- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
741-742

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fehrnström ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mötet i Nicaea; i »Ill. verldshist.», utg. af
E. Wallis, II, 1876) och Islams framträdande och
Kalifatets historia under de tre första århundradena

(derst. III, 1877), Palestina på Kristi tid I (1876),
Predikningar (2 saml.; 1879, 1881), Stat och kyrka
i deras inbördes förhållande
(1881), Doktor Martin
Luther
(1883), flere öfversättningar och bearbetningar
af utländska arbeten (bl. a. Farrars »Jesu lif»)
samt tidnings- och tidskriftsuppsatser, tal, dikter
(Lyrik, 1872) m. m. — En utförlig minnesteckning af
F. är utgifven af S. A. Fries under titel »Fredrik
Fehr, hans verksamhet och betydelse som teolog»
(1896). J. P.

Fehrnström, R. A. C., skådespelerska. Se Schwartz. 2.

*Feif, K., fick 1714 landshöfdingefullmakt
och utnämndes d. 29 Dec. 1715 till ombudsråd
vid krigsexpeditionen, d. v. s. till krigs-
och sjöminister, hvilken post han beklädde till
början af år 1719, således under en tid, utmärkt af
oerhörda ansträngningar för upprättande af rikets
försvarsväsende. Med konungens »flykt» (sp. 1103,
r. 10) afses hans färd från Turkiet till Stralsund
(Okt.–Nov. 1714). — I »Handl. ur v. Brinkmanska
archivet på Trolle-Ljungby» (I, 1859) hafva tryckts
F:s intressanta bref till N. Tessin d. y. 1701,
1710–18.

Feilberg, Henning Frederik, dansk folklorist, född
d. 6 Aug; 1831 i Hilleröd, blef 1849 student och 1855
teol. kandidat, sedermera kaplan hos språkforskaren,
presten E. Hagerup på Ängel och fick 1859 egen
presterlig befattning i Slesvig, men afsattes 1864 af
de tyska myndigheterna. 1868–91 var han kyrkoherde i
trakten af Ribe och har derefter uteslutande egnat sig
åt sina vetenskapliga arbeten. Redan 1863 gjorde han
sig känd genom skriften Fra heden (en skildring af
folklifvet i mellersta Slesvig), och 1889 utgaf han
Dansk bondeliv, navnlig i Vestjylland. 1886 började
han att utgifva sitt hufvudarbete: Bidrag til en
ordbog over jydske almuesmaal
(bd I, A–H, 1893),
ett ypperligt och omfattande språkvetenskapligt verk,
som tillika ger en mängd upplysningar om allmogens
lif och tänkesätt. I flere afhandlingar har F. lemnat
värdefulla bidrag till belysningen af vidskepelse
o. dyl. 1894 blef han hedersdoktor vid universitetet.
E. Ebg.

*2. Feilitzen, A. G. R. von, afgick 1883 från
chefskapet inom Marinförvaltningen.

*3. Feilitzen, O. T. F. von, afgick 1885 från
arkivarie befattningen. Död i Stockholm d. 3
Sept. 1889. Af »Kyrkoordningar och förslag
dertill före 1686» utkom 2:dra afdeln. 1888. Hans
folklifsskildringar utgåfvos i nya uppl. 1890.

