Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frankrike ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tjenstemannakåren är ej valbar). — Mären och hans
adjoints uppbära ingen lön (men medlemmarna af
municipalrådet i åtskilliga städer hafva förstått
att skaffa sig vissa »indemnités», i Paris till
ett belopp af 6,000 frs årligen, ett olagligt, men
af regeringen tolereradt tilltag). De utses nu
af kommunalrådet (utom i Paris), hvars sessioner
numera äro offentliga.
Budgeten för 1897 upptog
statsinkomsterna för F. till 3,340,4 mill.
francs (omkr. 2,372,2 mill. kr.), deraf
521,16 i direkta skatter (grund- och bostadsskatt,
inkomstskatt, näringsskatt, skatt å hästar, vagnar,
velocipeder, grufve- och justeringsafgifter,
apotekare och biljardskatt m. m.), 1,984,26 mill.
i indirekta skatter (inregistreringsafgifter,
vexel- m. fl. stämpelafgifter, tullar samt en mångfald
förbrukningsskatter, bl. a. å bränvin, cider,
vin och öl, socker, salt, vax- och stearinljus,
olja, ättika och dynamit, papper, spelkort) samt
708,2 mill. genom statsmonopol (å tobak, krut,
tändstickor), post, telegraf, telefon och domäner.
Statsutgifterna upptogos till 3,321 mill. francs
(omkr. 2,357,9 mill. kr.), hvaraf 1,243,78 mill. till
räntor och amortering å statsskulden, 692 till
landtförsvaret, 237 till sjöförsvaret, 207,6
till undervisningsväsendet, 233,5 till allmänna
arbeten o. s. v. Dertill kommer budgeten för Algeriet,
upptagande 52 mill. francs i inkomster och 71
mill. francs i utgifter. Statsskulden, som merendels
upptagits i form af perpetuella räntor, beräknades
vid 1894 års början till något mer än 31 milliarder
francs, den största skuld någon stat egt. — Staten
eger jämte några få jernvägar skogar och gods, hvilkas
kapitalvärde beräknas till 3,800 mill. frs,
men hvilkas afkastning är jämförelsevis obetydlig,
för 1894 beräknad till 47,4 mill. francs.
F:s utomeuropeiska besittningar fördelas i tre
grupper: 1) Algeriet, som förvaltas i likhet med
de franska departementen; 2) kolonier, hvilka
lyda under kolonialministeriet, och 3) skydsstater
under utrikesministeriet. Alla dessa besittningar,
hvilkas hela ytinnehåll ej kan noga uppgifvas, hafva
en befolkning af omkr. 40,8 mill. Besittningarnas
areal och folkmängd visar följande tabell:
Areal i qv.-km. | Folkmängd. | |||||
I. | Algeriet | 797,770 | 4,429,421 | (1896) | ||
II. | Öfriga Afrika: | |||||
1) | Tunisien (protektorat) | 99,600 | 1,500,000 | (1883) | ||
2) | Franska Vest-Afrika | ? | 2,320,000 | |||
Senegal | 150,000 | 1,029,540 | (1891) | |||
Moriska protektoratet | 250,000 | 80,000 | ||||
Franska Sudan | 132,000 | 284,000 | ||||
Samorys rike | 160,000 | 280,000 | ||||
Tiebas rike | ? | ? | ||||
Franska Guinea | ? | 47,555 | (1890) | |||
Futa Djalon | 110,000 | 600,000 | ||||
Elfenbenskusten. | ? | ? | ||||
Kongo o. angräns. områden | ? | ? | ||||
3) | Dahome m. m. | ? | ?600,000 | |||
4) | Franska Kongo | ? | ┐ | |||
5) | Området v. Ubangi | ? | ┘5,000,000 | |||
6) | Obock | ? | 7,770 | |||
Sultanatet Tadjura | ? | ┐ | ||||
Sultanatet Gobad (Kubbet). | ? | ┘ 14,600 | ||||
――――――――――――――― | ||||||
Afrika | ? | 9,440,000 | ||||
III. | Asien: | |||||
1) | Indiska besittningar ? | 509 | 238,053 | (1891) | ||
2) | Fr. Indo-Kina | 705,110 | 22,691,000 | deraf | ||
Kochinkina | 55,620 | 1,876,689 | ||||
Kambodja | 104,700 | 814,754 | ||||
Annam | 230,680 | 6,000,000 | ||||
Tongkin | 314,110 | 14,000,000 | ||||
――――――――――――――― | ||||||
Asien | 705,620 | 22,974,000 | ||||
IV. | Amerika | |||||
1) | S:t Pierre o. Michelon | 235 | 5,929 | (1889) | ||
2) | Guadeloupe | 1,603 | 167,099 | (1894) | ||
Dependenser | 267 | 23,605 | (1889) | |||
3) | Martinique | 988 | 189,599 | (1894) | ||
4) | Franska Guyana | 78,900 | 29,650 | (1890) | ||
――――――――――――――― | ||||||
Amerika | 81,993 | 445,400 | ||||
V. | Söderhafvet: | |||||
1) | Nya Kaledonien o. Loyaltyöarna | 19,823 | 62,752 | (1890) | ||
Chesterfieldöarna | 0,8 | |||||
2) | Wallisöarna (skyddsland) | 96 | ┐ | |||
3) | Futuna och Alofi (skyddsland) | 159 | ┘ 5,000 | |||
4) | Oceaniska besittningar (Tahiti, Öarna under vinden, Marquesas-, Tuamotu-, Gambier och Tubuai-öarna | 4,108 | 16,950 | |||
5) | Clipperton-ön | 6 | obebodd | |||
――――――――――――――― | ||||||
Söderhafvet | 24,193 | 94,700 | ||||
VI. | Indiska oceanen: | |||||
1) | Réunion | 1,980 | 167,847 | (1890) | ||
2) | Mayotte | 366 | 8,708 | (1890) | ||
Comoroöarna (skyddsland) | 1,606 | 53,000 | ||||
3) | Diego Suarez | ┐ | 3,390 | (1890) | ||
biland Nossi-Be | │ | 7,700 | (1890) | |||
biland S:te Marie de Madagaskar | │ 591,967 | 7,667 | (1888) | |||
4) | Gloriosa-öarna | │ | ||||
5) | Madagaskar | ┘ | 3,500,000 | |||
6) | S:t Paul | 7 | ||||
7) | Nya Amsterdam | 66 | ||||
8) | Kerguelen-öarna | 3,414 | ||||
――――――――――――――― | ||||||
Indiska hafvet | 599,406 | 3,748,000 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>