Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finspång ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Firmitas, latinsk namnform för La Ferté.
Firniss, T., handelst. Se Bernsten. Suppl.
Firnlinien. Se Snö.
*Firozpur. 1. Distrikt, 7,127 qvkm., 886,676
innev. (1891). — 2. Hufvudstad, 50,437 innev. (1891),
garnisonen inberäknad.
First commissioner of works [först
kåmmi’ssjönör åvv oörks], Eng. Se
Arbetsminister. Suppl.
First lord of the admiralty [först lärd åvv the
a’dmiralti] och f. l. of the treasury [trä’sjöri],
Eng. Se Storbritannien, sp. 665.
Firth of Clyde [förth åvv klejd]. Se under Clyde.
Firth of Forth [förth åvv fårth]. Se
Forth-viken. Suppl.
Firth of Tay [förth åvv tē’]. Se under Tay.
*Firuzabadi. Se vidare Kamus.
*Fischbach. — 2. F. F. var 1883–89 direktör för
konstväfnadsskolan i S:t Gallen.
*Fischer, Johann, blef 1674 generalsuperintendent i
Livland, lät 1686 utgifva Nya test. på den Dorptska
dialekten af det estniska språket (hela bibeln har
aldrig utkommit på denna dialekt) och föranstaltade,
att hela bibeln utgafs på lettiska 1689. Nya test. på
Reval-estniska dialekten utkom först 1715 och hela
bibeln 1739. Fr. W.
*Fischer, J. K., blef 1882 direktör för Frederiks
hospital i Köpenhamn och dog d. 16 Sept. 1885.
*Fischer, J. G., afgick 1885 från sin
lärarebefattning.
Fischer, Emil, tysk kemist, f. 1852, professor i
kemi vid universitetet i Erlangen 1882, i Würzburg
1885 och i Berlin 1892, är en af de produktivaste
författare på den organiska kemiens område.
*Fischerström, J. Hans »Nya Swenska Economiska
Dictionnaire etc.» går t. o. m. Cupripedium
Calceolus.
Fischhof, Sigrid Arnoldson F., sångerska. Se Arnoldson
2. Suppl.
Fisetin. Se Fisettholz.
*Fish, H., afled d. 7 Sept. 1893.
*Fiskal. Jfr Advokatfiskal. Suppl.
Fiskbenmjöl, fiskguano. Se Gödningsämnen, sp. 383.
Fiskben-surrogat. Se Balenit. Suppl.
*Fiske. Se Rättelser, bd 18, sp. 835.
*Fiskebäek, socken. Se Gustaf Adolf 2. Suppl.
*Fiskebäckskil. 666 innev. (1895). F. upphörde år
1888 att vara kapellförsamling och ingick såsom en
del af den då bildade Skaftö församling, annex till
Morlanda, men är egen kommun.
Fiskemfos, vattenfall. Se Namsen.
Fiskemåned, D. Se September.
Fiskeriinspektör. Se Fiskeritjenstemän. Suppl.
*Fiskerilagstiftning, jur. Genom lagen om rätt
till fiske d. 27 Juni 1896 hafva de bestämmelser
angående fisket, som äro af allmän lags natur,
blifvit uteslutna ur fiskeristadgan d. 29 Juni 1852
och sammanfattade i en särskild författning, dervid
endast smärre jämkningar i dessa stadganden blifvit
vidtagna. — Fiske efter hummer är enl. k. kung. d. 13
Juni 1896 förbjudet under tiden 15 Juli–15 Sept.
L. A.
*Fiskeritjenstemän. Vid Landtbruksstyrelsen instiftande
1889 indrogs
fiskeriintendentsbefattningen och tillsattes en fiskeriinspektör såsom
ledamot i nämnda styrelse, med åliggande att
föredraga de ärenden, som röra fiskerinäringen eller
fiskeritjenstemännen, och derjämte fullgöra hvad
dittills ankommit på fiskeriintendenten. L. A.
Fiskfjällutslag, med. Se Ichthyosis.
Fiskfloden, Stora (Eng. Back river), flod i Britiska
Nord-Amerika, upprinner n. ö. om Aylmer-sjön,
som hör till Mackenzies vattensystem, flyter mot
n. ö. genom en rad sjöar (Beechy, Pelly, Garry,
Mac Dougall, Franklin) och faller under 66° 40’
n. br. ut i innersta vinkeln af Elliot bay af Norra
Ishafvet. Floden, som upptäcktes 1831 af den britiske
polarfararen G. Back, uppkallades efter de stora
fiskar (hvalar), som tumlade sig utanför dess
mynning; den bildar en mängd fall och katarakter
och flyter genom en af de ödsligaste trakter af
kontinenten.
Fiskgroddjur, zool. Se Ichthyodea (oriktig form för
Ichthyoidea).
Fiskhake. Se Fiskdäfvert.
Fiskhuds-chagrin [sjagrä’ng]. Se Fiskskinn och Läder,
sp. 410.
*Fisklefverolja. Den bästa norska fiskoljan beredes
numera så, att de färska, rensade lefraraa blott
kort tid måttligt värmas, under det att luftens
inverkan uteslutes derigenom att man inleder en
ström af kolsyregas. Härigenom uppgifves oljan bäst
bibehålla sina goda egenskaper. — Enligt en ny kemisk
undersökning skall fiskoljan till största delen
bestå af för densamma egendomliga, förut icke kända
fettarter. Att hon skulle ega större näringsvärde
och lättare tillgodogöras än andra finare feta
oljor (såsom det uppgifves i hufvudartikeln) är,
om än mycket möjligt, icke direkt bevisadt; ej
häller torde den ringa halten gallbeståndsdelar
(gaduin o. dyl.) deri väsentligt påverka oljans
upptagande i menniskans tarm, der hennes egen galla
är för handen i vida större mängd. Emellertid
erbjuder fiskoljan till relativt lågt pris ett
särdeles fint näringsfett; deruti torde man tills
vidare böra se detta medels förnämsta betydelse.
C. G. S.
Fiskmjöl. Se Födoämnen, sp. 643.
Fiskmården, zool. Se Pekanen.
Fisk-salamander. Se Ichthyodea (oriktig form för
Ichthyoidea).
Fisktorpedo. Se Mina, sp. 34.
Fiskumvandet. Se Ekern.
Fissura Sylvii, Lat. Se Sylvius’ fåra.
*Fistel, fistelgång. Se äfven Var.
Fistularia, zool. Se Pipfiskar.
*Fitchburg hade 22,037 innev. 1890.
*Fitger, A., utförde 1883–84 stora väggmålningar i
Hamburgs Kunsthalle. Såsom dekorativ målare har han
stundom täflat med sjelfve Makart i färgprakt. Han
har vidare utgifvit diktsamlingarna Winternächte
(1881; 3:dje uppl. 1887) och Requiem aeternam dona
ei (1894). Sorgspelet »Die hexe» (6:te uppl. 1895)
uppfördes i Stockholm 1887 (»Hexan», öfvers. af
C. Snoilsky) och har lemnat stoff till dansken
A. Ennas opera »Hexen» (»Hexan», 1894).
*Fitja, socken. 1,060 har. 339 innev. (1895). F.,
Hjelsta, Holm och Kulla, hvilka fortfarande äro skilda
församlingar, blefvo 1867 förenade till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
