- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
859-860

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frillestad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fantasier» framträda drag af brutalitet (»Mannen och
qvinnan») samt fritänkaretrots (»En syn»). Ett
antal dikter »Från när och fjärran» röjer betydande
intellektuella egenskaper. I »Fylgia» uttalas vackert
längtan till idealitet och själisk skönhet. Men
diktsamlingen Stänk och flikar (1896) uppenbarade,
att det sjelffrätande svårmodet satt djupare
hos skalden, än man anat. Med skärande bitterhet
och hänsynslös uppriktighet biktar han deri sitt
sjelfförakt öfver ett af utsväfningar härjadt lif
och intigheten af sin diktning (»Flickan i ögat»,
»Nyköpings gästabud»), och samma sinnesstämning har
aflockat hans inbillningskraft en så skakande dikt
som »Fredlös». Det ovanliga uppseende, som samlingen
väckte, framkallades dock mest genom dess oförtäckta
hyllande af sinlighetens rätt, framförallt i en
»Morgondröm», hvars ohöljda detaljskildringar från
naturtillståndet föranledde ett tryckfrihetsåtal
(1897), hvilket slutade med F:s frikännande. I
en ny uppl. s. å. uteslöt han några anstötliga
partier i samlingen. Oklar blir F., när han vill
angifva det ondas gränser eller evdemonistiskt
siar om ett kommande, lyckligare menniskoslägte
(den storslagna »Sagan om Gral», »Aningar», »En flik
af framtiden»). Bättre känner man igen honom i den
humoristiska barnskildringen »Härjarinnor» eller den
sköna dikten »Det borde varit stjärnor». F. har vidare
utgifvit Räggler och paschaser (1895; ny samling
1897), mycket karakteristiska prosa- och versstycken
på värmländskt folkmål, samt Folkskalden Robert
Bums
(1892). — F:s alster präglas af den lifsvarma
omedelbarhet och det förunderliga behag, som äro egna
för de verkligt äkta skaldebegåfningarna. Säkerligen
påverkad af den nyckfulla djerfheten i V. von
Heidenstams diktning, går F. dristigt sina egna
vägar, hans skönhetsträngtande sinne uppfångar det
karakteristiska, hos hvarje mötande företeelse, pejlar
äfven de half medvetna drömmarnas afgrunder, tolkar
träffsäkert de finaste själiska nyanser, hängifver
sig i snabb vexling åt vekhet eller våldsamhet,
åt munterhet eller patos, och med mästerlig konst
beherskar han de skiftande versformer, som osökt
bilda sig under hans händer. Genom sin stämningsfulla
pregnans är hans uttryckssätt koncentreradt,
men utan all tyngd. Oafsedt några missgrepp och
förvillelser har F:s diktning i sällsynt grad slagit
an på vida kretsar af nationen och skall helt visst
bibehålla en gifven plats bland dess lyriska skatter.
E. F–t.

*Frödinge. 15,448 har. 1,870 innev. (1895).

Fröförädling. Se Sveriges utsädesförening. Suppl.

*Fröhvita. Om dess uppkomst se Embryosäck. Suppl.

*Fröjel, socken. 4,352 har. 587 innev. (1895).

*Fröjered. 6,246 har. 1,380 innev. (1895).

Fröjeslunda, socken. Se Fröslunda.

*Frökind, härad, omfattar socknarna Kinneved,
Vårkumla, Börstig och Brismene. 11,419 har. 3,169
innev. (1895).

*Fröknopp, bot. Fröämnenas (ovula) ställning och
öfriga beskaffenhet äro för hela växtfamiljer eller
grupper af sådana gemensamma och utmärkande drag,
hvilka äro af stor betydelse för växtsystematiken. Tre
hufvudtyper särskiljas. 1. Då fröämnets fästpunkt
(nafveln, fröärret, hilum) är
belägen i den fröämnesmunnen (mikropylen)
motsatta änden af fröämnet, blir detta rakt
och kallas ortotropt l. atropt. Detta är fallet
hos Coniferae, Polygonaceae m. fl. 2. Då genom
en halfcirkelformig böjning af fröämnet dettas mun
kommer att ligga omedelbart intill fästpunkten, blir
det krumböjdt: amfitropt l. campylotropt. Sådant ega
de stora och vigtiga växtfamiljerna Chenopodiaceae,
Caryophyllaceae, Gramineae, Crutiferae
m. fl. 3. Då
fröämnet i och för sig är rakt, men får munnen
riktad mot fästpunkten derigenom att det är fäst vid
frösträngen (funiculus), ej som i föregående fall
vid sin basaldel, utan vid sin ena ände, kallas det
omvändt l. anatropt. Sådan är fröämnenas ställning
hos flertalet växtfamiljer. G. A.

*Frölunda. 1. Socken i Göteborgs och Bohus
län, heter nu Vestra F. 3,261 har. 2,718
innev. (1895). — 2. Socken i Elfsborgs län, heter nu
Östra F. 8,152 har. 1,110 innev. (1895).

*Fröman, N. A., bibehöll sitt riksdagsmannauppdrag
i Första kammaren t. o. m. 1882 och omvaldes till
justitieombudsman senast för året 1884. Död å
Rörsundsvik på Värmdön d. 14 Aug. 1888.

*Fröryd, socken. 8,108 har. 1,509 innev. (1895).

Fröschweiler. Se Wörth.

Frösesjuka, allmogenamn på Frossa (se d. o.)

*Fröshult, socken. 2,347 har. 695 innev. (1895).

*Fröskog. 5,634 har. 1,008 innev. (1895).

*Fröslunda. 1,624 har. 511 innev. (1895).

*Frösunda. 4,105 har. 839 innev. (1895).

*Frösve, socken. 2,113 har. 659 innev. (1895). Annex
till Horn, Mariestads kontrakt.

*Frösåker, härad, ingår i Norra Roslags domsaga och
fögderi. 1,029 qvkm. 14,079 innev. (1895).
F. härad och tingslag sammanfalla numera med
hvarandra.

Frösåningsmaskin. Se Såning.

*Frösö. Socknen, 10,853 har, hade 2,310
innev. 1895. Exercisplats för Jämtlands
fältjägareregemente och Norrlands dragonregemente. Om
det på F. befintliga Jämtlands bibliotek se
Zetterström, K.

*Frötuna. 11,469 har. 1,778 innev. (1895).

*Frötuna och Länna, skeppslag, ingår i Mellersta
Roslags domsaga och fögderi. 39,182 har. 7,858
innev. (1895).

*Frövi. — 2. Station å Köping–Hults (ej
Stockholm–Vesterås–Bergslagens) jernväg.

*Frövi–Ludvika-banan, som utgår från Frövi
station på Köping–Hults (ej
Stockholm–Vesterås–Bergslagens) jernväg, öfvergick 1896 genom köp till
Grängesberg–Oxelösunds trafikaktiebolag.

*Fröämne. Se Fröknopp (äfven i Suppl.).

F. S. = faire suivre, Fr. (sändes vidare, med
telegraf).

*Ftiriasis. Jfr Löss.

*Fuah, i prov. Garbije (ej Bahirije), hade 9,900
innev. 1882.

Fuchs, Immanuel Lazarus (äfven kallad Ludwig),
tysk matematiker, f. i Moschin, Posen, 1833,
e. o. professor i Berlin 1866, professor i
Greifswald 1869, i Göttingen 1874, i Heidelberg
1875 och åter i Berlin 1884, har utgifvit
arbeten, tillhörande hufvudsakligen teorien för
differentialeqvationer. Inom teorien för de s. k.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free