- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
835-836

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Franska Guyana ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

warheitssucher (1894; »Sanningssökaren»,
s. å.) m. fl., behandla med psykologisk styrka djupt
allvarliga, ofta tragiska ämnen.

*Fras, i rent grammatisk mening, kallas hvarje
större eller mindre fonem (se d. o. Suppl.),
som är inneslutet mellan tvänne pauser uti
artikulationen. Dess storlek kan vara högst olika,
från ett till några och tjugo ljud, och beror
dels på fysiska omständigheter, såsom lungornas
byggnad, mellangärdets verksamhet o. d., dels på
frivilligt hänsynstagande till logiska och andra
psykiska faktorer. Till öfverdrift går detta logiska
hänsynstagande hos vissa talare, som pausera nästan
mellan hvart ord. Att gifva pauserna rätt antal,
plats och tidsutdrägt — den s. k. fraseringen — är
en af de vigtigaste uppgifterna för utöfvaren af det
muntliga föredragets konst. Ad. N–n.

*Fraser, A. C., afgick 1891 från sin professur i
Edinburgh. F. författade vidare (1888) en monografi
öfver Berkeley, hvars idealism han sjelf omfattar,
och (1890) en öfver Locke samt utgaf 1894 den senares
»Essay concerning human understanding» med vidlyftiga
kommentarer.

*Fraserburgh [frēsöbörä] hade 7,466 innev. 1891.

Fratres militiae Christi, Lat. Se
Svärdsriddareorden.

Fratte di Salerno. Se Salerno 2.

Frauenwörth. Se Chiemsee. Suppl.

*Fraxinus. Om Manna-asken se äfven Manna.

*Fray Bentos ligger i depart. Rio Negro och har
omkr. 5,000 innev.

Fray Gerundio, psevdonym. Se Lafuente, M.

Frazer (Great Sandy island), ö på sydöstra kusten af
brit. kolonien Queensland, Australien, 130 km. lång,
ända till 30 km. bred, bildar med fastlandet Hervey bay.

Fréchette [-sjä’t], Louis, kanadisk skald, f. 1839,
advokat, tidningsutgifvare, 1874–78 medlem af Canadas
parlament, anses för »Canadas nationalskald». Han
har på franska diktat bl. a. Mes loisirs (1862),
Les fleurs boréales, les oiseaux de neige (1881;
prisbel. af Franska akad.), La légende d’un peuple
(1887) och några historiska skådespel.

*Fredericia hade 10,044 innev. 1890.

Frederick [frä’dörick], stad i nord-amerik. staten
Maryland, v. om Baltimore. 8,193
innev. (1890). Frederick college. Kloster och
döfstumskola.

*Fredericton är säte för en anglikansk biskop samt
för provinsens högsta domstol och dess universitet.

Frederik Hendrik, nederländsk ö på sydvestra kusten
af Nya Guinea, skild från denna genom en kanal,
är låg och skogrik.

Frederiknagor. Se Serampur.

*Frederiksberg. Förstaden F. är stadd i stark
tillväxt derigenom att flere nya qvarter uppföras och
åtskilliga stora fabriker anlagts. Innevånareantalet,
som 1850 var endast 2,874, hade 1897 vuxit till
60,168. E. Ebg.

*Frederiksborg. 1. Amt. 84,700 innev. (1890), af
hvilka 17,750 i städerna. — 2. Slottets restaurering
fullbordades 1884, men redan 1881 öppnades det
national historiska museet, för hvars tillkomst och
konstnärliga utstyrsel bryggaren J. K. Jacobsen och
sedermera Carlsbergfondet (se d. o.
Suppl.) hade lemnat stora tillskott. 1888 uppsattes
på slottets förgård den praktfulla springbrunnen
»Neptunus-brunnen», med 17 stora bronsfigurer i
stället för dem, som 1659 bortfördes till Sverige
(Drottningholm). De nya figurerna äro modellerade
efter de gamla, med undantag af en, som är
modellerad af J. Börjeson. I ett af tornen har
uppsatts ett sinnrikt klockspel med 27 klockor. I
slottets trädgård restes 1884 ett minnesmärke öfver
statsmannen K. D. Reventlow. E. Ebg.

*Frederiksen, N. K., dref på 1880-talet en mycket
omfattande och lönande affär med inköp och försäljning
till nybyggare af landsträckor längs, jernvägarna
i den aflägsna Vestern. 1889 inträdde en kris, som
medförde en ofantlig förlust. Under de senare åren har
F. bott i Paris såsom medarbetare i nationalekonomiska
tidskrifter samt deltagare af nya bankföretag.
E. Ebg.

*Frederikshald hade
11,200 innev. (1891). Jernvägsförbindelsen
Kristiania–Dalsland går öfver F.

Frederlkshald–Sunnanå jernväg. Se Dalslands
jernväg
. Suppl.

*Frederikshavn hade 5,588 innev. 1896. Hamnen
utvidgades betydligt 1882–91 och är en vigtig
nödhamn. 1890 öppnades en jernväg från, F. till
Skagen, en fortsättning af den förut byggda
från Aalborg till F. Regelbunden ångbåtsfart
på Göteborg och Kristianssand; stor utförsel
af fisk till Tyskland.
E. Ebg.

Fredersksholm, ö i Östersjön. Se Kristiansö.

Frederiksoddes skans. Se Larkollen.

*Frederiksstad hade 12,400 innev. 1891.

Frederiksöerne. Se Nikobarerna.

Fredholm, Johan Henrik Gotthard, riksdagsman, född
d. 8 Juli 1838 i Stockholm, blef student i Upsala
1857, genomgick Teknologiska institutet 1857–60 och
byggnadsskolan vid Fria konsternas akademi 1862–63,
aflade landtmäteriexamen 1864 och studerade
vid Ultuna landtbruksinstitut 1865–67. Han skötte
hvarjehanda ingeniörsuppdrag och lärarebefattningar,
var 1868–70 Landtbruksakademiens stipendiat och
idkade 1873–76 industriel verksamhet i Stockholm,
sysslade med skriftställen och företog 1877–79 såsom
letterstedtsk stipendiat en vidsträckt utländsk resa
för studerande af landtbruksmaskiner. F. blef 1881
sekreterare i den stora tullkomitén och var äfven
sekreterare i den 1882–84 sammanträdande komitén
för landtbruksläroverkens organisation. Han var en
af Stockholms stads representanter i Andra kammaren
vid riksdagarna 1885–87 (äfven vid Maj-riksdagen
1887) och har sedermera innehaft samma uppdrag
för de två treårsperioderna 1891–96 samt omvaldes
sistn. år. I riksdagen har F., som hör till de
liberala och frihandelsvänliga meningsgrupperna,
gjort sig bemärkt genom sakkännedom i flere frågor
rörande näringslifvet. Han var 1886 och 1887
ordförande i kammarens andra tillfälliga utskott
och vid Majriksdagen 1887 samt 1891–97 ledamot af
bevillningsutskottet. Till statsrevisor valdes han
1887 och 1891. Bland hans i riksdagen väckta motioner
må nämnas dem om åvägabringande af en förbättrad
näringsstatistik (1886), om förordning ang. statens
upphandlings- och entreprenadväsende (1887), som efter
komitéarbete ledde till förordningens utfärdande 1889,
hans 1896 afgifna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:05 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free