- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
757-758

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Feyen-Perrin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfverkulturen i 19:de århundradets sena afton (jfr
Dekadenter. Suppl.).

Findlay [findle], stad i nord-amerikanska staten Ohio,
vid en jernvägsknut 70 km. s. om Toledo. Källor af
brännbar gas, som framkallat en betydande jern- och
glasindustri. 18,553 innev. (1890). Petroleumindustri.

Finfinni. Se Ankobar. Suppl.

Fingerdjuren, zool. Se Leptodactyla.

Fingerspråk. Se Åtbördsspråk.

*Fingersvampar. Jfr Klubbsvamp.

Fingu (Höll. fingoe, ama-fengu), kafferstam eller
rättare en återstod af flere kafferstammar i
Transkai-distriktet i Kapkolonien, omkr. 150,000
medlemmar, som hafva till god del antagit europeisk
kultur och kristendomen.

*Finistère, franskt depart., har enligt
krigsministeriets beräkning en areal af 7,070
qvkm. och hade 739,648 innev. 1896 samt hör
således med 103 innev. pr qvkm. till Frankrikes
tätast befolkade departement. Det är också ett af
de få departement, der befolkningen ständigt har en
naturlig tillväxt. På landsbygden talas ännu alltjämt
bretonska. Montagnes d’Arrée hafva en topp, som mäter
391 m. (största höjden i Bretagne), och åtminstone
fem andra af mer än 300 m. höjd; Montagnes noires’
största höjd är 330 m. Af hela arealen beräknas 3,164
qvkm. vara odlad jord, 449 qvkm. naturlig äng, 342
qvkm. skog. Depart. är indeladt i 5 arrondissement:
Brest, Châteaulin, Morlaix, Quimper och Quimperlé.

*Finja, socken. 5,782 har. 1,600 innev. (1895).

*Finkeljockum. Ordet, som tillhör den
tysk-skandinaviska rotvälskan och är bildadt af de
tyska rotvälskeorden funkeln, bränna (af T. funke,
gnista), och jochem l. joham (af Hebr. jajin, vin),
har ursprungligen och alltid betecknat bränvin (dåligt
bränvin) och nyttjades i denna betydelse redan af
Linné i en uppsats »Anmärkningar om brännvin» i en
af O. P. Hjorter utgifven almanack för 1748. Ordet
nyttjades äfven af Holberg (»finkeljokum») och
O. v. Dalin (»finkeljockom»).

*Finkelolja. Se äfven Alkohol. Suppl. och
Bränvinsbränning. Suppl.

*Finkslägtet. Se äfven Stiglitsa.

*Finland. (Se Rättelser, bd 18, sp. 835, hvartill
bör läggas, att J. Tengström, sp. 1331, föddes 1755
och J. J. Nervander, sp. 1333, dog 1848.)

Författning och förvaltning. Med bibehållande
af hufvudgrunderna i regl. af 1809 har för
senaten utfärdats nytt regl. 1892. Enligt detta
utgöres senaten af ett Justitiedepartement
och ett Ekonomiedepartement, hvartdera
bestående af minst 10 senatorer, af hvilka en
är vice ordförande och de öfrige ledamöter i
departementet. Ekonomiedepartementet omfattar 9
expeditioner: justitie-, civil-, finans-, kammar-,
militie-, ecklesiastik-, jordbruks-, kommunikations-
samt handels- och industriexpeditionen, enhvar
expedition med en senator såsom chef, äfvensom ett
kansli under vice ordförandens öfverinseende. Senatens
sessioner äro: plenum (gemensamt sammanträde af bägge
departementen under gen.-guvernörens ordförandeskap),
allmänna sammanträden inom hvartdera departementet
(under gen.-guvernörens eller vice ordförandes
presidium) och sammanträden på divisioner inom
departementen (under
ordförandeskap af dep:s vice ordförande eller främste
ledamot). I plenum behandlas endast sådana frågor,
som på kejserlig befallning hänskjutits till senaten
(såsom landtdagsfrågor). Komitén för finska ärenden
indrogs 1891. I öfverensstämmelse med en år 1896
senaten beviljad utvidgad befogenhet i särskilda
hänseenden utnämnas kyrkoherdarna numera af kejserliga
senatens Ekonomiedepartement. Rörande valrätten till
Borgareståndet se d. o. Suppl.

