Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla / 759-760 (1899) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Feyen-Perrin ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skrifkunniga voro i de lutherska församlingarna inom samma
åldersgrupp 20,3 proc., men bland de grekisk-ortodoxe
32,8 proc. På hushållet räknades i medeltal för hela
landet 4,48 pers. (3,66 pers. i städerna och 4,51
pers. på landsbygden). Af landets folkmängd egnade sig
omkr. 75 proc. åt jordbruksnäringen och 11 proc. åt
handeln och industrien samt transportväsendet (deraf
8 proc. åt industrien ensamt). Årliga medeltalet
af födda på 10,000 pers. 1881–90 var 350, men år
1894 endast 309, och af döde under samma tid 211
(1894 endast 192). Giftermålsfreqvensen på 10,000
pers. utgjorde 1881–90 i städerna 83, å landsbygden 72
och för hela landet 73; år 1894 uppgick den emellertid
till resp. 72, 64 och 65. De dödes medelålder var
åren 1881–90 för mankön 26,0 år, för qvinkön 29,8
år och för bägge könen 27,9 år (1894 resp. 28,8,
31,9 och 30,3 år).

Materiel kultur. Jordbruk. I årligt medeltal uppgick
skörden af

	1876–80		1881–85		1886–90
Råg	3,577,000	hl.	3,696,000	hl.	4,505,000	hl.
Korn	1,674,000	»	1,956,000	»	2,141,000	»
Hafre	2,727,000	»	3,433,000	»	4,864,000	»

