Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fältintendent ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
små afbetalningar lemnas till ett begränsadt antal
efter pröfning af det s. k. »låneutskottet».
Föreningens angelägenheter ledas i sista hand af en
styrelse, bestående af 6 för tre år valda ledamöter
och 6 suppleanter. Föreningsledamots årsafgift är
frivillig, men får ej understiga 3 kr.
Stockholms F. V. O. har varit föremål för mycken
uppmärksamhet af personer i in- och utlandet, hvilka
sysselsätta sig med de sociala frågorna, och dess
exempel har på flere ställen vunnit efterföljd.
E. B–n.
Föreningen mot lifsmedelstullar, en i Stockholm d. 14
Juli 1886 bildad förening, har till hufvudsakligt
syfte att »motarbeta lifsmedelstullars införande
i vår tullagstiftning» och att, der de kommit
till stånd, »verka för deras afskaffande». Dess
angelägenheter handhafvas af en »verkställande
komité». Under de första åren utvecklade föreningen en
mycket liflig verksamhet: filialer inrättades i snart
sagdt alla delar af landet, en mängd publikationer
till belysning af tullfrågan ur nationalekonomisk och
politisk synpunkt utgafs och spreds, delvis i mycket
stora upplagor, hvarjämte möten föranstaltades för
offentlig diskussion och föredrag. På senare tiden
har föreningen till följd af de förändrade politiska
förhållandena intagit en mera afvaktande hållning.
*Föreningsbanken i Finland eger sedan 1892 ej längre
sedelutgifningsrätt.
Föreningsregister. Se Föreningar för ekonomisk
verksamhet. Suppl.
Föreställaregrop. Se Fältbefästning, sp. 568.
*Förfalskning. I Norge hafva 1889 och 1890 års lagar
i vissa afseenden skarpare preciserat begreppet
förfalskning, men stadgandena om detta brott äro
bibehållna på sin gamla plats i samma kapitel, som
innehåller bestämmelserna om bedrägeri. Förfalskning
af offentliga handlingar och penningeförfalskning
behandlas dock af den norska strafflagen i ett
särskildt kapitel. Äfven i Finlands nya strafflag
af 1889 sammanföres förfalskning — der med undantag
allenast för penningeförfalskning — med bedrägeri.
J. H–r.
Författningsrätt. Se Statsrätt.
*Författningssamling. Sakregister till Svensk
författningssamling 1875–94 utgafe 1895 af Carl
Peter Hagbergh (f. 1828, kanslisekreterare i
Justitiedepartementet 1878), sedan 1891 utgifvare af
Svensk författningssamling.
Förföljelseidé. Se Förryckthet.
Förhyra. Se Hyresaftal.
*Förhållningsbok. Se äfven Anmärkningsbok.
Föring. Se Handelsflottans pensionsanstalt, sp. 669.
Föris-aeng. Se Fyrisvall.
Förkalkning, bot. Se Cell. Suppl.
Förkastelse, teol. Se Predestination.
Förkisling, bot. Se Cell. Suppl.
Förklädnad, skyddande, zool. Se Mimicry.
Förkolning, bot. Se Cell. Suppl.
*Förkärla, socken. 3,008 har. 872 innev. (1895). Jfr
Hasslö. Suppl.
*För-lag. Se äfven Gas, sp. 912.
*Förlag. 1. Jur. Genom förordn. d. 13 April 1883
hafva fullständiga lagbestämmelser gifvits angående
förlagsinteckning. Sådan inteckning kan meddelas för
förlag till idkande af bergsbruk eller
grufvedrift eller till drifvande af fabrik,
qvarnrörelse, boktryckeri, bryggeri,
bränvins- eller kruttillverkning och medför sådan
inteckning för förlagsmannen förmånsrätt för hans
fordran. Förlagsinteckning sökes, då rörelsen
drifves i stad, der rådstufvurätt finnes, vid
denna rätt; drifves rörelsen å landet, sökes
den vid rådstufvurätten i länets residensstad;
och skall förlagsinteckning för att bibehållas
i gällande kraft före utgången af hvart tionde
år förnyas. — 2. Jfr Bokförläggare. Suppl.
L. A.
*Förlanda, socken. 5,302 har. 937 innev. (1895).
*Förlikningsdomstolar. — Forlikningsnämnd tillsattes
i Göteborg 1872 (på förslag af S. A. Hedlund) med en
fattigsakförare såsom hjelpreda. Nämnden har till
uppgift att förekomma rättegång; den har endast få
gånger samlats för afgifvande af samfäldt yttrande,
men genom fattigsakförarens personliga inflytande
hafva många tvister afböjts.
Förliknings- och skiljenämnder (Eng. boards
of conciliation and arbitration) äro på
frivillighetens väg upprättade, vanligen af lika
många arbetare och arbetsgifvare sammansatta,
stående kommissioner l. nämnder med hufvudsaklig
uppgift att utjämna s. k. intressetvister i
fråga om arbetsförhållandet. Man skiljer vid
stridigheter af detta slag mellan rättstvister och
intressetvister. Rättstvisterna röra sig om kränkning
eller olika tydning af redan ingångna arbetsaftal
mellan bestämda personer. De afgöras — då tvisten
icke faller under den allmänna rättskipningen — inför
s. k. yrkes- eller fabriksdomstolar (se d. o.),
conseils de prud’hommes e. d., rättsinstitut,
som äro verkliga domstolar, ehuru sammansatta på
ett säreget sätt, samt vanligen med uppgift att i
främsta rummet söka åstadkomma förlikning och att,
först när denna misslyckats, skrida till den egentliga
domstolsproceduren. Intressetvisterna åter röra sig
om meningsskiijaktigheter med afseende på vilkoren
för arbetsaftal för framtiden (i fråga om arbetslön,
arbetstid, arbetssätt, personlig behandling m. m.). De
beröra vanligen samfäldt ett flertal arbetare eller
vissa grupper af arbetare såsom motpart mot en eller
flere arbetsgifvare (tvister af kollektiv natur). Ur
socialpolitisk synpunkt äro intressetvisterna af långt
öfvervägande betydelse. Erfarenheten har nämligen
visat, att de stora striderna mellan arbetare och
arbetsgifvare jämförelsevis sällan rört tillämpningen
af redan ingångna aftal. Strejker och stängningar
(lockouts) hafva oftast haft sin orsak i intresse-
icke i rättstvister.
Förliknings- och skiljenämnder i egentlig
mening leda sitt ursprung från England. År 1860
lyckades det den bekante fabrikanten, sedermera
undervisnings- (1880–85) och handels- (1892–94)
ministern Anthony John Mundella (f. 1825) att
genom upprättandet af en stående förlikningsnämnd
få ett slut på de förbittrade strider, som under
mer än ett århundrade tid efter annan uppflammat
inom trikåtillverkningen i Nottingham. Detta var
upprinnelsen till det s. k. »Nottingham-systemet»
eller »Mundellas system». Enligt detsamma skall
nämnden, hvars alla kostnader lika fördelas mellan
arbetare och arbetsgifvare, bestå af 22 af arbetarna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
