Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frillestad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
generationer skulle således finnas, alla på olika sätt
skadliga. Tillsvidare står man tämligen maktlös gent
emot denna fiende, hvilken t. ex. 1891 inom södra
och mellersta Sverige beräknats hafva orsakat en
förlust af ända till 12 proc. af skörden af sexradigt
korn. Bland direkta utrotningsmedel, som föreslagits,
kan nämnas ett: att plöja upp starkt angripna fält
med höstsädesbrodd, hvarigenom larverna nedmyllas
och dödas. Ett indirekt utrotningsmedel åter, fastän
ej tillräckligt, skulle vara att inskränka odlingen
af det i högre grad hemsökta sexradiga kornet.
G. A–z.
*Frith, W. P., utgaf 1887 sin Autobiography (2 bd)
och 1888 Further reminiscences.
Fritsch, Gustav Theodor, tysk anatom, f. i Kottbus
1838, blef 1862 med. doktor, gjorde vidsträckta
resor, utnämndes 1869 till docent i Berlin och
1874 till e. o. professor dersammastädes. Han
har med förkärlek egnat sig åt studiet af de
elektriska fiskarnas anatomi, men derjämte
offentliggjort värdefulla etnologiska arbeten
(Die eingeborenen Süd-Afrikas, 1872) samt genom
sina med Hitzig utförda undersökningar öfver verkan
af elektrisk retning af hjernbarken (1870) inlagt
en mycket betydande förtjenst om utvecklingen
af våra kunskaper om det centrala nervsystemet.
R. T–dt.
Frittning, frittugn. Se Glasfabrikation, sp. 1262.
Frittporslin. Se Porslin.
Fritt Skepp, jur. Se Fritt gods.
Fritz, Andreas, dansk landskapsmålare, född d. 2
Nov. 1828 i Mou prestgård vid Aalborg, utbildade sig
först till figurmålare, blef officer under första
slesvigska kriget, var derefter under en längre
följd af år fotograf och böljade 1870 utställa
landskapsmålningar. Hans taflor, förnämligast
från den vackra trakten vid Aarhus och Silkeborg,
förskaffade honom snart ett kändt namn. Han målar
dock ännu äfven porträtt och stundom altartaflor.
Ph. W.
Fritze, Carl Edvard, bokhandlare och bokförläggare,
föddes d. 16 Juli 1811 i Stockholm och öppnade 1837
bokhandel derstädes tillsammans med d:r C. A. Bagge,
hvilken 1841 utträdde ur affären. F. bosatte sig 1862
i Berlin och dog der d. 21 Mars 1894. C. E. Fritzes
k. hofbokhandel och förlag öivertogos 1862 af
P. B. Eklund och Em. Giron, hvilken senare d. 1
Jan. 1867 blef ensam egare af bokhandeln, medan
Eklund behöll firmans dåv. förlag. 1870 sålde
Giron hofbokhandeln till dess nuv. innehafvare,
K. F. Kruhs och B. Söderberg, under hvilkas händer
densamma blifvit en af de största i riket, på samma
gång de utvecklat en liflig förlagsverksamhet.
*Fritzner, J., f. på Myren, Asköens socken, d. 9
April 1812, afled i Kristiania d. 17 Dec. 1893. Den
andra, helt och hållet omarbetade, mycket tillökade
och förbättrade upplagan af hans hufvudarbete,
Ordbog, over det gamle norske sprog, som påbörjades
1883, hade vid F:s död framskridit till bokstafven
S. Det afslutades efter F:s död i 3 bd 1896 af
prof. C. R. Unger. O. A. Ö.
Friuli, Ital. Se Friaul.
*Frivillig sjukvård i fält. Röda korset har utvecklat
en betydlig verksamhet under senare
årens krig, såsom i Kina, Eritrea, Abessinien,
Kongo, Cuba, Madagaskar m. fl. Åtskilliga stater i
Syd-Amerika, Asien och Afrika hafva anslutit sig
till Genèvekonventionen, de muhammedanska under
benämningen Röda halfmånen. De internationella röda
kors-konferenserna hållas numera hvart femte år (den
senaste hölls i Rom 1892). Då till följd af de nya
precisionsgevärens och det röksvaga krutets verkningar
krigets olyckor kunna motses blifva allt större,
söka röda-korsföreningarna f. n. förbereda sig derpå
genom en alltmera utvecklad praktisk verksamhet redan
under freden och genom en organisation, motsvarande
behofvet i ett kommande krig.
Svenska »Föreningen för frivillig sjukvård i fält»
antog 1886 benämningen Svenska föreningen röda
korset. De antagna sjuksköterskornas antal uppgår
till omkr. 300. Eleverna utbildas på föreningens
bekostnad och vistas under utbildningstiden i Röda
korsets sjuksköterskehem i Stockholm, hvilket började
sin verksamhet 1891. Elevtiden varar 6 månader,
och 2 kurser ega årligen rum, hvarvid den teoretiska
delen meddelas af särskild lärare och den praktiska
vid Sabbatsbergs sjukhus, hvartill kommer den
dagliga handledningen i sjuksköterskehemmet af dess
föreståndarinna. Genom gåfvor ooh testamentariska
dispositioner hafva understöds- och pensionsfonder
bildats för föreningen tillhörande sjuksköterskor. Den
om den svenska sjuksköterskeutbildningen så högt
förtjenta fröken Emmy Karolina Rappe (f. å Strömseram
1835) var 1867–77 lärarinna för sjuksköterskorna
vid Upsala akademiska sjukhus, sedermera i omkr. 10
år föreståndarinna vid Upsala hospital och dog å
Drettinge. Småland, 1896. — Ett nytt och vidsträckt
arbetsfält har föreningen sedan 1883 erhållit
genom bildandet af Svenska samaritföreningen (se
Samaritföreningar). E. E–m.
Fri-år. Se Jubelår.
Frognesäteren. Se Kristiania, sp. 33.
*Frohschammer (ej Frohscammer), J., afled 1893. På
äldre dagar utbildade han, i skrifterna Die phantasie
als grundprinzip des weltprocesses (1877) och Die
philosophie als idealwissenschaft und system (1884;
ny uppl. 1892), ett eget filosofiskt system, enligt
hvilket verldens uppkomst, daning och utveckling måste
förklaras ur en princip: fantasien (detta begrepp
fattadt i vidsträcktare bemärkelse än den vanliga).
*Froissart, J., föddes omkr. 1333. Den bästa
upplagan af F:s krönika (som trycktes omkr. 1480)
är den kritiska af S. Luce ombesörjda (8 bd,
1869–88; oafslutad).
Fromental, Fr., bot., fordom benämning på knylhafren.
*Frommann, G. K., afled i Nürnberg d. 6 Jan. 1887. Den
reviderade upplagan af Nya testamentet utkom först
1870, ett proftryck af den reviderade hela bibeln
1883, men afslutningen af F:s bibelverk inträffade
först 1892.
*Frommel. — 2. E. W. F., dog i Plön d. 9
Nov. 1896. Åtskilliga af hans vackra berättelser för
folket hafva öfversatts på svenska, bl. a. samlingen
»Från vår och höst. En själasörjares minnen» (1895),
»Predikningar och tankar öfver Fader vår» (1896),
»Gammalt och nytt för friska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
