Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finspång ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ordförande, vice ordförande och sekreterare, hvilka
årligen väljas vid årsmötet d. 2 Dec. Sällskapet har
anordnat forskningsfärder till östra Ryssland och
Sibirien. Det utgifver en tidskrift, innehållande
större och mindre vetenskapliga bidrag. M. G. S.
*Finspång (vanligen skrifvet Finspong) öfvergick
1884 till det af C. Ekman bildade aktiebolaget
Finspongs styckebruk (aktiekapital 2,5 mill. kr.),
som 1895 egde jordbruksfastigheter om 59 61/480
mtl i Hällestads, Risinge, Regna, Vånga, Ö.
Eneby, Qvillinge och Simonstorps socknar, taxerade
till 2,448,400 kr., samt annan fastighet och
frälseräntor med ett taxeringsvärde af 1,414,900
kr., bl. a. F. med 2 masugnar, 1 lancashirehärd,
valsverk, ett större och ett mindre tackjernsgjuteri,
klippspiks-, rälsspiks- och hästskofabrik samt
mekanisk verkstad eller kanonverkstad, såsom den
rättare torde böra benämnas, då det hufvudsakligen är
artillerimateriel, som der bearbetas, Butbro sågverk
och hyfleri vid bolagets jernväg F.–Lotorp, Lotorps
Jernbruk med 10 lancashire-härdar, martinverk med 2
ugnar, en större manufaktursmedja med 5 ånghammare
och yxfabrik, Stens bruk vid Grafversfors med 2
moderna masugnar (samt tillverkning af »stålsand»
för stensliperier), Grafversfors stenhuggeri och
sliperi samt Näkna såg och hyfleri. Tillverkningen
utgjorde 1895 vid F. 2,249,3 ton tackjern,
24,9 t. lancashire-smältstycken, 4,921,2 t. stångjern
och stål, 297 t. gjutgods samt 1,549 t. manufakturer
vid jern- och stålverken, bl. a. 41 stålkanoner,
öfver 50,000 kg. projektiler af tackjern och stål,
lavetter och 5 st. pansartorn, vid Lotorp 10,600
t. lancashiresmältstycken och martingöt, 1,668
t. stångjern och stål, 92 t. diverse stålmanufaktur,
vid Stens masugnar 7,972,2 t. tackjern. Under
de senaste två åren hafva vid F. utförts en
hel del af de allra modernaste artillerivapen,
såsom snabbskjutande kanoner ända upp till 12
cm. kaliber med en längd af öfver 5 m., snabbskjutande
fältkanoner, 24 cm. haubitser med vall-lavettage
för Oskar-Fredriksborgs fästning samt pansartorn
dels för Kungsholmen vid Karlskrona, dels för
Vaberget. Vid F. sysselsattes 1895 340 arbetare,
vid Lotorp 200 och vid Sten ett 50-tal. Från
Grafversfors stenhuggeri, som sysselsätter öfver
40 arbetare, hafva levererats bl. a. en del pelare
m. m. till Valby kyrka och flere offentliga byggnader
i Köpenhamn, de stora pelarna af svart granit å det
s. k. Palmeska huset i Stockholm, fontänen utanför
Lunds universitetshus, kolonner till universitetshuset
i Upsala, granit till Stockholms stads sparbanks
hus i Stockholm. F. är den största possessionen i
Östergötland, med en egovidd af omkr. 45,000 har,
deraf omkr. 3,000 har öppen jord. Alltsedan 1865
har en rationel skogsodling pågått, hvartill ingen
annan enskild egendom i landet torde kunna uppvisa
ett motstycke, och äro nu omkr. 12,500 har beklädda
med planterad skog. Af bolagets torfmossar (flere
tusen har) tillverkas årligen 17,000 hl. bränntorf
och 1,000 hl. torfströ. En del af den öppna jorden
är utarrenderad, men 875 har äro under eget bruk,
och utgöres kreatursbesättningen af omkr. 500 kor och
ungdjur och 80 par dragare. I förening med landtbruket
drifves en betydande mejerihandtering med mejerier
vid F. och Hällestads jernvägsstation.
