- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
831-832

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Franska Guyana ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alla franska besittningar på vestkusten af Afrika
mellan portugisiska Guinea och engelska kolonien
Lagos, omfattar utom Rivières du Sud, kusten från
11° till nära 9° n. br. (utom Los-öarna, som tillhöra
Storbritannien) samt inlandet längs med och mellan
floderna till Futa Djallon, äfven besittningarna
på Elfenbenskusten
(hittills »på Guldkusten») och
besittningarna vid Beninviken. Areal och folkmängd äro
okända. I spetsen för förvaltningen står en guvernör,
under hvilken sortera en generalsekreterare för
Rivières du Sud, en resident för besittningarna vid
Elfenbenskusten och en »lieutenant-gouverneur» för
besittningarna vid Beninviken. Hvar och en af de tre
besittningarna har sin särskilda budget. Enligt dekret
af d. 16 Juni 1895 bilda de franska besittningarna
i Vest-Afrika: Senegal, Franska Sudan och Franska
Guinea, generalguvernementet Franska Vest-Afrika.

Franska Guyana. Se Cayenne (äfven i Suppl.).

Franska Indien (Fr. Etablissements français dans
l’Inde
), benämning på de franska besittningarna
Pondichéry, Chandernagor
Karikal, Mahé
och Janaon (se dessa ord) i Indien,
tillsammans 509 qvkm., med 286,913
innev. (1895). Guvernören och militärbefälhafvaren
residera i Pondichéry. Kolonien är i franska
nationalförsamlingen representerad af en senator och
en deputerad. De lokala inkomsterna och utgifterna
upptogos i 1896 års budget till 1,699,415 frcs;
Frankrikes utgifter upptogos i budgeten för 1897 till
321,471 frcs. Importen hade 1891 ett värde af 4,48
mill., exporten af 20,5 mill. frcs.

Franska Indo-Kina (Indo-Chine française),
sammanfattande benämning på de genom förordningarna af
d. 17 Okt. 1887 och d. 12 April 1888 under enhetlig
förvaltning ställda landen Kochin-Kina, Kambodja,
Annam
och Tongking, sedan tillika protektoratet
öfver Annam och Tong-king stälts under marin- och
kolonialministeriet. Hvarje land har sin budget och
sin administrativa sjelfständighet. Området omfattar
omkr. 489,000 qvkm., med omkr. 19 mill. innev. Den
i Saigon residerande generalguvernören har vid
sin sida ett »Conseil supérieur», bestående,
utom af generalguvernören som ordförande, af
högste befälhafvaren öfver trupperna, chefen för
flottafdelningen i yttersta Östern, residenterna
i Kambodja, Annam och Tongking, cheferna för
förvaltningen af Annam, Tongking äfvensom för
Kochin-Kina och Kambodja m. fl. Detta »Conseil
supérieur» fastställer budgeten för Kochin-Kina
och framlägger dem för Annam, Tongking och
Kambodja för att fastställas af franska marin-
och kolonialministern. Indo-Kinas utländska handel
omsatte 1892 68,65 mill. frcs i import och 95 mill. i
export. Af hela den utländska handeln deltager
Frankrike med omkr. 24 proc.

Franska Kongo (Fr. Congo français), sedan 1891
benämning på en fransk koloni på vestkusten af
Afrika, hvilken uppstått af de franska besittningarna
vid Gabunfloden och förr kallades Gabun (Gabonie
l. France équatoriale). Den ligger mellan 2° 20’
n. br. och 5° s. br. och sträcker sig från 8° 40’
ö. lgd (Kap Lopez) i v. till floden Mobangi (Ubangi)
i ö. samt omgifves af Kamerun i n., Kongostaten ö. och
s. jämte det portugisiska området Kabinda samt Atlantiska hafvet
i v. Arealen beräknas till omkr. 780,000 qvkm. Den
enformiga kusten har endast få inskärningar: i
n. vikarna Båta och Ejo l. Benito, derefter den
Spanien tillhöriga Corisco-bukten med Kap San Juan,
vidare Gabuns breda aestuarium, Nasaretviken,
Lopezviken, i s. begränsad af Kap Lopez, samt
Majumbaviken. Mellan de båda sistnämnda vikarna
ligga långsträckta laguner längs den låga stranden,
från hvilken landet höjer sig i parallella afsatser
mot det inre. Österut skäres området i hela sin längd
från n. till s. af det vestafrikanska skifferberget
(Mont de Cristal, Asjangokedjan) och stiger i flere
afsatser till en bred 375–450 m. hög högslätt. Der
ligger vattenskillnaden, från hvilken Ogowe, näst
Kongo den största floden inom området, och Kuilu,
gå till hafvet, samt Sanga, Likuala och Alima
till Kongo. Klimatet är vid kusten ytterst osundt,
äfven för infödingar. Den stora regntiden med häftiga
stormar räcker från Febr. till slutet af April, den
lilla regntiden från Okt. till Dec. Vegetationen är
till en del af tropisk yppighet, men lemnar handeln få nämnvärda
produkter; drakträd och palmarter äro de vanligaste
skogsträden; ebenholz och rödträ exporteras,
likaså kautsjuk af kautsjuklianen; deremot äro
kokospalmer jämförelsevis sällsynta. Af djur förekomma
bl. a. leoparder, bufflar, vildsvin, flodhästar och
krokodiler; stränderna kring öfre Ogoew äro gorillans
och chimpansens egentliga hem.

Befolkningen synes tillhöra fyra olika folkstammar: de
dvärglika, gula obongo l. abongo, förmodligen landets
urinnevånare, som nu lefva undangömda i skogarna
s. om Ogowe, mpongwe och okanda, båda tillhöriga
bantustammen, hvilka tala fan-språket och till en del
äro omvända till kristendomen, samt bakelai i n.,
hvilkas språk är beslägtadt med mpongwes. Vidare
märkas bateke på den stora platån n. om Kongo,
ö. om dem vid Kongo ubangi l. bapfuru, bosatta i
stora byar af ända till 3,000 innev., ännu östligare
baloi, på ömse sidor om Ubangi. Befolkningens hela
antal beräknas till omkr. 5 mill. Européerna äro
helt få, bosatta i hufvudstaden Libreville, vid
Gabun, äfvensom i de många, af regeringen anlagda
stationerna. De amerikanske presbyterianerna hafva
öfverlemnat sina stationer till Parismissionen,
som nu räknar öfver 700 omvände. Äfven den katolska
missionen är verksam. Infödingarna odla bananer,
majs, hirs, maniok, vid öfre Alima äfven sockerrör
och tobak, men jordbruket är öfverallt qvinnornas
sak. Nötkreatur finnas blott på missionsstationerna,
men får och getter i mängd; de förstnämnda lemna ingen
ull. Af malmer känner man brunockra, som fanfolket
smälter till jern, och qvicksilfver. Handeln ligger
nästan fullständigt i händerna på en tysk firma och
en engelsk. Införseln steg 1893 till 3,17 mill. frcs,
utförseln till 2,35 mill. frcs. Kolonien lyder under
en generalkommissarie. Militärstyrkan räknar endast
omkr. 150 man.

Landskapet vid Gabun upptäcktes 1470 af portugiserna,
som ock anlade några faktorier. Frankrike anlade
1842 ett handelsfaktori på högra stranden af
Gabunmynningen, besatte sedermera området både n. och
s. om mynningen, 1862 Kap

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free