4. Feilitzen, Olof Otto Urban von, skriftställare,
de föregåendes brorson, föddes i Skeda församling
i Östergötland d. 23 Maj 1834, blef efter aflagd
officersexamen 1853 underlöjtnant vid Svea artilleri
och 1856 vid Andra lifgrenadierregementet, men tog
afsked som kapten 1885. Han har sedan 1859 idkat
landtbruk. Sedan 1874 har han derjämte egnat sig
åt literär verksamhet och särskildt under märket
Robinson vunnit anseende i literära kretsar,
då han på fintförstående sätt brutit väg för en
utländsk kulturodling i svenska literaturen. Redan
i Protestantismens Mariakult (1874) satte han under
debatt frågor af afgörande vigt för samhällslyckan;
han uppdrog der den skarpa gränsen mellan
en orientalisk dyrkan af qvinnan och den högre,
germanska uppfattningen af hennes väsende. Uppseende
väckte äfven F:s afhandling Ibsen och äktenskapsfrågan
(1882). Med blick för krafven hos de olika sidorna
i tidslynnet tecknade han i Realister och idealister
(1885) samtida diktare och samhällsskildrare af
vidt skilda skaplynnen. 1890 utgaf han (på Lorénska
stiftelsens föranstaltande) Tjänare, statare och
torpare,
ett resonnerande statistiskt arbete öfver
våra mera obemedlade jordbrukares och den lägre
tjenande klassens ställning. En skriftställare, som
F. känner sig nära befryndad med, är den profetiske
Emerson, både genom originaliteten i dennes stil
(ett för F. lockande drag) och genom hans blidhet
samt hans för olika tidsriktningar varmt mottagliga
natur. »Robinsons» egen stil är i hög grad originel;
den är ofta abrupt och eger en fin doft af humor,
men blir stundom tung och mindre lättfattlig genom
tankarnas hopande på hvarandra. En ren och hög
moralitet genomgår F:s skriftställareskap. Hans
intellektuella och etiska ideal är universelt och
kosmopolitiskt nästan i Herdersk mening, men hans
känsla för individens rätt till sjelf utveckling fullt
modernt individuel. Uppfostran bör enligt F. vara ett
växande icke blott i frihet, utan i en viss vildhet,
men på samma gång i mottaglighet för mild tuktan;
det nivellerande uppfostringssystemet utdömer
han och ser i sjelfva lusten till sjelfverksamhet
den dyrbaraste af naturens gåfvor. — »Robinson» har
ristat sitt namn djupt in i det bildningssträfvande,
som utmärkte 1870- och 1880-talets literatur i
Sverige. Hans författarefysionomi har något af på en
gång föregångsman och mognad ande.

*Feillet, A., afled i Paris 1872.

Fejderätt. Se Näfrätt.

*Feldkirch, 3,811 innev. (1890), ligger vid Ill,
omkr. 6 km. från Rhen, och vid jernvägen
Innsbruck–Bregenz samt är säte för biskopens af Brixen
generalvikarie (ej biskopssäte).

Feldis mitraljös. Se Kulspruta, sp. 234.

*Feldmann, L., afled i Wien 1882.

*Félegyháza (Kis-Kun-F.) ligger i ungerska
komitatet Pest-Pilis-Solt-Kis-Kun, vid jernvägen
Budapest–Szegedin och hade 30,326 innev. 1890.

*Felestad, socken. 497 har. 241 innev. (1895).

Felicitas, martyr. Se Perpetua.

*Felis. Se äfven Irbis. – F. caracal. Se Karakalen. —
F. concolor. Se Kuguaren. — F. pajeros. Se
Pampaskatten. — F. pardalis. Se Ozeloten. —
F. viverrina. Se Mårdkatten.

Fellah-korn. Se Sorghum.

*Fellingsbro. 1. Härad, omfattande socknarna
Näsby, Ervalla och nästan hela Fellingsbro. 49,577
har. 10,139 innev. (1895). — 2. Kontrakt. 1,523
qvkm. 25,442 innev. (1895). — 3. Socken i endast
Örebro län, delad å Fellingsbro härad, 35,749 har,
7,115 innev., och Lindes och Ramsbergs bergslag,
1,332 har, 125 innev. (1895). — 4. Fellingsbro
fjerding
är öfverflyttad till F. härad.

Fellogen, bot. Se Kork.

Felloid (af Grek. fellos, kork, och eidos,
utseende), bot., falsk kork, kallas lager af celler
med icke förkorkade väggar, som finnas inlagrade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free