Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla / 763-764 (1899) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finland ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

aktiebank (inrättad 1887), Nationalaktiebanken (inrättad
1890), Privatbanken i Helsingfors och Aktiebanken
i Åbo (bägge inrättade 1896). Aktiebolaget
Städernas i Finland hypotekskassa grundades 1895
i ändamål att meddela billiga amorteringslån
å fastigheter i städerna, en lånerörelse, som
sedermera upptagits äfven af Föreningsbanken och
Nordiska aktiebanken. Finlands hypoteksförenings
utestående lån uppgingo vid utgången af 1894
till öfver 27 mill. mark. Sparbankernas antal
utgjorde vid utgången af 1893 152, med ett
insättningsbelopp af 40,7 mill. mark och 6,3
mill. mark egna fonder. Sedan 1881 hafva följande
nya inhemska försäkringsanstalter tillkommit,
nämligen: Sågegarnas i Finland brandstodsbolag,
Pohjola samt det då under bildning varande Fennia,
bägge brandförsäkringsbolag, lifförsäkringsbolaget
Suomi, olycksfallsförsäkringsbolagen Patria och
Kullervo, transportförsäkringsbolaget Triton och Åbo
hästförsäkringsbolag.

Finanser. Budgeten för år 1895
visar följande inkomster (i finska mark):

A. Af statens förmögenhet. Arrenden af domänen
625,000, kronoskogarna 2,025,000, räntor och
inbetalningar å statens fordringar 1,177,221: 31,
kanalerna (brutto) 500,000, statsjernvägarna (brutto)
15,250,000 (netto 4,334,960), bidrag från Finlands
bank 249,541.

Summa 8,911,722: 31.

B. Skatter. 1. Direkta skatter: Grundskatter
3,366,620, personel skatt 2,050,000, näringsskatter
385,000, näringsbevillning 6,000. Summa direkta
skatter 5,807,620. 2. Indirekta skatter:
Tullmedel med sjöfarts- och sågningsafgift 17,550,000,
bränvinsskatt 4,000,000, bevillning för maltdrycker
783,000, bevillning och stampelafgift för spelkort
27,000. Summa indirekta skatter 22,360,000. 3.
Skatter af blandad natur: Stämpelbevillning
1,680,000, diverse poster 515,000. Summa 2,195,000.

Summa skatter 30,362,620.

C. Afgifter för anlitande af statsanstalter:
postinkomst (brutto) 2,100,000, båkafgifter
650,000, sjukhusafgifter 450,000, skolafgifter 80,000.

Summa 3,280,000.

D. Diverse uppbörd 1,145,213: 33.

Summa statsinkomst 43,699,555: 64.

Statsutgifterna för 1895 utgjorde: afkortningar
212,000, kejsaren-storfurstens dispositionsmedel
250,000, styrelseverken 1,684,560, justitiestaten
1,356,725: 89, allmänna civilstaten och
centralämbetsverken 2,701,454: 51, posten
1,927,035: 32, tullverket 1,609,225: 56, lots-
och fyrinrättningen samt sjömätningen 1,130,431:
98, landtmäteristyrelsen och -staten samt
justeringskommissionen 292,314, forststyrelsen och
-staten samt Evois forstinstitutet 701,221: 27,
medicinalverket 486,386, fängelserna och fångvården
1,454,503, helso-, sjuk- och dårvården 1,992,533:
90, kleresiet och skolorna samt vetenskap och skön
konst 6,955,955: 22, allmänna arbeten och jordbruket
3,385,518: 90, militären 7,102,239: 11, räntor och
amortering af statslån 4,258,000, jernvägsanläggningar
7,072,187, pensioner och allmänna understöd vid
tull- och civilstaten 1,775,180: 02, öfriga utgifter
7,364,240:04.

Summa utgifter 53,711,711: 72.

Skillnaden i inkomster och utgilter har betäckts
dels med besparade medel, dels med anslag ur ett för
nya jernvägsanläggningar under året upptaget lån,
stort 17,550,000 mark. Vid 1895 års ingång utgjorde
Finlands statsskuld (i runda tal):

Inhemska lån för inlösen af donationsgodsen i Viborgs län, à 4 1/2 och 4 proc	2,585,900	mark
Lån, upptaget 1859 i Ryssland, à 4 proc	3,240,000	»
Lån, upptaget 1868 i Frankfurt med premier	3,424,800	»
Lån, upptaget 1882 i Helsingfors och Frankfurt, à 4 proc.	8,578,000	»
Lån, upptaget 1886 i Helsingfors och Frankfurt, à 4 proc.	15,989,000	»
Lån, upptaget 1889 i Helsingfors och Berlin, à 3 1/2 proc.	39,362,700	»
――――――――――
Summa skuld	73,180,400	mark

Mått och vigt. Genom lagen af d. 16 Juli 1886
infördes det metriska mått- och vigtsystemet samt är
sedan ingången af 1892 ensamt gällande. Ovanligare
benämningar i detta mått- och vigtsystem äro nyfamn
= 2 meter, verst = 1 km., väcka = 10 liter, famn
ved = 4 kbm., läst träkol = 2 kbm., lod = 10 gr.,
lispund = 10 kg., cental = 100 kg., ton = 1,000 kg.
A. G. F.

Försvarsväsende. Förutom gardesbataljonen, som ingår
i ryska gardesskarpskyttebrigaden, utgöras de finska
trupperna af 8 skarpskyttebataljoner, hvartill
kommit Finska dragonregementet på 6 sqvadroner,
genom hvars uppsättning (1888) de finska truppernas
fredsstyrka ökats till 239 officerare och 5,795 man,
förutom 40 officerare och 192 underofficerare, som
äro fast anställda vid reserven.

Historia (efter 1877). I kriget mellan Ryssland
och Turkiet 1877–78 deltog F. genom Finska
gardesbataljonen, som utkommenderades till
krigsskådeplatsen. I öfrigt upptogos sinnena
till stor del af den fortgående språkstriden. Det
Liberala partiets (se d. o.) förmedlingsprogram af
1880 ledde icke till den åsyftade sammanslutningen
mellan de skilda grupperna. Den s. k. Vikingagruppen
(se Vikingen) utvidgade sig till ett »svenskt
parti», som inom kort vann majoritet inom
ridderskapet och adeln samt borgareståndet
vid landtdagarna. Efter Alexander II:s mord
(d. 13 Mars 1881) undertecknade efterträdaren,
Alexander III (1881–94), sin regentförsäkran till F:s
innevånare. Tillika skedde flere personalförändringar
inom styrelsen. Generalguvernören Adlerberg
efterträddes af Feodor Heiden (1881–96) och
ministerstatssekreteraren K. K. E. Stjernvall-Walleen
af Theodor Bruun (1881–88). Ledarna för det
fennomanska partiet G. Z. Yrjö-Koskinen och för det
liberala L. Mechelin kallades 1882 till ledamöter
af senaten. Oaktadt Heiden ansågs vara en afgjord
anhängare af den nationelt-ryska meningsriktningen,
fortgick utvecklingen under några år framåt i de
gamla spåren. 1863 års språkförordning genomfördes
genom förordningar af 1881, 1883 och 1887, hvilka
stadgade, att ämbetsexpeditionerna, i original eller
(i vissa fall) i öfversättning, borde utfärdas på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>