Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förlossningstång ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gahm Persson, Sigfrid Lorentz, samlare, tjensteman,
född på Helgaryd, Gårdsby socken, Kronobergs län,
d. 7 Sept. 1725, blef student i Upsala 1744 och
kammarskrifvare i Krigskollegium 1750, der han
utan vidare befordran stannade till sin död, d. 29
Okt. 1794. G. gjorde sig ett aktadt namn genom de
samlingar och afskrifter af historiska handlingar
han hopbragte, och hvilka till större delen (de
s. k. »Gahmska samlingarna»; 60 digra qvartband af
mest literaturhistoriskt och biografiskt innehåll)
1804 inlöstes för Upsala universitetsbiblioteks
räkning. Äfven af trycket utgaf G. åtskilligt,
hvaribland må nämnas »Kongl. stadgar, förordningar,
bref och resolutioner angående Swea Rikes
Landt-Milice til häst och fot» (del. 1–4, 1762, 65,
98, 1814, omfattande tiden 1680–1718, ej fullbordadt),
för hvilket arbetes två första delar han 1765 af
rikets ständer hugnades med en liten pension. Oaktadt
sin efter samstämmande intyg tryckande fattigdom
fann G. äfven medel till bildande af en visserligen
ej stor, men särdeles värdefull samling af äldre och
sällsyntare svenskt tryck (katalog deröfver trycktes
i Upsala 1795), hvilken efter hans död inköptes af
D. Nescher och med dennes bibliotek 1828 kom till
Kongl. Biblioteket, der G:s böcker lätt igenkännas
på sina originella, af Floding stuckna ex-libris
och omständligt, med G:s prydliga handstil präntade
uppgifter om dag och timme för deras införlifvande
med hans lilla »archivo på Käpplingeholmen». —
G. P:s son Peter Gerhard G. (f. 1761, d. 1826),
»ritmästare» i Stockholm, testamenterade 2,000 rdr b:o
till en stipendiifond vid Fria konsternas akademi. —
G. P:s kusin och namne, Sigfrid Nilsson G., f. 1727,
häradshöfding i Östergötland med lagmans titel,
d. ogift 1799, äfven känd som samlare, donerade sina
böcker och handskrifter i svenska lagfarenheten
samt sin myntsamling till Linköpings bibliotek.
Aqut.
*Gahnit kallas äfven zinkspinell.
*Gaikwar. Se Gaekwar. Suppl.
*Gail, Wilhelm, dog 1890 i München.
*Gailhabaud, Jules, dog 1888.
*Gaillard, Claude Ferd., dog 1887 i Paris.
Gaillarde [gajārd], Fr. (»den käcka, muntra»), gammal
fransk dans. Se Galliard.
*Gaillardet, T. F., dog 1882.
*Gailthal-alperna. Se Karniska alperna.
*Gainsborough hade 14,372 innev. 1891.
Gairdner [gä’rdnör], stort saltträsk i australiska
kolonien Syd-Australien, på Eyria-halfön, 200
km. långt, 15–50 km. bredt och omgifvet af flere
mindre saltträsk.
Gairdner [gä’rdnör], James, engelsk historiker,
f. 1828 i Edinburgh, urkundsutgifvare vid engelska
statsarkivet, sekreterare vid Camden society, har
utgifvit en mängd urkundssamlingar (bl. a. bd 5–12
af »Letters and papers of Henry VIII», 1880–90) och
historiska verk. Bland de senare märkas The houses
of Lancaster and York (1874), History of the life
and reign of Richard III (1878), Earty chroniclers of
Europe: England (1879), Studies in English history
(1881) och Henry VII (1889).
Gaiserik. Se Geiserik.
Gaj, Ljudevit, illyrismens grundläggare. Se
Serbiska språket och literaturen, sp. 903.
*Gajah. 2. Staden hade 80,383 innev. 1891.
Gajuk. Se Mongolerna, sp. 242.
Galactagoga. Se Galactogoga (hvilken form är oriktig).
Galactogoga, oriktig form för Galactagoga.
*Galacz, i distriktet Covurlui, uppgafs 1892 hafva
59,686 innev. Det var till 1883 frihamn.
*Galaktometer. Det fullkomligaste instrument af
detta slag torde vara De Lavals laktokrit (se Mjölk,
sp. 138).
Galam-gummi. Se Senegal-gummi.
Galatheidae, zool. Se Porslinskrabbor.
Galatina, stad i italienska prov. Lecce, vid jernvägen
Brindisi–Gallipoli. 8,720 innev. (1881; såsom kommun
11,150). Gymnasium, teknisk skola.
Galatti. Se Galacz.
Galbula, zool. Se Jakamaren och Trögfoglar.
Galbulidae, zool. Se Trögfoglar.
Galdós, Benito Perez, spansk romanförfattare. Se
Perez Galdós (äfven i Suppl.).
*Galen, Ch. B. von, föddes 1606. — Sveriges fred med
G. slöts i Nijmegen d. 29 Mars 1679.
Galeopithecidae, zool. Se Pelsfladdrarna.
Galeot. Se Galér.
Galera, ort i Peru vid jernvägen Callao–Oroya (352
km.), som der genombryter Anderna i en 1,175 m. lång
tunnel på 4,834 m. höjd, den högsta punkt på jorden,
dit jernväg når.
*Galérvarf. Om galérvarfvet i Stockholm se äfven
Djurgården. Suppl.
*Galesburgh [gēlsbörg; hårdt g, äfven i slutet],
rättare Galesburg, hade 1890 15,264 innev., af hvilka
åtminstone 1/3 är svenskar eller barn af sådana,
Anlagd 1836 af en skara kolonister från Oneida Co.,
New York, under ledning af pastor G. W. Gale, fick
platsen 1837 en högre läroanstalt, Knox College
(nu med öfver 600 stud.), 1841 ett seminarium för
qvinnor och senare Lombard university. G. blef stad
1857. 1848 funnos der endast 6 svenska familjer. En
svensk-luthersk församling bildades 1851 af pastor
Esbjörn, kyrka inköptes 1852, och i denna verkade
pastor Hasselqvist 1852–63. Nu äro svenskarna delade
i fem församlingar, af hvilka två äro lutherska.
Galett (Fr. galette, egentl. tunn brödkaka),
hattstomme.
Galeus canis, zool., gråhajen. Se Hajslägtet.
Galgócz [ga’llgåts]. Se Freistadtl.
Galibis, indianstam. Se Kariber.
*Galignani. William G. dog 1882. I Corbeil vid Paris,
der bröderna G. stiftade ett Galignanis hospital,
aftäcktes 1888 ett af Chapu modelleradt monument
öfver dem.
*Galilei, Galileo. En ny artikel om honom är införd
bland Rättelser i bd 18, sp. 836–840.
Galimberti, Luigi, påflig diplomat, f. 1836, d. 1896,
handlade såsom sekreterare i kongregationen för
utomordentliga kyrkoärenden den till påfven vädjade
tvisten emellan Spanien och Tyskland om Karolina-öarna
(1885) och bidrog väsentligt till utjämnande af
förhållandet emellan Tyskland och kurian. Han vardt
1887 sändebud i Berlin och s. å. nuntius i Wien
samt befordrades 1889 till ärkebiskop och 1892 till
kardinal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