På senare tid har äfven anlagts ett tidsenligt
slagthus af sten med salteri, rökeri och
korffabrik. hvarjämte 1888 uppfördes en storartad
qvarnbyggnad med valsqvarn, franska stenar och
andra moderna inrättningar. Vid F. finnes äfven en
zoologisk station (se d. o.). — Biblioteket vid F.,
öfver hvilket dr B. Lundstedt 1883 upprättade en
katalog, innehåller omkr. 30,000 bd och häften. Öfver
tafvelsamlingen, från hvilken såväl under detta
århundrades förra hälft som helt nyligen flere af
de yppersta numren afsöndrats, men som fort-rande
är betydande, utgaf dr G. Göthe 1894 en illustrerad
katalog. Ur den bokkatalogen åtföljande historiken
öfver godset meddelas följande beriktigande. W. de
Wijk, till hvilken F. genom kontrakt 1587 öfverläts,
afled 1597, hvarefter hertig Karl befallde, att det
skulle återgå till kronan; han gaf dock d. 7 April
1598 W. de Wijks son Willam Willamsson tillåtelse
att »behålla det intill Michaelis förstkommande»,
men då han befanns tillhöra Sigismunds anhängare,
vardt han d. 11 Aug. s. å. dömd till döden och
skjuten, och alla hans gods förklarades förbrutna
och indrogos till kronan. F. tillhörde derefter
Johans hertigdöme, men förföll så genom vanskötsel,
att det gaf högst ringa afkastning, när det 1618 åter
kom under kronan, till följd hvaraf F:s bruk och län
på arrende öfverlemnades till Louis de Geer i Welam
Gilliusson de Besches namn.
*Finspånga läns härad utgör Finspånga läns härads
domsaga, omfattande Risinge, Hällestads och Tjällmo
gemensamma tingslag, samt ingår i Finspånga läns samt
Bråbo och Memmings härads fögderi. Häradet omfattar
numera inga delar af Kristberg och Stjernorp. 1,797
qvkm. 26,950 innev. (1895). — Om häradets uppkomst
se Östergötland, sp. 712.
Finstrup. Se Holstenshus.
Fiogo, hamnstad på ön Nipon. Se Hiogo.
Fionia, det latinska namnet på Fyen.
*Fiorelli, G., utnämndes 1881 till generaldirektör
för fornlemningar och sköna konster uti Italien samt
afled 1896.
Fiorentino, italiensk målare. Se Rossi.
Fiorin-gräs, bot. Se Kryphven.
*Fiorini-Mazzanti, E., f. 1790, dog i Rom 1879.
Firan, en af beduiner bebodd oas på Sinai halfön,
på norra sidan af Serbal, vid Wadi F., som alltid
innehåller vatten och förvandlar hela dalen till en
blomsterträdgård. Sedan 2:dra årh. låg der staden
Faran, biskopssäte och medelpunkt för hela munk-
och anakoretlifvet på Sinai-halfön; genom konciliet i
Chalcedon (451) fick staden ärkebiskop. Många ruiner
af kyrkor och kloster. Vid F., men i synnerhet
n. v. derom, i Wadi el-mukattab, finnas de
s. k. sinaitiska inskrifterna från 1:sta till 6:te
årh. e. Kr., groft inristade figurer af menniskor,
djur och bokstäfver på klippväggarna, hvilka enligt
J. Euting (»Sinaitische inschriften», 1891) härröra
från kameldrifvare och köpmän, hvilka under rasterna
derstädes roat sig med att inrista dem.
*Firma. Se Lag ang. handelsregister, firma och prokura
d. 13 Juli 1887, med ändr. enl. Lag d. 28 Juni 1895.
Firmaregister. Se Handelsregister. Suppl.
*Firmenich, J. M., dog 1889 i Potsdam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
