Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frejdebetyg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fridericia, Julius Albert, dansk historiker,
född d. 10 Juni 1849 i Köpenhamn, blef 1866
student, tog 1872 magisterkonferensen i
historia samt 1876 doktorsgraden. 1874 blef han
anställd vid universitetsbiblioteket och 1891
underbibliotekarie. Hans hufvudarbete är Danmarks ydre
politiske historie i tiden fra freden i Lybek til
freden i Kjöbenhavn (2 bd, 1876–82), som afslutades
med Adelsvældens sidste dage (1894). Dessutom har
han skrifvit afhandlingar om adelns tillbakagång
och enväldets införande samt utgifvit i förening
med G. F. Bricka »Christian IV:s breve» (7 bd,
1878–91) och ensam »Aktstykker til oplysning om
stavnsbaandets historie» (1888). Han blef 1897
(efter Bricka) redaktör af »Hist. tidsskr.» E. Ebg.
Fridhem, kyrka. Se Tengene.
Fridhem är namn på en annexförsamling, som skall
bildas inom Söderåkra, Kalmar län.
*Fridhem testamenterades af prinsessan Eugenie till
hennes brorson prins Oskar Bernadotte.
*Fridlefstad. 10,579 har. 3,080 innev. (1895).
*Fridsberg, O., oriktig form för Fredsberg, blef agré
1774 och led. af akademien 1791. Han bar titeln
hofmålare »såsom varande i konungens tjenst, särskildt
på Ekolsund».
*Fridsbrott. Finlands nya strafflag af 1889 egnar
åt fridsbrotten ett särskildt kapitel, hvilket
dock har ett betydligt mindre omfattande innehåll
än motsvarande kapitel i den svenska strafflagen.
J. H–r.
*Friedberg, Heinrich von, var 1879–88 preussisk
justitieminister, erhöll sistn. år ärftligt adelskap
och dog 1895.
Friedel [fride’l], Charles, fransk kemist, f. 1832 i
Strassburg, blef 1876 professor i mineralogi och 1884
i organisk kemi vid universitetet i Paris (Faculté
des sciences). Han är led. af Institutet (1878)
och af sv. Vet. akad. (1894). F:s undersökningar
hafva hufvudsakligen rört sig om acetoner och
aldehyder, aromatiska föreningar och olika minerals
kemiska egenskaper. Han har skrifvit Cours de chimie
organique (1887, I. Série aromatique; II. Série
grasse) m. m.
*Friedenthal, K. E., afled 1890.
*Friedländer. 1. Julius F. afled 1884. — 2. Ludwig
F. afgick 1892 från sin professur.
*Friedmann, S., tillhörde 1883–92 Deutsches theater
i Berlin, hvarefter han drog sig tillbaka från scenen.
*Friedreich, N., afled 1882.
*Friedrichroda, 3,752 innev. (1890). Mycket besökt
(omkr. 10,000 kurgäster om året) luftkurort; institut
för svensk sjukgymnastik.
Friedrichskron [frid-], palats. Se Potsdam.
Friedrichsruh [frid-], gods med slott i Lauenburg,
vid jernvägen Wittenberge–Hamburg, tillhörigt furst
von Bismarck, som d. 24 Mars 1871 erhöll det såsom
gåfva af kejsar Vilhelm.
Friedrich-Wilhelmshafen [frid-], det tyska Nya
Guinea-kompaniets hufvudstation vid en vik
med samma namn i Kejsar Vilhelms land n. om
Astrolabeviken. Koloniens styresman har sin
ämbetsbostad på Eickstedt-ön vid F.
*Friel, socken. 1,770 har. 545 innev. (1895).
*Friele, K. F. G., lemnade 1893 platsen som
hufvudredaktör för »Morgenbladet». — Hans
broder Joakim F., f. 1823, med. studerande, utvandrade
1852 till Australien samt utgaf på offentlig
bekostnad Norske land- og ferskvands-mollusker
(1853). — Deras farbroder, Joachim F., f. i
Bergen 1793, d. i Quimper 1881, skänkte betydliga
belopp till Bergens museum för utfästande af
prisuppgifter och till bekostande af vetenskapliga
arbetens offentliggörande. — Herman F., brorson
till de två förstnämnde, f. i Bergen d. 27 Maj
1838, sedan 1850 handlande derstädes, har vunnit
ett ansedt namn genom sina arbeten öfver de lägre
hafsdjurens fauna, deltog 1876–78 såsom zoolog i
den norska nordpolsexpeditionen och utgaf 1882–84
i redogörelsen öfver denna sin vigtiga Beskrivelse
af molluskerne. O. Å. Ö.
Friends of peace [fränds av pīs], Eng.,
fredsvännernas sällskap. Se Eviga freden.
Frier, bot. Se Pedicularis.
Fries [fris], Adrian de. Se Vries.
*1. Fries, E. M. Jfr J. Arrhenius’ biografi öfver F. i
»Lefnadsteckn. öfver K. sv. Vet. akad:s efter år 1854
aflidne led.» (bd 2) och »Inträdestal» af C. E. Nyblom
(i »Sv. akadis handl. ifrån år 1796», del 56, 1880).
*2. Fries, T. M., har sedan d. 1 Juni 1893
varit Upsala universitets rektor. Han var led. i
styrelsen öfver Ultuna landtbruksinstitut 1878–89
och led. af komitéerna för organisation af rikets
landtbruksläroverk (1882–84) samt för utredning
ang. undervisningsväsendet m. m. vid de filos.
fakulteterna i Upsala och Lund (1888–89). Sedan
1882 är han inspektor för Linneanska stiftelsen på
Hammarby. Han blef 1879 led. af Landtbruksakad.
och är sedan 1883 föredragande å dess skogs- och
trädgårdsafdelning. Norska (1893) och danska (1895)
videnskabsselskaben hafva kallat honom till medlem. Af
hans literära arbeten må ytterligare anföras Lärobok
i systematisk botanik (I. De fanerogama växterna, 1891;
II. De kryptogama växterna, 1897) samt Bidrag till en
levnadsteckning öfver Carl von Linne (1:sta h. 1893;
hittills 6 häft. utkomna) och Naturalhistorien i
Sverige intill medlet af 1600-talet (1894), de bägge
sistnämnda universitetsprogram.
1. Fries [fris], Patrik Konstantin, militär,
f. på Storebro, Vimmerby socken, Kalmar län,
d. 29 Sept. 1826, blef 1845 underlöjtnant vid Svea
artilleriregemente, der han sedermera befordrades
till kapten och batterichef, 1856 inspektör för
kanon- och sedermera kruttillverkningen och
1858 artilleristabsofficer samt var 1859–70
lärare i artillerivetenskapen vid dåv. Högre
artilleriläroverket på Marieberg. Han utnämndes
till major 1873 och inkallades s. å. såsom
öfverstelöjtnant i den nybildade generalstaben,
för hvars militärstatistiska afdelning han utöfvade
chefskapet, tills han, sedan 1882 öfverste,
1884 erhöll afsked. Sedan 1874 har F. varit
utgifvare af Krigsvetenskapsakademiens »Handlingar
och tidskrift» och sedan 1880 samma akademis
sekreterare. Han har utgifvit bl. a. Föreläsningar
i artilleri (1866–69).
2. Fries [frīs], Ellen, historiker,
lärarinna, den föregåendes dotter, f. på Rödsle,
Törnsfalls socken, Kalmar län, d. 23 Sept.
1855, aflade mogenhetsexamen 1874 och blef student
i Upsala 1877, der hon aflade 1879 filos. kandidat-
och 1883
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
