Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Giessen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gudesange» utkom 1895 och en afhandling om Richard Wagner
og Nibelungen Ring 1890. E. Ebg.
Gjemsö kloster. Se Gimsö kloster.
*Gjentofte hade 7,449 innev. 1890.
Gjuse, zool. Se Ljuse.
Gjutbord. Se Glasfabrikation, sp. 1205.
Gjälp (Gälp), en annan form för Gjalp (se d. o.).
*Gjöe. — 3. Birgitte G. föddes 1511.
Gjölbaschi (fordom Trysa), by i vilajetet Konia i
Mindre Asien, i det forna Lycien, 5 km. från kusten,
10 km. från Myras ruiner. 1842 fann prof. Schönborn
straxt ö. om G. ett storartadt grafmonument, som,
sannolikt uppfördt under medverkan af attiska
konstnärer, var rikt prydt med skulpturer i
nummulitkalk (Odyssevs’ mord på friarna, Jagten
på kalydoniska vildsvinet, Ilions förstöring,
amazonstriden m. m.). Skulpturerna fördes 1882
till Wien.
Gjörling, Agnes, dansk skådespelerska, född Delin
d. 28 Sept. 1851 i Köpenhamn, var som barn anställd
vid balletten och debuterade 1867 på kungliga teatern,
der hon snart gjorde sig bemärkt, i synnerhet i
romantiska roller (Imogen i Shaksperes »Cymbeline»,
1871, Grefvinnan Gray i von der Reckes »Bertran
de Born», 1873). Efter sitt giftermål, 1880,
uppträdde hon mera sällan och fick 1888 afsked,
men spelade sedan flere år med stor framgång på
Dagmarteatern. E. Ebg.
*1. Gjörwell. Nya lärda tidningar (sp. 1237) började
utgifvas 1774 (ej 1773).
*Gladbach. 1. (Monchen-G.) hade 553,666
innev. 1895. — 2. Bergisch-G. hade 10,029
innev. s. å.
*Gladhammar. 13,526 har. 2,579 innev. (1895).
*Gladsax. 2,423 har. 1,551 innev. (1895). Annexet
heter numera Östra Tommarp.
*Gladstone, W. E., genomdref 1884 en parlamentarisk
reformbill, som ytterligare utvidgade rösträtten
till parlamentet och skapade omkr. 2 mill. nya
valmän. Den följdes 1885 af en icke mindre vigtig lag,
som indelade England i valkretsar och afskaffade
den gamla engelska principen att vissa orter egde
valrätt, men andra saknade den. Emellertid ökades
i England missnöjet med hans utrikespolitik,
som medförde ett mindre hedrande krig med boers,
Alexandrias bombardement, ett misslyckadt försök
att undertrycka mahdin samt den tappre Gordons
prisgifvande i Kartum. Då G. d. 9 Juni 1885 led ett
obetydligt nederlag i underhuset, afgick han, och
Salisbury bildade ett nytt kabinett. Men då de nya
valen utföllo mot tories, trädde G. åter i spetsen
för regeringen d. 6 Febr. 1886. I denna sin tredje
ministèr arbetade han hufvudsakligen för Irlands
home-rule. Han ville gifva ön ett eget parlament
med beslutanderätt i alla uteslutande irländska
frågor. Men derigenom framkallade han en splittring
inom det liberala partiet: Hartington, Chamberlain,
Trevelyan, Bright m. fl afföllo och bildade ett nytt
parti »de liberale unionisterna». I ett märkligt
tal d. 8 April 1886 framlade G. sina åsigter för
underhuset, men vann icke majoritetens bifall för sin
mening. Då han derefter upplöste underhuset, utföllo
valen till förmån för de förenade konservative och
unionisterna, hvarför G. d. 20 Juli 1886 lemnade
premierministerposten, som öfvertogs af Salisbury.
Den af drottningen G. erbjudna grefvevärdigheten
afböjde han och deltog trots sin höga ålder med kraft
i den politiska agitationen. Då vid de nya valen 1892
det liberala partiet åter vann pluralitet, bildade
G. för fjerde gången ministèr, d. 18 Aug. 1892. I
Febr. 1893 framlade han åter sitt home-ruleförslag
och lyckades trots allt motstånd drifva det igenom
i underhuset; men i öfverhuset förkastades det med
stor majoritet. I den agitation mot öfverhuset,
som nu började, tog han lifligt del både genom
tal vid folkmöten och i parlamentet. Till följd
af ytterligt minskad synförmåga begärde han d. 4
Mars 1894 sitt afsked, hvarefter Rosebery öfvertog
ledningen af regeringen. Den 1 Juli sade han i en
skrifvelse sina valmän i Midlothian farväl, Rosebery
öfvertog ledningen af det liberala partiet, och det
togs för gifvet, att »the grand old man», såsom
G. kallas, för alltid dragit sig från politiken.
Men 1896 uppträdde han mycket häftigt emot sultanen
med anledning af turkarnas grymheter i Armenien och
fordrade den engelska beskickningens återkallande
från Konstantinopel samt drog såsom vanligt massorna
med sig. Inför denna farliga rörelse lemnade Rosebery
ledningen af det liberala partiet. — Sommaren 1895
deltog G. såsom åskådare i högtidligheterna vid Kejsar
Wilhelmskanalens öppnande och besökte på återvägen
Göteborg. Sitt intresse för literär sysselsättning
har G. äfven under senare år visat genom skrifter i
politiska, religiösa (The impregnable rock of Holy
scripture, 1890) och vetenskapliga (Landmarks of
Homeric study, 1890) frågor, hvarjämte han utgifvit
biskop J. Butlers arbeten och kommenterat dem:
Studies subsidiary to the works of bishop Butler
(2 bd, 1896; hvarur en afdelning s. å. utgafs på
svenska »Lifvet efter detta och menniskans förhållande
i detsamma»). 1892 utgåfvo Hutton och Cohen hans
Speeches and public addresses, i 10 bd. — G:s son
Herbert John, f. 1854, sedan 1880 ledamot för Leeds i
underhuset, var finanssekreterare i krigsministeriet
under faderns ministèr 1886, undersekreterare
i inrikesministeriet 1892–94 och arbetsminister
(»first commissioner of works») i Roseberys ministèr
Mars 1894–Juni 1895, men utan säte i kabinettet.
J. Fr. N.
Glaenö. Se Glänö.
Glaeser. Se Gläser.
*Glafva. 30,333 har. 3,244 innev. (1895).
Glagoliter. Se följ. art.
Glagolitiska alfabetet, Slav. glagolica [glagålitsa;
af glagol, »ord»], är det ena af de två 855–865
uppfunna alfabet, som nyttjas för kyrko-slavisk
literatur. Medan det andra, det cyrilliska
alfabetet (Slav. kyrillica), är bildadt af grekisk
majuskelskrift med små förändringar, utgör det
glagolitiska en konstfullt snirklad utbildning af
9:de årh:s grekiska minuskel, men dess uppkomst
är dunkel. Äldre slavister, såsom Kopitar och
Safařik, anse det för det äldre af de två, menande
det vara detta, som uppfanns af den hel. Cyrillus
(se d. o.), och att det sedermera af hans broder, den
hel. Klemens, förenklades till den form, som nu med
orätt kallas kyrillica. Sannolikare synes dock, att
det glagolitiska alfabetet är uppfunnet i Dalmatien.
Medan det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
