Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fehrnström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
E. Lindblom och C. J. Hartman, en följd af
iakttagelser delvis i samband med de på A. Quetelets
initiativ anordnade internationella fenologiska
observationerna. År 1873 återupptogos sådana
i Sverige. Jfr H. W. Arnell: »Om vegetationens
utveckling i Sverige åren 1873–75» (akad. afh.,
Upsala 1878), det mest omfattande fenologiska arbete,
som hittills utgifvits i Sverige. G. A.
Fens (Eng., »kärr»), marsklanden vid Nordsjöviken
the Wash i östra England, delade mellan grefskapen
Lincoln, Cambridge och Norfolk. De hafva en areal
af omkr. 3,100 qvkm., äro genomskurna af en mängd
för torrläggning gräfda kanaler och genom dammar
skyddade mot floderna Ouses, Nens, Wellands och
Withams öfversvämningar. Redan romarna anlade dammar
derstädes, men större kanalanläggningar påbörjades
först i 17:de årh. och utfördes genom ett af hertigen
af Bedford bildadt sällskap, hvarför ock en del af
trakten kallas Bedford level. Nu utgöra Fens en af
Englands bördigaste trakter.
Fenylalkohol, kem. Se Fenol och Karbolsyra.
*Fenylhydrazin, kem., en af E. Fischer upptäckt
förening, C6 H5 N H. N H2, som erhålles genom inverkan
af reduktionsmedel på diazobenzolsalter. Färglösa,
vid 23° smältande kristaller. Fenylhydrazin är
råämnet för framställning af en stor mängd organiska
föreningar, bl. a. antipyrin. P. T. C.
Fenylnitropropiolsyra, kem. Se Indigoblått.
*Feodosia. 16,172 innev. (1889). I Sept. 1895
invigdes en för 4 1/2 mill. rubel byggd hamn af
6,8 m. djup. Dess läge anses betydligt gynsammare i
kommersielt afseende än Sevastopol.
Feodosij. Se Ryska literaturen, sp. 130.
Feodum. Se Feudum.
Ferae, zool. Se Rofdjuren.
Ferdausi, persisk skald. Se Ferdusi.
*Ferdinand, hertigar af Braunschweig. — 3. Om Karl
Vilhelm F., den föregåendes brorson, befälhafvare
under krigen emot franska revolutionen och Napoleon
se Karl, sp. 346–347.
Ferdinand Maximilian Karl Leopold Maria, furste af
Bulgarien, född i Wien d. 26 Febr. 1861, är son af
den österrikiske generalen prins August (d. 1881)
af Koburg-Koháry (en i Ungern bosatt, katolsk gren af
huset Sachsen-Koburg) och Clémentine af Orléans, en
dotter till Ludvig Filip, fransmännens konung. F., som
vid unga år inträdde i ett österrikiskt husarregemente
och 1886 öfvergick till ungerska honvedarmén, valdes,
på Stambulovs förslag, till Bulgariens regent d. 7
Juli 1887. Valet godkändes icke af Porten eller af
stormakterna, men likväl aflade F. ed på författningen
och öfvertog regeringen d. 14 Aug. 1887 (se vidare
Bulgarien. Suppl.). En ferman af d. 14 Mars 1896
erkände honom slutligen såsom furste af Bulgarien och
uppdrog åt honom styrelsen af Öst-Rumilien i egenskap
af generalguvernör. Vid ett besök hos sultanen i
Konstantinopel i April s. å. utnämndes F. till turkisk
fältmarskalk. Den 20 April 1893 förmälde F. sig med
prinsessan Maria Lovisa (f. 1870), dotter af hertig
Robert af Parma och Maria Pia af Bägge Sicilierna, och
har med henne 2 söner: Boris (född d. 30 Jan. 1894)
och Cyrillus (född d. 17 Nov. 1895).
*Ferdinand, konungar af Portugal. 2. F. n dog d. 15
Dec. 1885.
Ferdinand Viktor Albert Meinrad, prins af Rumanien,
f. i Sigmaringen d. 24 Aug. 1865, andre son af
arfprins Leopold af Hohenzollern och Antonia af
Portugal, brorson till konung Kari I af Rumanien,
var en tid anställd i preussisk militärtjenst
och proklamerades efter sin äldre broder Vilhelms
afsägelse till tronföljare i Rumanien d. 18 Mars
1889. Sedan d. 11 Jan. 1893 är han förmäld med
prinsessan Maria af Edinburgh (Sachsen-Koburg och
Gotha) och har med henne sonen Karl (f. 1893) och
dottern Elisabet (f. 1894).
Ferdinand, signatur för K. F. A. Holmström (se denne).
*Fergana, provins (oblastj) i ryska
generalguvernementet Turkestan, begränsad i s. af
östra Turkestan, Pamirplatån och Bokhara, för öfrigt
af prov. Samarkand och Semiretjensk. Areal 92,342
qvkm., med omkr. 850,000 innev., hufvudsakligen
sarter, tadsjiker och karakirgiser (alla muhammedaner)
samt ryska invandrare. Genom södra delen af prov. gå
Alaibergen (Pik Baba, 6,000 m.) och Trans-Alai
(Pik Kaufmann, 7,000 m.), skilda af Kisil-Sus
(Surchabs öfre lopp) smala dal; längs norra gränsen gå
Tjotkalbergen. Mellersta delen upptages af Syr-Darjas
breda dal. Längst i s. ligger på 3,870 m. höjd
den omkr. 400 qvkm. stora sjön Kara-kul. Större
delen af området är ett kalt och öde bergland
eller stepp. Klimatet är kontinentalt, med stora
ytterligheter (om sommaren öfver 40° C., om vintern
– 12° C.). Regn uteblir om sommaren nästan alldeles,
dock är Syr-Darjas dal genom konstgjord bevattning
mycket bördig. Man odlar hvete, korn, ris, hirs,
bomull, olika slags fruktträd, vin samt mulbärsträd
för den med regeringens understöd uppblomstrande
silkesmaskafveln. För öfrigt utgör boskapsskötseln
vigtigaste näringen. Af mineraltillgångarna
tillgodogör man sig endast petroleum. Hufvudstad
är Kokand. Om landets äldre öden se Kokand. 1891
besatte ryssarna äfven det s. om F. liggande området
ända till Hindukusch. Englands och Kinas protester
ledde till en gränsreglering d. 11 Mars 1895.
Fergelanda, socken. Se Färgelanda.
Fergus, Angus Mac. Se Pikter.
*Ferguson, Robert, oriktig form för Fergusson. Han
föddes 1750.
Fergusson, ö. Se D’Entrecasteaux-öarna. Suppl.
*Fergusson, J., afled i London 1886.
Feriearbete, obligatoriskt. Genom k. kung. d. 22
Mars 1895 bestämmes, att vissa arbeten skola åläggas
lärjungarna vid statens allmänna läroverk till
utförande under sommarferierna. Uppgifterna för dessa
arbeten bestämmas vid vårterminens slut af de olika
läroverkens rektorer på förslag af lärarna inom de
skilda klasserna och ämnena. Feriearbetet gifves till
närmast högre klass inom skolan, och vederbörande
lärare i denna klass pröfvar vid höstterminens
början huru arbetet utförts samt afgifver med
anledning deraf betyg (»Tillfredsställande» eller
»Icke tillfredsställande»). Med det obligatoriska
feriearbetet afser man att, utan förkortning af de
långa ferierna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