Lagstiftningsmakten. Sedan 1886 ega ständerna
äfven motionsrätt rörande stiftande, ändring
eller upphäfvande af sådan allmän lag, som beror
af kejsarens och storfurstens samt ständernas
sammanstämmande beslut, dock med undantag af grundlag,
lag om landt- och sjöförsvarets organisation, presslag
och kyrkolag. Sedan 1889 eger landet en dissenterlag
(se nedan Historia, sp. 765). I kyrkligt hänseende
är F. sedan 1897 deladt i fyra stift: Åbo ärkestift,
Borgå, Nyslotts och Kuopio stift.

Befolkningsförhållanden. Folkmängden, som vid
utgången af 1890 uppgick till 2,380,469 pers. och vid
slutet af 1894 till 2,483,249 pers., beräknades vid
samma tid 1895 uppgå till öfver 2,520,000 pers. Af
1894 års folkmängd tillhörde mankönet 1,224,948
och qvinkönet 1,258,301 pers. Stadsbefolkningen
utgjorde i förhållande till hela landets folkmängd
10,64 proc. (264,239 pers.), hvaraf mer än hälften
tillhörde landets fyra största städer: Helsingfors
(kyrkoskrifven folkmängd 70,984 pers.), Åbo (33,763
pers.), Tammerfors (24,233 pers.) och Viborg (22,497
pers.). Öfriga städer med en kyrkoskritven folkmängd
öfver 10,000 pers. voro Uleåborg (13,597), Nikolaistad
(= Vasa: 11,821) och Björneborg (10,981). Folktätheten
var för landet i dess helhet ungefär 7,5 innev.
på hvarje qvkm. land, men var i olika län och på
skilda orter mycket olika. Nylands län (11,131
qvkm.) hade 258,834 innev., Åbo och Björneborgs län
(23,136 qvkm.) 413,3’1, Tavastehus’ län (17,958
qvkm.) 271,943, Viborgs län (31,409 qvkm.) 372,015,
S:t Michels län (17,275 qvkm.) 183,811, Kuopio
län (35,746 qvkm.) 297,120, Vasa län (38,309
qvkm.) 429,445 och Uleåborgs län (156,979
qvkm.) 256,730. Till lutherska trosbekännelsen
räknades 2,434,780 pers.; grekisk-ortodoxe voro
46,081, hufvudsakligen bosatta i östra delen
af landet (i Viborgs och Kuopio län), baptister
1,687, metodister 214 och katoliker 487. I språkligt
hänseende voro enligt resultatet af folkräkningen
vid utgången af 1890 86,07 proc. af landets
folkmängd finsktalande, 13,56 proc. svensktalande,
0,24 proc. rysktalande och 0,047 lappsktalande, de
sistnämnde boende uteslutande i Uleåborgs län. Af
länens folkmängd voro 47,5 proc. svensktalande i
Nylands län, 30,s proc. i Vasa län, 16,3 proc. i
Åbo och Björneborgs län, 2,4 proc. i Viborgs län,
1,3 proc. i Tavastehus’ län, o. s. v. nedåt. Zigenare
funnos till ett antal af omkr. 1,500 à 1,700 (1895),
hufvudsakligen spridda i östra och inre delarne af
landet, och judar omkr. 1,200 (1890). Läskunnigheten
var så allmän, att 1890 af personer äldre än
10 år 97,9 proc. voro läskunniga och endast 2,1
proc. analfabeter. Inom de lutherska församlingarna
uppgick de senares antal till endast 1,2 proc.,
men i de grekisk-ortodoxa till 45,3 proc.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free