Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förlossningstång ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Gabelentz, H. C. v. d. — Sonen H. Georg
C. v. d. G., sedan 1889 professor i kinesiska och
japanska vid Berlins universitet, dog 1893.
Hans Chinesische grammatik (1881) är på sitt område
det mest betydande arbete.
*Gabell, C., var född i
Holstein.
Gabellus, flod. Se Secchia.
Gabesviken. Se Syrten-vikarna.
Gabirol. Se Salomon Gabirol.
*Gablonz hade 14,653 innev. 1890.
Gaboon [-boun], Eng; Se Gabun.
Gaboriau [-båriå], Émile,
fransk romanförfattare, f. 1833, d. 1873 i Paris,
gjorde lycka med humoristiska skildringar (Le 13:e
hussards, 1861, 15:de uppl. 1865; Les gens de bureau,
1862, m. fl.) samt med välskrifna och spännande
kriminalromaner, bl. a. Monsieur Lecoq (1869;
»Herr Lecoq», s. å.), La corde au cou (1873;
»Med repet om halsen», 1874) och L’argent des autres
(utg. 1874; »Andras pengar», 1877). Ett tiotal af
hans arbeten finnes öfversatt till svenska.
*Gabun. Se Franska Kongo. Suppl.
*Gachard, L. P., afled i d. 24 Dec. 1885.
*Gad, M., som till 1895 var medlem af folketinget,
slöt sig, 1879, till högern, men spelade ingen
betydande rol. 1895 lemnade han Statistiska byrån
och blef chef för ett revisionsdepartement.
Gad, Emma, dansk författarinna, född i Köpenhamn
d. 21 Jan. 1852, grosshandlaredotter, 1872 gift
med en sjöofficer, har från 1886 skrifvit en rad
teaterpjeser, af hvilka flere gjort mycken lycka
genom sitt dramatiska lif och en qvick
dialog. Hennes stycken framställa raskt skildrade
scener ur den köpenhamnska medelklassens
lif, men sakna djupare innehåll och allvarlig
karaktersteckning. De mest kända äro Et sölvbryllup
(1890; »Silverbröllopet», 1893), Tro som guld
(1893; »Trogen som guld», 1894), Rört vande (1895),
Fælles sag (1889; »En för bägge och bägge för en»,
1889) och En advarsel (1890; »En varning», 1891).
E. Ebg.
*Gadaba, indisk folkstam. Se Gudba.
*Gaddi. — 3. Se vidare Cennini. Suppl.
*Gade, N. V., dog i Köpenhamn d. 21 Dec. 1890. Under
titeln »Niels W. Gade» utgafs 1892 af hans dotter,
Dagmar G., en samling »optegnelser og breve». Hans
staty restes 1897 å S. Annæ plads i Köpenhamn.
Gadidae, zool. Se Torskfiskar.
*Gadolin, A., dog i Petersburg d. 27 dec. 1892.
*Gadolinit. Kristallformen är enligt Eichstädt
monosymmetrisk och kemiska formeln enligt V. Petersson
Be2 FeII Y2 Si2 O10, analog med formlerna för de
isomorfa mineralen euklas Be2 H2 Al2 Si<sub>2 O10, homilit
Ca2 FeII B2 Si2 O10 och datolit Ca<sub>2 H2
B2 Si2 O10,.
P. T. C.
Gadolinium, kem., ett af Marignac 1880 upptäckt
och 1886 efter J. Gadolin uppkalladt grundämne,
tillhörande jordmetallerna. Det förekommer
tillsammans med cerit- och yttermetallerna
i gadolinit och andra mineral. Atomvigten är
156. Oxiden är hvit och salterna färglösa utan
absorptionsspektrum. Nordenskiöld har föreslagit
samma namn för att dermed beteckna i mineralriket
förekommande blandningar af yttermetaller. P. T. C.
Gaduin. Se Fisklefverolja, sp. 1385.
Gaedeke [gä-; hårdt g~], Arnold Heinrich, tysk
historiker, f. 1844 i Königsberg, d. 1892 såsom
professor i historia vid tekniska högskolan i Dresden,
författade bl. a. Maria Stuart (1876), Die politik
Österreichs in der spanischen erbfolgefrage (2 bd,
1877) och Wallensteins verhandlungen mit den schweden
und Sachsen 1631–1634 (1885).
Gaekwar l. Gaikwar (»koskötare»), egentligen
familjenamn för Dammaji G., grundläggaren af
ett marattrike på vestra indiska halfön, sedermera
titel på den i Baroda (se d. o. Suppl.) residerande
regenten inom detsamma.
*Gaeliska språket och literaturen. Se vidare Iriska
literaturen.
Gaetuli, Lat. Se Getuler.
Gaffeldelad, bot. Se Klynnedelad.
Gaffelhornsdjur, zool. Se Gaffelantilopen.
Gaffelkors. Se Kors och Pythagoreiskt kors.
Gafsa, stad i södra Tunisien, n. om Sjott el
Djerid, i en 10 qvkm. stor, ytterst fruktbar oas,
med lundar af dadelpalmer, apelsin-, citron- och
granatträd. Ruiner af romerska bad med en varm
svafvelkälla (45°). Omkr. 4,500 innev, (deraf
omkr. 800 judar). G., nu en vigtig militärpost,
är forntidens Capsa.
*Gagarin. 2. Ivan G., afled 1882 i Paris.
*Gagnef. 1. Tingslag omfattande G. pastorat. 8,161
innev. (1895). — 2. Socken. 41,135 har, äfven
omfattande Mockfjärds kapell. 6,513 innev. (1895).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
