- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
917-918

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gellivare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förena sig för att begära folkomröstning om
lagförslag) och sedan 1891 folkinitiativ för
lagförslag. Folkundervisningen är obligatorisk och
kostnadsfri. — 2. Hufvudstaden hade 1888 52,638
innev, (flertalet protestanter) och beräknades 1894
med förstäderna hafva 79,444. I Jardin des Alpes,
nära norra stranden af sjön, står hertig Karls af
Braunschweig 1879 aftäckta storartade monument
(af Franel, Caïn ni. fl.) Den 1559 stiftade
akademien med 4 fakulteter utvidgades 1873 till
universitet (med äfven medicinsk fakultet). Till
detsamma höra bibliotek (äfven stadsbibliotek) med
omkr. 130,000 bd, naturhistoriskt museum och botanisk
trädgård. Bland undervisningsanstalter må tilläggas
École d’horlogerie med Musée des arts décoratifs
i samma byggnad (uppf. 1874–78) och École des arts
industriels (1877), båda på högra Rhônestranden, och
bland samlingar Musée Rath (betydande konstsamlingar)
och Musée Fol (fornsamling), på venstra stranden,
samt Musée Ariana (n. om staden), en åt staden 1890
af skriftställaren Revilliod testamenterad samling
föremål från olika konstområden.

Det radikala paitiet måste 1879 lemna makten till ett
af åtskilliga element sammansatt s. k. demokratiskt
parti, hvilket redan 1881 nödgades vika för de
radikale, som (under Carterets och Gavards ledning)
behöllo makten till 1889, då demokraterna (liberalt
konservativa) skaffade sig majoritet. På 1870-talet
hade äfven G. sin »kulturkamp» i den strid, som
blossade upp emellan kantonregeringen och biskop
Mermillod (se denne).

Genèveflagg [sjönäv-]. Se Sanitetsflagg.

Geneviève [sjönöviä’vj, Fr. Se Genoveva.

Genhammare, mek. Se Hammare 1.

Genil, flod i Spanien. Se Jenil.

Genitrix (Genetrix). Se Venus, sp. 570.

Gennadij, rysk ärkebiskop. Se Ryska literaturen,
sp. 130.

*Genneved, f. d. jordebokssocken, är i allo förenadt
med Stora Mellby, såsom socknen numera heter.

Genomförsel. Se Införsel och Transito.

Genova [dje’-], Ital. Se Genua.

Genre poissard [ṡjangör påassār], Fr. Se Vade, J. J.

Gens de qualité [ṡjan g dö kalitē), Fr. Se Qualité.

Gensfleisch [hårdt g], H. Se Gutenberg, J.

*Gent hade 153,803 innev. 1893 med ovanligt stor
numerisk öfvervigt af qvinkönet (113 qvinnor mot 100
män). Stads- och universitetsbiblioteket räknar öfver
350,000 bd jämte ett myntkabinett och en samling af
böcker och kopparstick, som röra staden G. G. är
ock säte för den 1886 stiftade k. Vlaamsche academie
voor taalen letterkunde (k. akademien för flamsk
filologi och literatur). Drakfiguren på Beffroi,
hvilket fullbordades 1377–78, är tillverkad i Gent
något af nämnda år för en kostnad af 2,314 livres och
är ej »framstammen på ett nordiskt vikingaskepp». Jfr
H. Petersen: »Dragen paa Gents Beffroi» (i dansk
»Hist. tidsskr.», Sjette række, II, 1889–90.

Gentilly [ṡjangrtiji’], stad i franska depart. Seine,
straxt s. om Paris’ enceinte, vid Fort Bicêtre samt
gördel- och Orléansbanan. 11,600 innev. (1891).

Gentiopikrin, en glykosid. Se Gentiana.

Gentisin, kem. Se Gentianin.

*Gentz, W., dog i Berlin d. 23 Aug. 1890.

*Genua. 1. Provinsen
beräknades 1895 hafva 826,625 innev. — 2. Hufvudstaden
hade 179,515 innev. 1880 och beräknades 1895 hafva
215,300. Universitetet, som 1895 hade omkr. 100 lärare
och 1,000 studerande, består af 4 fakulteter jämte
ingeniörsskola och farmacevtisk skola. Biblioteket
anses ega omkr. 110,000 bd, 50,000 småskrifter
samt handskrifter, mynt m. m. Staden har derjämte
ett stort statsarkiv. Midt emot Palazzo Rosso,
som 1874 jämte värdefulla samlingar skänktes till
staden af markisinnan M. Brignole-Sale, hertiginna
af Galliera, ligger Pal. Bianco, som länge tillhörde
familjen Brignole-Sale, men 1888 jämte en mängd
konstverk testamenterades till staden af ofvannämnda
hertiginna: det förändrades 1893 till museum (Galleria
Brignole-Sale-Deferrari) med olika konstföremål. På
Piazza Corvetto aftäcktes 1886 Viktor Emanuel II:s
ryttarestaty, och på Piazza Deferrari 1893 Garibaldis
ryttarestaty. — Hamnen, som sedan 1877 med stor
kostnad (öfver 65 mill. lire, inberäknadt hertigens
af Galliera 20 mill.) utvidgats, är en af största
och bäst anordnade vid Medelhafvet: den består af
en förhamn, den nya hamnen och inre hamnen, hvilken
sistnämnda omfattar den forna krigshamnen i n. och
frihamnen i s. ö. Hela hamnarealen utgör 204 har, med
landningsdammar och hamnarmar af 9 km. längd. G. är
ock Italiens förnämsta handelsstad. Hamnen besöktes
1892 af 5,907 lastade fartyg, om 3 mill. tons. Stadens
egen handelsflotta räknade s. å. 123 ångfartyg,
om 112,000 tons, och 600 segelfartyg, om 237,700
tons. — Staden ligger vid jernvägslinierna G.–Turin,
G.–Ventimiglia och G.–Spezia. Den förstnämnda linien,
som från Novi bildar den södra fortsättningen af
Gotthardsbanan, fick 1889 till följd af den alltför
stora trafiken en nästan parallel sidolinie genom
Giovipasset. En ny linie G.–Ovada–Acqui har de sista
åren anlagts. De båda bangårdarna i G., den östra och
den vestra, äro förenade genom en mer än 2,2 km. lång
tunnel under staden.

*Genus. G. animatum, G. inanimum. Se Animelt
genus
. Suppl.

*Geodesi. Under senare tiden hafva konstruerats
åtskilliga basmätningsapparater, bland hvilka må
nämnas den af Spanioren Carlos Ibañez, markis af
Mulhacén (organisatör af Spaniens geodetiska och
statistiska institut, f. 1825, d. 1891), som ger en
mycket stor noggranhet. Den af svensken E. Jäderin (se
denne. Suppl.) 1878 konstruerade basmätningsapparaten,
som funnit användning mest i Ryssland och
Frankrike, utmärker sig för betydlig snabbhet
och för den lätthet, hvarmed terrängsvårigheter
öfvervinnas. Derigenom reduceras kostnaderna för
de eljest dryga basmätningarna betydligt, och
baser af ovanligt stor längd kunna erhållas. Ju
kortare en bas är, dess mera af den ursprungliga
noggranheten förloras vid sammanbindningen med
triangelsidorna.

*Geofagi. Jfr Ätlig jord.

Geoffrey Crayon [sjåffrē krejå’ng], psevdonym. Se W. Irwing.

Geografdagar. Se Geografiska kongresser. Suppl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free