggjort Journal
of expeditions of discovery into Central Australia

(1845).

Eyria [ärje], halfö på Syd-Australiens
kust, omgifven på sydöstra sidan af Spencerviken,
på Sydvestra af den stora australiska bukten och i
n. begränsad af Gawler-kedjan samt saltträsken Lake
Gairdner, Island Lagoon m. fl. Sydspetsen bildar
Kap Catastrophe. Halfön har en fåtalig befolkning
af boskapsherdar.

Eyrich, Sebastian Theodor Justus, tysk arkitekt,
född i Nürnberg 1838, studerade i der varande
konstslöjdskola, sedermera i Karlsruhe och München
samt under en vistelse på fyra år i Italien. Han
har byggt Hotel Strauss i Nürnberg, Schwarzenbergs
slott
samt för öfrigt slott, villor och enskilda hus
i Nürnberg.

Eysteinn, Isl. 1. Svensk sagokonung. Se Östen. —
2. Fornisländsk skald. Se Östen Åsgrimsson.

*Eyvindr Skáldaspiller hette egentligen Eyvindr
Finnsson
(Övind Finnsson), föddes omkr. 915 och dog
omkr. 950. Personlig vän till konung Håkan den gode,
med hvilken han äfven var befryndad, diktade han
någon tid efter dennes fall i slaget på Stord, hvari
E. sjelf med utmärkelse deltog, ett qväde, Hákonarmál
(»sången om Håkan»), hvari han skildrar Håkans
sista strid samt hans ankomst till och mottagande i
Valhall. Stycket är till hela sin planläggning en
trogen imitation af den dikt, »Eiriksmál», som af
okänd författare diktats öfver Håkans broder och
medtäflare om kronan, Erik Blodyx. Med dennes
söner, som beröfvat sin farbroder tronen och lifvet,
lefde E. ständigt på spänd fot. Deremot tyckes han,
sedan Håkon jarl kommit till makten, hafva med
sympati omfattat denne. Åtminstone har han vid hög
ålder (efter 986) till dennes ära författat dikten
Háleygjatal (»Haleygernas uppräkning»), hvaraf
endast en ringa del till våra dagar bevarats. Deri
redogjordes i korthet för Håkon jarls förfäder från
den mytiske stamfadern ned till Håkon sjelf, hvars
egna bedrifter till sist i någon mån vidrördes. Qvädet
är till såväl plan som ock en mängd enskilda
uttryck en imitation af Tjodulfs »Ynglingatal»
(se d. o.), ja detta till och med i den grad,
att han låter sina Háleyger ytterst härstamma från
Ynglingaättens specifike stamfader, »Yngve-frey»
(se Ynglingaätten). Detta E:s sätt att, åtminstone i
de båda nu nämnda dikterna, efterapa andra skalder är
troligen en anledning till binamnet Skáldaspillir,
som torde betyda »skaldeförderfvaren» (i senare
tider ofta orätt öfversatt med »skaldefördunklaren»
och sålunda förvandladt från ett smäde- till ett
hedersnamn). Utom de redan nämnda qvädena skall
E. hafva diktat åtminstone ännu ett af något större
omfång, nämligen ett lofqväde till isländingarna,
hvilka derför lönade honom med en mycket dyrbar nål,
som kom E. väl till pass, då han snart derefter till
följd af dåliga år kom i nöd. Slutligen hafva vi till
vår tid bevarade många smärre tillfällighetsdikter
af E., de flesta blott på några få rader. E. var den
siste mera betydande fornnorske
hofskalden af norsk börd. Efter hans dagar idkades
nämligen detta slags skaldskap så godt som uteslutande
af isländingar. E:s son var den mäktige höfdingen
Hårek af Thjotta (se denne). Jfr F. Jönsson: »Den
oldnorske og oldislandske literaturs historie» (I,
453 ff.). Ad. N–n.

Ezekiel [äsī’kjöl], Moses Jakob, amerikansk
bildhuggare, f. i Richmond 1844, elev i dervarande
krigsskola, deltog i inbördeskriget på sydstaternas
sida, reste 1869 till Berlin, der han studerade
i akademien till 1871 och senare arbetade under
A. Wolff. Han begaf sig 1873 till Rom, der han i
Diocletianus’ termer ordnade en högst originel
atelier. Från denna sände han sina sällsamma
naturalistiska produktioner hem till Amerika. Till
dem räknas Religionsfrihetens minnesvård, i
Fairmountpark, Filadelfia, statyer af Eva, Israel,
Pan
och Amor, Martyr bunden vid en påle, Tron samt
en ryttarestaty af general Lee.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free