Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frillestad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(nedskrifven 1854, sedermera försedd med tillägg; 1884),
med en inledning af utgifvarinnan. Jfr »Inträdestal»
af H. L. Forssell (i »Sv. akad:s handl. ifrån år
1896», del 57, 1882).
3. Fryxell, Eva Andreetta, skriftställarinna, född
i Stockholm d. 15 Jan. 1829, A. Fryxells dotter,
biträdde som handsekreterare sin fader vid hans
historiska arbeten och utgaf efter hans död hans
»Bidrag till Sveriges historia efter 1772» (1882)
och »Min historias historia» (1884). Dessutom har hon
dels under sitt eget namn, dels under signaturerna
Edmund Grammal och F. A. Ek skrifvit uppsatser af
socialt innehåll och med entusiasm samt ej utan talang
förfäktat en frisinnad och kristen verldsåskådning,
bl. a. i Qvinnofrågan (1880) och Omstörtning eller
utveckling (1886).
*Fryxell-Langensköldska donationen. Stiftelsens
tillgångar vid 1890 års slut: 4 1/4 mtl., tax. till
162,000 kr., frälseräntor af 12 15/16 mtl., tax. till
13,000 kr., och ett kapital af 70,000 kr. Egendomarna,
hvilkas areal uppgifves till 272 har åker, 122 har
äng och 98 har skog, äro under stiftelsens eget
bruk. Från 1841, då stiftelsen trädde i verksamhet,
till 1890 års slut hafva derifrån utbetalats 273,102
kr. Sistnämnda år utdelades 5,548 kr. i 173 pensioner
och gratifikationer samt 590 kr. i stipendier åt
studerande vid Upsala universitet, krigshögskolan samt
allmänna läroverken i Karlstad, Vänersborg och Åmål.
Frågeord, frågesats. Se Interrogativ.
Frågetecken. Se Skiljetecken.
*Fragodag. Om förändrade bestämmelser genom lag
ang. tillsättning af presterliga tjenster af d. 26
Okt. 1883 se Prestval.
*Frälse. Se Rättelser, bd 18, sp. 836.
Frälsningsarmén. Se Salvationister.
*Främlingslegionen utgöres numera af 2 regementen om
5 bataljoner; omkr. halfva antalet bataljoner befinner
sig i Tongking.
*Främmande trosbekännare. Jfr
Religionsfrihet. K. förordn. d. 6 Aug. 1894 uppräknar
vissa skyldigheter, som åligga föreståndare för
församling af främmande kristna trosbekännare.
*Främmestad. 1. Socken. 5,394 har. 1,389
innev. (1895).
Främre Indien, detsamma som Vestra indiska halfön. Se
Indien.
Främre Österrike. Se Österrikisk-ungerska monarkien,
sp. 750.
*Frändefors. 21,521 har. 5,021 innev. (1895). Annexet
Ryr heter numera Sundals-Ryr.
*Frändskap. 2. Se vidare Valfrändskap.
Frändskapskraft. Se Atomvigt.
Fränkel, Bernhard, tysk läkare, f. i Elberfeld 1836,
professor i Berlin 1884 och direktör för polikliniken
för hals- och nässjukdomar derstädes, är en auktoritet
på laryngologiens område. Jfr Bakteriologi. Suppl.,
sp. 535.
*Fröbel. 2. Julius F. afgick 1889 från
konsulsbefattningen och dog 1893. Han utgaf
1890–91 sina memoarer, Ein lebenslauf (i 2 bd.).
*Fröberg, K. J., dog i Vestervik d. 15 Maj 1884.
*Fröbergska stiftelsen. Tillgångarna vid 1895 års
slut utgjorde 796,371 kr. 77 öre, hvaraf 762,508
kr. 35 öre hufvudfond, 33,863 kr. 42 öre reservfond.
Frödin, Paula, operasångerska, f. i Stockholm d. 25
Jan. 1873, är elev af fruarna Östberg och Pyk samt
sedan 1893 engagerad vid Operan, der hon sjungit
Matilda i »Vilhelm Tell», Giralda, Guillemette
i »Advokaten Pathelin», Venus i »Tannhäuser»,
Teresa i »Hexfällan» m. fl. sopranpartier.
A. L.
Fröding, Gustaf, skald, föddes på Alsters bruk i
Karlstads landsförsamling, Värmland, d. 22 Aug. 1860
och är dotterson till biskop Agardh. Student 1880,
tillbragte F. åren 1880–83 samt vårterminen 1885 vid
Upsala universitet, fick några år senare anställning
vid »Karlstadstidningen», men nödgades afbryta
sin verksamhet på grund af sjuklighet och vistades
1889–90 på en kuranstalt för nervsjuke i Tyskland
samt derefter tidtals, senast 1894–96, på en dylik
anstalt i Norge. Under mellantiderna var han åter
medarbetare i »Karlstadstidningen». Utom lustiga
tillfällighetsvers skref F. föga i bunden form före
1889, då han i Tyskland gjorde närmare bekantskap med
tyska och engelska lyriken och i viss mån påverkades
deraf. Så finner man i hans diktning spår af Burns,
Byron, Heine, Lenau m. fl. skalder. F. framträdde
1891 med diktsamlingen Guitarr och dragharmonika (ny
upplaga 1893), som med ens uppenbarade för nationen
en ny skald. Man tilltalades starkt af det äkta
svenska i känsloton och lokalfärg, af den personligt
färgade humorn, ofta stegrad till uppsluppenhet,
samt den sångbara, rytmiskt spänstiga, fulländade
formen. Skalden yppade en sorglös och burlesk sida
af sitt lynne i de värmländska
»dragharmonike»-låtarna, sannskyldiga nutids-folkvisor, hvilka nog
kommit till efter mönstret af Fredreks på Rannsätt
(F. A. Dahlgrens) »viser», men öfverträffa dem i
poetisk och realistisk kraft. De äro ej skrifna på
landsmål, men återgifva ändock högeligen träffsäkert
folkets och landskapets lynne. En sällsynt förmåga
af ursprunglig och målande språkdaning framträder
exempelvis i »Vallarelåt», »Skogsrån» och »Det
var dans bort i vägen», medan mera sorglustiga
lifsbilder gifvas i »Äktenskapsfrågan», »Skojare»,
»Beväringa» eller den kostliga svensk-amerikanska
»Farväll». Ett skälmskt och strålande lynne röjer
sig i några skildringar från herrskapsverlden
(»En hög visa», »Vackert väder»). Men samlingen
innehöll äfven ett antal tungsinta lyriska dikter,
i hvilka en med »verldssmärta» kämpande själ
utgöt sig i toner, som man ej ville taga riktigt
på allvar. Om sinnets bevarade spänstighet vittna
i alla händelser så manliga dikter som »Hydra»,
»Mefisto» och »Salomos insegel». I en slutafdelning
hade F. försökt efterbilda tonarter från vidt skilda
literära skeden. Svenska akademien uppmuntrade
F. med ett understöd, som han demonstrativt skänkte
bort till »folkriksdags»-agitationen. — Nya dikter
(1894) visade stegrad smidighet och behagfullhet
i formen samt en mer utveckladt personlig
diktarefysionomi. Der träffades ett så skönhetsdrucket
och sprittande humoristiskt skaldestycke som »Balen»,
ett sådant mästerstycke af folkligt kraftig fantasi
och språkformning som »Bärgslagstroll», den i all
sin korthet klassiska biten »Korperal Storm», den
innerliga folkvisan »Säf, säf, susa». I en serie
stämningsfulla »Bibliska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
