- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
861-862

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fucoideæ ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

liniära differentialekvationerna hafva de varit
af epokgörande betydelse och bilda grundvalen för
nästan alla senare arbeten på detta område. Han
har deri för första gången på funktionsteoretisk
grundval genomfört ett studium af integralernas
singulära ställen, hvilka för den ifrågavarande
klassen af eqvationer hafva den vigtiga egenskapen
att vara oberoende af integrationskonstanterna
och således bero endast af den gifna eqvationens
koefficienter. Bland hans öfriga arbeten må nämnas
undersökningar om vilkoren för att integralen till
en icke liniär differentialeqvation skall hafva fixa
singulära ställen. Efter Kronecker öfvertog han 1891
redaktionen af »Journal für die reine und angewandte
mathematik». G. K.

*Fucoideae. Den å sp. 485, r. 18 nedifr. nämnda
algarten heter Macrocystis (ej Macrocyclis).

Fuegia (Tierra del Fuego), den spanska
benämningen på Eldslandet.

Fuego, Vulcano del F., verksam vulkan i
central-amerik. republiken Guatemala. 4,261 m.

Fuenteovejuna [-vechuna], stad i spanska
prov. Cordoba, i öfversta änden af Guadiatos
dal. Omkr. 9,000 innev.

Fuentes de Andalucia, stad i spanska
prov. Sevilla, vid jernvägen mellan Cordoba och
Marcheni. Omkr. 7,000 innev.

*Fuglie, socken. 925 har. 561 innev. (1895).

Fugumba. Se Futa Djallon. Suppl.

Fujiyama (Fuji-no-yama, Fujisan), detsamma som
Fusijama (se d. o., äfven i Suppl.).

*Fukian anses hafva endast omkr. 20,6 mill. innev.

*Fuksin. Se Tjärfärger.

*Fukui (förr Sakata), stad i japanska
prov. Echizen, på ön Nippon, på ömse sidor af
Asuvagava. 43,284 innev. (1894). Liflig industri och
handel. Dess hamn, Sakai, har omkr. 9,000 innev.

Fukujama, stad på Jeso. Se Matsumaj.

Fukuoka, stad i japanska prov. Chikuzen, på
ön Kiusiu, vid en vik af Koreasundet. 58,218
innev. (1894).

Fulbe. Se Fulah.

*Fulda. — 2. Staden hade 15,000 innev. 1895.

Fulda, Ludwig, tysk dramatiker, f. 1862 i Frankfurt
a. M., 1883 filos. doktor i Heidelberg, flyttade 1888
till Berlin och slöt sig der till den moderata gruppen
af unga realistiska författare. Hans framgångsrikaste
arbeten äro lustspelen Unter vier augen (1886;
»Mellan fyra ögon», s. å.), Der wilde jagd (1888;
»Den vilda jagten», 1889) och i synnerhet sagospelet
Der talisman (1893; »Talismanen», 1896). F. har äfven
uppträdt med en samling dikter (1890) och öfversatt
Molières komedier på vers m. m.

Fulgoridae, lyktstritar, zool. Se Stritar.

*Fulham hade 91,639 innev. 1891 såsom »parliamentary
borough».

Fulica, zool. Se Sothönsslägtet.

Fuligno, stad i Italien. Se Foligno.

*Fuligula. Se äfven Alfogel, Brunand, Hvitbuken och
Viggslägtet.

*Fullerton hade förnamnen Georgiana Charlotte. Hon
föddes 1812 och afled 1885.

*Fullestad, socken i Kullings kontrakt. 1,938 har. 316
innev. (1895).

Fullhof, veterinärv. Se Hoflidanden,
sp. 1377.

Fullkantigt virke. Se Trä, sp. 848.

Fullkula. Se Kastkropp.

*Fullmakt. Jfr lag af d. 13 Juli 1887 ang. meddelande
af rättegångsfullmakt genom telegram.

Fullmaktsgranskning, statsr. Se Riksdag, sp. 1137.

Fullmaktsmandat, jur. Se Mandat 1.

Fullmalmad, metallurg. Se Jern, sp. 1130.

*Fulltofta, socken. 4,536 har. 895 innev. (1895).

Fulltravers (jfr Travers). Se Fältbefästning,
sp. 568, och Fästning, sp. 624.

*Fullösa, socken. 1,958 har. 826 innev. (1895).

Fulmarus, zool. Se Stormfogelslägtet.

Fulup. Se Felup. Suppl.

*Funchal. 1. Distriktet har en areal af 815 qvkm., med
134,623 innev. (1890). — 2. Staden hade s. å. 18,989
innev.

Fundamentalförsök, Voltas. Se Galvanism.

Fundamental-lag (jfr Fundament). Se Grundlag.

*Fundbo, socken. 5,989 har. 1,107 innev. (1895).

Fundin, Vilhelmina Kristina, operasångerska, f. i
Stockholm d. 12 Juli 1819, blef 1833 elev vid
k. operan och var engagerad derstädes 1841–70,
hvarunder hon sjöng de mest olikartade partier,
såsom Nattens drottning i »Trollflöjten», Anna
i »Hvita frun», Adalgisa i »Norma», Katharina i
»Kronjuvelerna», Leonora i »Stradella», Isabella i
»Robert» o. s. v. A. L.

Fungi, negerfolk. Se Fundj.

Fungus foot [fö’ngös futt], Eng., svampfot. Se
Madurafot.

Fungus melitensis, maltasvamp, farmak. Se
Cynomorium.

Funiculus umbilicalis, Lat., anat. Se Nafvelsträng.

Fu-niu-sjan, bergskedja i Kina (se d. o., sp. 688).

Funktionstecken. Se Matematiska tecken.

Funktionsteori, matem., kallas läran om funktionernas
allmänna egenskaper. Den grundlades genom införandet
af de komplexa qvantiteterna i analysen af Gauss och
Cauchy samt genom Cauchys och Abels undersökningar
öfver oändliga seriers konvergens. Cauchy utvecklade
nästan alla de ledande principer och satser, på hvilka
den moderna funktionsteorien hvilar. Kärnpunkten i
den lärobyggnad, den Cauchyanska funktionsteorien, som
uppfördes dels af honom sjelf, dels af hans lärjungar
och efterföljare i Frankrike, är framställningen
af en godtycklig entydig funktion under vissa högst
allmänna förutsättningar såsom en definit integral. Ur
denna allmänna form följer sedan nästan omedelbart de
vigtigaste satserna om sådana funktioners egenskaper
samt deras utveckling i serier. Under det att hos
Cauchy de s. k. singulära punkterna, der funktionen
upphör att vara ändlig och kontinuerlig, spela en
mindre framträdande rol, lades af Riemann funktionens
förhållande i dessa punkter samt på gränsen till
det betraktade området till grund för en definition
af funktionen i dess helhet. Hans behandling af
funktionsteorien, hvari äfven ingår ett egendomligt
geometriskt åskådningssätt, de s. k. Riemannska
ytorna, har varit i hög grad fruktbringande. Samtidigt
eller kanske något senare än Riemann utvecklade
Weierstrass i sina föreläsningar en ny

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0439.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free