Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gaskök ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
märkas de i ö. och v. gående breda Ny- och
Staketgatorna med dubbla rader träd och korsade af
Rådhus- och Stora Esplanaden. Vid den senare ligger
centralstationen (gemensam person- och ilgodsstation
för G.–Dala och Upsala–G. jernvägar) och vid planen
framför denna Sjömanskyrkan och Centralpalatset (med
post och telegrafstation samt affärslokaler). Vid
den fontänprydda Rådhus-esplanaden märkas,
utom råd- och stadshusen, det ståtliga »Gevalia»
(med butiker och affärslokaler), högre läroverket,
teatern, högre flickskolan. Längre vesterut ligger
etablissementet för Femte arméfördelningens skolor
och längst vesterut, utanför staden, är marken
afsedd att bebyggas med villor. Vid ån utbreder
sig Stadsträdgården (med den tallbevuxna backen
»Boulognerskogen» m. m.). Det vid parkens början
belägna gamla lasarettet är upplåtet till »hem för
obotligt sjuka». Stadens i denna trakt befintliga
vattenledningsverk skall flyttas till Lexvall,
halfvägs till Strömsbro. Öfver ån leda inom G. 3
körbroar (Gammelbron, Nybron, Svängbron) och en
jernvägsbro till södra stadsdelen, som i allmänhet är
svagare bebyggd än den norra. Der ligger, midt emot
stadsparken, södra villaqvarteret, och der märkas,
utom de i hufvudartikeln nämnda byggnaderna, sjette
döfstumundervisningsdistriktets skolhus, fattighuset,
den ena af metodistkyrkorna, Waldenströmska kapellet
och ett par prydliga folkskolehus, sjömanshemmet,
Upsala–G. jernvägs godsstation (»Södra stationen»)
och längst österut nya gasverket. Vid Hagaströms
tegelbruk några km. v. om staden finnes ett
elektricitetsverk. (Alléerna på den s. k. Brobänken
voro borta redan vid tiden för hufvudartikelns
nedskrifvande.) Hamnen (hvilken består af den »Inre
fjärden» och den betydligt större »Yttre fjärden»)