År 1893 var skörden af råg 3,828,000 hl., af
korn 1,781,000 hl. och af hafre 4,858,000 hl. —
Utsädesbeloppet, hvarefter odlingens omfång i någon
mån kan bedömas, utgjorde samma år af råg 602,000 hl.,
af korn 369,000 hl., af hafre 951,000 hl., af hvete
6,700 hl., af blandsäd 29,000 hl., af bokhvete 1,100 hl.,
af ärter och bönor 29,000 hl. samt af potates 873,000
hl. Skörden af potates var s. å. 4,181,000 hl. samt
af öfriga rotfrukter 309,000 hl. — Af lin skördades
1,246,000 kg. och af hampa 511,000 kg. Importen af
spanmål och mjöl, in eräknadt hvete, har utgjort
i årligt medeltal åren 1878–80 70,316,000 kg, åren
1881–83 76,991,000 kg, åren 1884–86 88,568,000 kg,
åren 1887–89 90,080,000 kg, åren 1890–92 111,764,000
kg. och åren 1893–95 180,793,000 kg. Det bör nämnas,
att skördeförhållandena år 1892 voro jämförelsevis
ogynsamma, hvilket påverkat den höga stegringen i
importsiffran för nämnda år. — Jordegare, som innehade
mer än 100 har brukad jord, funnos år 1893 2,700;
antalet dylika, som egde brukad jord om 25–100 har,
var 23,800, och sådana, som hade odlingar om 5–25 har,
55,800; de öfrige, eller 32,300, innehade mindre
egovidd brukad jord än 5 har. 69,000 jordtorpare
funnos. — Boskapsskötsel. Antalet vinterfödda kreatur
år 1893 var 262,000 hästar, 29,000 föl, 74,000
oxar och tjurar, 949,000 kor, 282,000 ungboskap,
1,007,000 får, 169,000 svin, 14,000 bockar och
getter, 120,000 renar (i Uleåborgs län), 326,000 höns
o. s. v. Exporten af ladugårdsprodukter, särskildt
af smör, har blifvit en af landets mest gifvande
inkomstkällor. Exporten af smör jämte lefvande
djur, kött och vildt uppskattades år 1893 till
21,7 mill. mark, 1894 till 28,3 mill. och 1895 till
29,2 mill. Smörexporten ensam uppgick 1894 till 13,3
mill. kg. och 1895 till 14,1 mill. kg. brutto (värde:
25 mill. mark). Mycket göres numera för höjande af
ängsodlingen och kunnigheten i mejerinäringen. Det
finska smöret afsattes hufvudsakligen i Danmark
och England, med hvilka land under senare år
regelbunden vinterkommunikation anordnats med
utgångspunkt från Hangö, delvis med statens
bistånd. För landtbrukets och mejeriväsendets
förkofran arbetade år 1894 (utom flere slags af
staten anställda tjenstemän) af staten dels helt och
hållet bekostade, dels understödda 12 jordbruks- och
17 mejeriskolor samt 2 landtbruksinstitut, hvardera
med mejeriafdelning. — Skogshushållningen. Landets
torra skogsmark uppskattas till omkr. 19
mill. har, hvaraf kronan eger omkr. 39 proc. (7,5,
mill. har). Sedan 1880-talet hafva inkomsterna
från kronoskogarna icke blott betäckt utgifterna
för deras förvaltning, utan äfven småningom gifvit
högre öfverskott. År 1893 uppgingo inkomsterna från
kronans skogsförvaltning till 2,324,085 mark och
utgifterna till 682,918 mark. — Landets hela export
af trävirke uppskattades 1893 till 49,5 mill. mark,
1894 till 63,1 mill. och 1895 till 63,3 mill., hvaraf
det sågade virket värderades till 52,2 mill. Uttryckt
i mängdenhet utgjorde det exporterade sågade virket
1894 1,9 mill. kbm. och 1895 1,858 mill. kbm. För
försågningen af timmertillgångarna i såväl de privata
som statens skogar arbetade 1893 377 sågverk, med en
arbetsstyrka af 11,095 pers. och 1894 388 sågar, deraf
207 ångsågar. Tyvärr har den utvidgade sågrörelsen
haft till följd en väsentlig öfverafverkning i de
privata skogarna, hvarigenom allt klenare timmer
begynt förbrukas. Exporten af trä och pappersmassa
samt träpapp har betydligt tilltagit (år 1894 33,8
mill. kg.). Deremot har utförseln af beck och tjära
alltmer aftagit (1894 135,000 hl. och 1895 147,000
hl.). — Bergshandteringen. Från vaskerierna (24) vid
Ivalojoki, vid hvilka vaskningen numera bedrifves af
allmogen i trakten, erhöllos 1895 9,926 gr. guld, samt
hafva sedan 1870 erhållits inalles 403,030 gr. guld,
motsvarande ett värde af 1,293,590 mark. Sjö- och
myrmalm upptogs till ett belopp år 1894 af 68,244 ton
och år 1893 af 65,818 ton. Exporten af jernvaror har
under åren 1891–95 uppgått till ett årligt belopp
af omkr. 14 mill. kg. Bruttotillverkningsvärdet
vid samtliga bergverk, bruk och mekaniska
verkstäder äfvensom guldvaskerierna uppgick
år 1894 till 18,7 mill. mark och år 1895 till
22,4 mill. mark. Arbetsstyrkan var 1895 8,918
pers. Öfveruppsigten öfver bergshandteringen
handhafves numera efter bergsstyrelsens indragning
af landets industristyrelse.

Industri. Utom i hufvudartikeln nämnda mekaniska
verkstäder böra framhållas Brobyggnadsaktiebolagets
i Helsingfors, Högfors’, Björneborgs, Mathildedals,
Tammerfors’, Galléns i Viborg och Karhula, hvaremot
Osberg & Bades upphört. Bland träsliperierna böra
ytterligare nämnas Enso vid Vuoksen och Ingerois’,
Kymmene och Karhula vid Kymmene elf, Kuusankoski
m. fl. Exporten af trämasse- och pappersindustriens
alster uppgick
1894 till 11,9 mill. mark och 1895 till 12,9
mill. mark, hvaraf pappersexporten ensam (inberäknadt
tapeter) utgjorde (1895) 7,5 mill. mark. Exporten af
väfnader uppgick 1894 till 1,309,000 kg. och
1895 till 1,460,000 kg, motsvarande det senare
året ett värde af 5,8 mill. mark. Tavastkyro
bomullsspinneri i Tavastkyro har nedlagts. Bland
glasbruk bör nämnas Grönviks i närheten af
Vasa och Karhula vid Kymmene. Exporten af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>