Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flikfötter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för jämförliga penningeinrättningar är lag; utfärdad
d. 29 Juli 1892, som hufvudsakligen innehåller, att om
de drifva sparbanksrörelse, skola de stå under tillsyn
af vederbörande K. M:ts befallningshafvande (som ock
i flertalet fall för dem fastställt reglemente) och
årligen afgifva redogörelse om hela sin verksamhet,
hvarjämte bestämmelser äro meddelade, under hvilka
omständigheter sådana banker, som denna lag afser,
må ställas under utredning. Vid 1895 års slut voro
folkbankerna och dermed jämförliga inrättningar till
antalet 25. Deras samfällda skulder voro 19,281,348
kr., deraf å sparkasseräkning, till 26,182 insättare,
9,101,821 kr., å depositionsräkning 6,371,917 kr.,
å upp- och afskrifningsräkning 892,264 kr., fonder
2,329,802 kr.; bland deras tillgångar märkas
fordringar mot inteckning 6,288,772 kr., mot
namnsäkerhet 5,160,990 kr., diskonterade vexlar
4,449,135 kr. — De bankanstalter, hvilka kallas
folkbanker och hafva af K. M:t faststäldt reglemente,
voro vid 1896 års slut 7 aktiebolag. Deras fonder
utgjorde 2,613,248 kr. Å sparkasseräkning hade de
för 16,842 insättare innestående 7,787,793 kr.,
å depositionsräkning 4,196,140 kr., å upp- och
afskrifningsräkning 712,749 kr.
Folkdrägt. Se Nationaldrägt.
Folke (Lat. Fulco). 1. Stamfader för Folkungaätten
(se d. o., sp. 1579). — 2. Jarl. Se Folkungaätten,
sp. 1581–82. — 3. Ärkebiskop i Upsala. Se Ängel,
svensk slägt.
Folke Algotsson. Se Algotssönerna.
Folkestad, Halvor Olsson, norsk skolman, biskop,
f. i Bö, Nedre Telemarken, d. 28 Nov. 1807, var
först folkskolelärare, studerade och blef 1836
teol. kandidat. Han tjenstgjorde sedan som prest i
flere församlingar i Telemarken samt i Fredrikshald,
blef 1864 biskop i det ny upprättade Hamar stift och
tog afsked 1889. Död i Hamar d. 30 Sept. s. å. F. var
en framstående talare och inlade stora förtjenster
om det norska folkskoleväsendets förbättring.
O. A. Ö.
Folkets hus. Se följ. art.
Folkets palats i östra London (Eng. People’s palace for
East London), en till vederqvickelse och nytta för de
lägre folkklasserna i Londons arbetarestadsdel Eastend
inrättad anstalt, bestående af trädgårdsomgärdade
byggnader, som inrymma en stor sal för konserter och
andra förädlande nöjen, ett bibliotek, läsrum, lokaler
för gymnastik, sport och fria lekar, badbassänger,
salar för diskussioner och sällskapslif. handelsbodar
samt en omfattande teknisk skola (sedan 1888). Allt
detta får af befolkningen åtnjutas fritt eller mot
låga afgifter. Idén och impulsen till inrättande af
ett sådant »Folkets palats» gafs 1882 af W. Besant i
hans roman »All sorts and conditions of men» (»Folkets
palats», 1886). Genom företaget återupplifvades
och utvidgades en i sjelfva verket redan förut för
4–5 årtionden sedan stiftad anstalt, Beaumonts
philosophical institute, belägen på samma plats
(vid Mile end road). »Folkets palats» (i hela sin
omfattning öppnadt 1892) besöktes 1893 af 1,278,000
pers. — Äfven i andra storstäder har man sedermera
sökt åvägabringa sådana inrättningar med samma eller
liknande namn. I Stockholm bildades d. 16 Mars 1897
föreningen »Folkets hus» för realisering af tanken
på ett större »Folkets hus» i hufvudstaden.
Folketymologi (jfr Etymologi), en (vanligen hos
allmogen försiggången) naiv association af sins
emellan obeslägtade uttryck, framkallad af en viss
ljudlikhet hos deras hufvudbeståndsdelar. Den
ojämförligt talrikaste klassen af folketymologier
är den, der uttrycket ändrar sin form till större
öfverensstämmelse med det eller de associerade
uttrycken, t. ex. sv. dial. skamdal (skandal),
ombildadt efter skam, åkipasj (ekipage) efter åka,
upl. skärkötteribod (charkuteriböd), vestgöt. tehåll
(d. v. s. tillhåll) för hotell, värml. stirreskåp för
stereoskop, jämtl. dra’tvärs för travers (tvärspår på
jernbanor), undervisitet för universitet, badsäng för
bassäng. Eller ock händer det att uttrycket ändrar
sin betydelse, men icke sin form. i den angifna
riktningen, t. ex. sv. dial. talang i betydelsen
»flytande talförmåga». Såsom ex. på huru uttrycket
förblir både till form och betydelse oförändradt
må gälla sv. Betlehem, associeradt med hem. Från
folketymologien bör noga skiljas den nära befryndade
ordleken (eller vitsen), som fullt afsigtligt
sammanställer det etymologiskt icke sammanhörande,
såsom då t. ex. jurist stafvas djurist eller
budget (i skämtteckningar) associeras med get,
o. s. v. Se vidare A. Noreen: »Folketymologier»
(i »Sv. Landsmålsföns tidskr.», VI, 1889) och »Spridda
studier» (1895), R. Geete: »Något om folketymologi» (i
»Ord och bild», 1892), K. Nyrop: »Sprogets vilde skud»
(1882), G. Andresen: »Über deutsche volksetymologie»
(2:dra uppl. 1877).
Folkhushållningslära. Se Nationalekonomi.
*Folkhögskolor. Folkhögskolornas antal i Danmark
hade 1894 stigit till 70, af hvilka 7 voro
uteslutande för qvinnor (det vanliga förhållandet
är att männen undervisas om vintern, 6 månader, och
qvinnorna om sommaren, 3 månader). Ett synnerligen
framträdande drag, särskildt vid de större och
bättre folkhögskolorna, är att man ej längre, såsom
under deras första tid, lägger an blott på att väcka
andligt lif och eftertanke, utan söker meddela djupare
kunskaper. 1872–73 räknade man 2,100 manliga och 840
qvinliga elever, 1891–92 resp. 2,800 och 2,000, och
det torde kunna antagas, att till 1894 75,000 män och
35,000 qvinnor hafva besökt folkhögskolorna. Bland
dessa äro många från Sönderjylland, som danas till
att taga del i den nationella kampen mot tyskeriet i
deras hemland. Statens bidrag till folkhögskolorna
var 1874–75 endast 28,000 kr., men hade 1894–95
stigit till 120,000. Dessutom lemnades 1874–75 22,000
kr. till hjelp åt eleverna och 1894–95 180,000 kr.
E. Ebg.
I Norge få de offentliga amtsskolorna (41 år 1897)
och de privata skolor (s. k. »ungdomsskolor»
eller »folkhögskolor»; 11 år 1897), hvilka
följa samma undervisningsplan som de förstnämnda,
statsbidrag, 3 gånger så stort som det bidrag, hvilket
amtsformandskabet beviljar från amtskassan. Vilkor
för erhållande af statsbidrag äro, att skolans
undervisningsplan och ordningsstadga gillas af
konungen och att skolan står under uppsigt af
»amtsskolestyret». Detta består, enligt lag af d. 26
Juni 1889, af 3 af amtstinget valda medlemmar, hvilka
äfven tillsätta amtsskolorna slärare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