besöktes 1894 af 3,678 ankomna och afgångna fartyg,
om 976,287 tons drägtighet, för hvilka uppburos
61,666 kr. i hamnafgifter. 1896 erlades i tullafgifter
1,061,812 kr., lastpenningar 38,330, fyr- och båkmedel
134,919 kr. och nederlagsafgifter 6,760 kr. Stadens
egen handelsflotta 1895 räknade 19 segelfartyg,
om 8,088 tons, 23 ångfartyg, om 10,909 tons och
1,773 hästkrafter. S. å. hade staden 381 handlande,
med 408 betjente och en bevillning för rörelsen af
14,667 kr., 202 handtverkare, med 648 arbetare och en
bevillning af 3,025 kr., samt 60 fabriker, med 2,098
arbetare och 5,37 mill. kr. tillverkningsvärde,
deraf 5 bryggerier (433,700 kr.), Strömsbro
bomullsspinneri (omkr. 720,000 kr.), 5 jern- och
stålfabriker (861,000 kr.), 4 kem.-tekniska fabriker
(573,000 kr.), 2 skeppsbyggerier (172,000 kr.),
2 tobaksfabriker (538,700 kr.), en orgelfabrik,
en ångqvarn, en elektrisk verkstad och ett
glasbruk. Innevånarnas antal vid 1896 års slut
var 25,695. Af penningeanstalter märkas, utom de i
hufvudartikeln upptagna, Helsinglands ensk. banks
afdelningskontor samt Gefleborgs läns ränte- och
kapitalförsäkringsanstalt (Aktiebolaget Gefle bank
och Mälareprovis ensk. banks afdelningskontor samt
sjöassurans- och fraktförsäkringsföreningen hafva
upphört). Riksbanken skall öppna ett afdelningskontor
i G. Staden har 4 boktryckerier, från hvilka
utgifvas 1 daglig tidning och 2, som utkomma fyra
ggr i veckan. Nyare undervisningsanstalter äro Högre
flickskolan och Lyceum för
flickor (1896), borgareskola och den ofvan nämnda
döfstumskolan; nyare välgörenhetsanstalter: 2
barnhem och hemmet för obotligt sjuka. Stadens
fattigvård är ordnad enligt Elberfeldsystemet (med
18 kretsföreståndare och 178 fattigvårdare). G., som
sedan 1893 är skildt från länets landstingsområde,
sänder 2 representanter till riksdagens Andra kammare
och 1 till dess Första. — Till G. är förlagd Helsinge
regementes chefsexpedition. — 2. Kontraktet upphörde
1889. Se Gestriklands Östra kontrakt. Suppl.
*Gefleborgs län är beläget mellan 60° 10’ och 62°
21’ n. br. samt 0° 32’ och 3° 35’ v. lgd från
Stockholms observatorium. Af arealen, 19,724
qvkm. (4,47 proc. af rikets), komma enligt äldre
beräkningar 4,445 på Gestrikland och 14,768 på
Helsingland, men huru återstående 511 qvkm. skola
fördelas på socknarna i dessa landskap, är f. n. ej
uträknadt. Vid 1895 års slut uppgick länets
folkmängd till 218,864 pers. (108,058 mankön och
110,806 qvinkön), af hvilka 178,504 å landsbygden
och 40,360 i städerna. Folkökningen är fortfarande
stor och har under de senaste 25 åren utgjort nära
50 proc. (i riket 18 proc.). — Länsmansdistrikten
äro f. n. 30 till antalet. Kontraktens antal är
7 och församlingarnas 3 stads-, 46 lands- och 5
kapellförsamlingar samt del af en landsförsamling.
För helso- och sjukvården är länet deladt i
5 provinsialläkaredistrikt, hvartill komma
9 extra provinsialläkaredistrikt. Sjukstugor
finnas i Söderåkra och Hofors, hem för obotligt
sjuka i Gefle. Länet har (utom hvad som nämnes i
hufvudartikeln) 1 folkhögskola för manlig ungdom och
1 qvinlig folkhögskola i Bollnäs, landtbruksskola i
Runmo (i Alfta socken), småskolelärareseminarium i
Bollnäs, döfstumskola i Gefle, vårdanstalter för
sinnesslöa barn i Gefle och vid Karlsborg, en
af P. Murén rikt donerad borgareskola i Gefle. —
Af länets hela egovidd, beräknad till 1,831,384
har, ansågos 1895 5,4 proc. vara odlad jord,
4,2 proc. naturlig äng och 83 proc. skogbärande
mark. Antalet nuvar. mantal var 2,204,748 för
landsbygden och 22,717 för städernas jord. Kreaturens
antal uppgafe 1895 till 17,800 hästar, 83,600
nötkreatur (deraf 64,100 kor), 72,500 får,
17,700 svin och 8,000 getter. Mejerihandteringen
har i likhet med jordbruket under den gångna
tiden gjort stora framsteg. — Ur 5 grufvor inom
länet brötos 1895 5,294 t. jernmalm (endast 0,28
proc. af rikets malmbrytning); vid 12 masugnar
tillverkades s. å. 67,152 t. tackjern (14,51
proc. af tillverkningsbeloppet i hela riket), och
vid 15 jernverk tillverkades 19,000 t. smältstycken,
34,400 t. götmetall samt 45,000 t. stångjern och stål
m. m. Antalet arbetare vid jernverken uppgafs till
2,153. Om sågverks- och trävaruindustrien föreligga
inga bestämda uppgifter. Antalet fabriker i gång 1895
var 229, med 4,325 arbetare och ett tillverkningsvärde
af 13 mill. kr. (3,11 proc. af samtliga fabrikers i
riket). Handtverkerinäring idkades af 902 pers. med
1,436 biträden. Sammanlagda bevillningen för
fabriks- och handtverksnäring uppgick till 16,788
kr. Linneväfnadsindustrien såsom husslöjd torde kunna
anses hafva alldeles upphört. — Handel drefs 1895 af
1,056 pers., med 741 biträden, deraf resp. 648 och
361 å landsbygden. Länets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
