Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Giessen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regeringen äfven att söka genomdrifva reformer i
bankväsendet. Bankskandalerna framkallade häftiga
angrepp i riksdagen mot G. och hans ämbetsbröder; en
parlamentarisk undersökningskommission nedsattes,
och då denna uppvisade, att några ministrar länge
egt kännedom om bankernas insolvens, utan att
vidtaga några åtgärder, blef förbittringen så stor,
att G. och hans ämbetsbröder i Dec. 1893 fingo
vika för ett nytt kabinett Crispi. Då rättegången
mot direktören och några andra tjenstemän i Banca
romana slutat med deras frikännande, öfverlemnade
G. i Dec. 1894 till deputeradekammaren handlingar
rörande denna process, som undandragits offentligheten
vid rättegången och skulle ådagalägga, att Crispi
mottagit penningar af banken. Det parlamentsutskott,
som fick i uppdrag att granska G:s papper, funno i
dem intet af vigt, och G. stämdes 1895 af Crispi för
ärekränkning. Vid valen i Maj s. å. fick G. å nyo
plats i deputeradekammaren.
Giordano Bruno [dsjår-]. Se Bruno (äfven i Suppl.).
*Giovanni da Bologna bör heta Giovanni Bologna
(Fr. Jean Boulogne).
Giovanni delle Vite [dsjåva’nni], nederländsk
målare. Se Miel.
Giovipasset [dsjåvi-], ett 790 m. högt pass i de
liguriska Apenninerna. Under detsamma går genom en
8,29 km. lång tunnel den 1889 öppnade, 23,8 km. långa
Giovibanan, som har till uppgift att dela trafiken
med den parallella sträckan Sampierdarena–Ronco å
linien Genua–Novi.
Gipsbinda. Se Binda. Suppl.
Gipsbruk. Se Murbruk.
Gique, Fr. Se Gigue.
Girardin, F. A. Saint Marc. Se Saint Marc Girardin.
*Giresta, socken. 1,888 har. 595 innev. (1895).
*Girge. 1. Provinsen uppgifves hafva en areal af
15,703 qvkm., deraf 1,689 qvkm. kulturland, med
521,413 innev. (1882). — 2. Staden uppgafs s. å. hafva
14,819 innev.
*Gironde. 2. Departementet har enligt nyare
beräkning en areal af 10,776 qvkm., med 809,902
innev. (1896). Vinproduktionen har på senare åren
stigit och utgjorde 1894, då den för vinodling afsedda
marken var 140,000 har, 2,3 mill. hl.
Giroust [ṡjirou], Marie Susanne. Se Roslin.
Gisander [hårdt g], psevdonym. Se Schnabel, J. G.
Gisberg, Sofia, konstindustriel mönsterriterska, f. i
Sundsvall d. 16 Nov. 1854, utbildades vid Tekniska
skolan i Stockholm och är sedan 1887 öfverlärarinna
derstädes. Bland hennes arbeten märkas ritningar till
en fontän i Sundsvall, till en sköld i etsadt och
förgyldt stål för nordiska museet, textil-alster för
föreningen Handarbetets vänner, en mängd illuminerade
adresser och titelblad samt praktband, hvilka
utgått från F. Beck & Sons atelier alltsedan 1886.
J. K–e.
Gise. Se Gize (äfven i Suppl.).
*Giseke. 2. H. L. R. G. dog sinnessvag 1890.
*Gislason, K., professor till 1886, afled d. 4
Jan. 1891. Hans hufvudarbete var utgifvandet af »Njals
saga», 2 bd (1875–89), af hvilka det 2:dra innehåller
förnämligast undersökningar om skaldediktningen,
hvilket var hans egentliga
specialitet. Efter hans död hafva utkommit Udvalg af
oldnordiske skjaldekvad med anmærkninger (1892) och
Forelæsninger over oldnordiske skjaldekvad (1895)
såsom 1:sta delen af hans efterlemnade skrifter.
E. Ebg.
*Gislöf, socken. 1,359 har. 916 innev. (1895).
Gisselkammare, gisselceller, zool. Se Svampdjur.
Gisselskorpioner, zool. Se Spindeldjur, sp. 253.
*Gistad, socken i endast Skärkinds härad. 2,361
har. 746 innev. (1895).
Gitagin. Se Agrostemma. Suppl.
Gitagovinda, indisk dikt. Se Jayadeva.
Gitarr. Se Guitarr.
*Giuliani, G., afled i Florens 1884.
Giulio Romano [dṡjūliå], italiensk sångare och
kompositör. Se Caccini.
Giumaleu, berg i Karpaterna i Bukovina. Se Dsumalen
(oriktig form för Dsumaleu).
*Giurgevo [djurdjēvo], 12,559 innev. 1889, är näst
Galacz och Braila Rumaniens vigtigaste handelsplats
vid Donau. En bro öfver Donau till Rustsjuk,
ändpunkt för jernvägslinien Varna–Rustsjuk, är
föreslagen. Större fartyg, som ej kunna gå upp till
G., lossa och lasta vid Smarda, 3 km. nedanför.
*Gize. 1. Provinsen, som räknas till Öfre Egypten,
har enligt 1882 års beräkning en areal af 24,716
qvkm., deraf 956 qvkm. kulturland, med 283,833
innev. — 2. Hufvudstaden är ej genom bro förenad med
Fostat. 11,410 innev. (1882) Vicekonungen palats är
sedan 1891 förvandladt till ett museum för egyptiska
fornlemningar (förut i Bulak). Om pyramiderna och
sfinxen vid G. se Pyramid och Sfinx.
*Glödwad, J. F., dog d. 11 Maj 1891.
*Gjedser-odde. 1886 öppnades för trafik jernvägen
från Nykjöbing till G, och ångfärjeförbindelsen
med Warnemünde.
Gjellerup, Karl Adolf, dansk författare, född
d. 2 Juni 1857 i närheten af Fakse på Själland,
är systerson till Ilia och Mathilda Fibiger och
fosterson till Johannes Fibiger, blef 1874 student
och tog 1878 teol. examen, ehuru han redan då
var afgjord fritänkare. Detta visade sig tydligt
i hans första berättelser, En idealist (1878)
och Det unge Danmark, (1879), men i synnerhet i
diktsamlingen Rödtjörn (1881). Derefter följde en
filosofisk afhandling, Arvelighed og moral (1881)
samt två större berättelser, Germanernes lærling
(1882) och Romulus (1883; sv. öfvers. 1884), samt
sorgspelet Brynhild (1884). Men under det att han
i början af sitt författareskap hade varit en af
den literära vensterns yttersta förkämpar och en
ifrig anhängare af G. Brandes, bröt han efter en
resa i utlandet, skildrad i Vandreaaret (1885),
fullständigt med sin mästare. Sedermera har han
skrifvit dikter af högst olika art, berättelser,
Minna (1889) och Mötten (1896), diktsamlingen Min
kjærligheds bog (1889), sorgspel, Saint Just (1886),
Thamyris (1887), Hagbard og Signe (1888), Kong Hjarne
Skjald (1893), och nutidsskådespel, Herman Vandel
(1891) och Wuthorn (1893), likväl utan att vid
något arbete vinna afgjordt bifall, ehuru han alltid
väcker intresse. En öfversättning af »Den aeldre Eddas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
