- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
947-948

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gleerup ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

handlingar, »Zeitschrift der deutschen morgenländischen
gesellschaft» och andra tidskrifter. Af de särskildt
utgifna må nämnas Beiträge zur litteraturgeschichte
der Siʿa
(1874), Beiträge zur geschicbte der
sprachgelehrsamkeit bei den arabern
(1871–73),
Der mythos bei den hebräern und seine geschichtliche
entwickelung
(1876), Az izlám (1881; på magyariska),
Die Záhiriten. Ihr lehrsystem und ihre geschichte
(1884) och Muhammedanische studien (2 bd, 1889–90).
H. A.

Golenistjev-Kutusov [galen-]. 1. Michail Ilarionovitj
G. K
. Se Kutusov. — 2. Arsenij Arkadjevitj, furste,
rysk skald, f. 1848, ären panteistisk natursvärmare
och har utmärkt sig i lyriska dikter (1878, 1885),
poetiska berättelser (Nordisk legend, Nattens saga)
samt en roman på vers (Det dagas), hvilken liksom
hans öfriga alster är ovanligt behagfull, men har
ett otillfredsställande slut.

*Golesco. 2. Nikolaus G. dog 1878.

Golfe de Gascogne [gålf dö gaskånj], Fr. Se
Biscaya-viken.

Golodnaja stepj [galå’dnaja], det ryska namnet på
Bek-pak-dala (se d. o.).

*Goloyin. — 2. Ivan G. dog 1892.

Golovin [galavīn], Vladimir, rysk skriftställare,
f. 1834, hade anställning för särskilda uppdrag
hos ministerstatssekreteraren för Finland
1863–85 och dog i Petersburg 1892. G. publicerade i ryska
tidningar och tidskrifter biografiska uppsatser om
svenska skriftställare och öfversatte till ryska
en stor del af den svenska poesiens bästa alster,
bl. a. dikter af Franzén, Wallin, Tegnér, Lenngren,
Leopold, Geijer, Nikander, Runeberg, Topelius,
v. Qvanten, äfvensom Karl XV och Oskar II. 1888,
då tusenårsminnet af kristendomens införande i
Ryssland firades, utkom G:s mästerliga öfversättning
af Stagnelius’ »Vladimir den store» med ett
kritiskt-biografiskt företal jämte kommentarer. Med
anledning af Oskar II:s 61:a födelsedag utgaf
han 1889 »Ur konung Oskar II:s dikter och tal»,
hvilken samling sympatiskt emottogs af den ryska
allmänheten. G., som var en varm vän af Finlands
konstitutionella statsskick, publicerade 1891 med
anledning af den pågående polemiken om Finlands
statsrättsliga ställning en broschyr, som i svensk
öfversättning utkom med titeln Blad ur Finlands
nutid och forntid,
historiskt-polemiskt utkast
af En opartisk iakttagare. Skriftens syfte är att
ådagalägga, att Finlands statsrättsliga organisation
icke står i strid med ryska rikets allmänna intressen.
M. G. S.

*Golovnin, V. M. — Hans son Aleksandr Vasiljevitj
föddes 1821 och dog 1886.

Goither, Wolfgang, tysk germanist och
mytolog, f. 1863 i Stuttgart, docent i tyrik filologi
vid Münchens universitet, har gjort sig bemärkt genom
de literaturhistoriska studierna Das Rolandslied
des Pfaffen Konrad
(1887; prisbelönt) och Die sage
von Tristan und Isolde
(s. å.) samt vidare inom sago-
och mytforskningen lemnat förtjenstfulla bidrag med
sina Studien zur germanischen sagengeschichte (1888),
der han behandlar dels valkyrjemyten, hvars uppkomst
han förlägger till 9:de årh., dels förhållandet mellan
Nibelungensagans tyska och nordiska form, Die
Wielandsage und die wanderung der fränkischen
heldensage
(i »Germania», 1888), der han söker
uppvisa, att Valundsagan är en ombildning och
sammansmältning af de klassiska sagorna om Daedalus
samt härstammar från södra Frankrike, och en större
Handbuch der germanischen mythologie (1895) m. m.

*Goltz, Theodor A. L. G. v. d., är numera
professor i landthushållning vid universitetet
i Bonn och föreståndare för landtbruksakademien
i Poppelsdorf. Senare arbeten af honom äro
bl. a. Landtwirtschaftltche taxationslehre (2
bd, 1880–82; 2:dra uppl. 1892), Handbuch der
landwirtschaftlichen betriebslehre
(1886) och den i
förening med andra utgifna »Handbuch der gesammten
landwirtschaft» (3 bd, 1888–90).

Goltz, Kolmar von der, friherre, preussisk militär
och turkisk pasja, f. 1843, deltog i krigen 1866
och 1870–71 samt blef 1871 kapten och 1878 major
vid den stora generalstaben, i hvilken ställning
han författade flere värdefulla arbeten öfver kriget
1870–71. I Juni 1883 fick han permission att inträda
i turkisk tjenst för att öfvertaga högsta ledningen
af de turkiska militärskolorna, fick titel pasja och
erhöll i uppdrag att jämte en turkisk general uppgöra
en plan till en ny härordning, hvilken ligger till
grund för Turkiets nuv. härväsende. 1895 återvände
han, utnämnd till musjir, till Tyskland och är nu
generallöjtnant och chef för 3:dje armékårens 5:te
division. Bland hans skrifter må särskildt framhållas
Das volk in waffen (1883), som utgått i flere uppl.

*Goltzius, H., dog d. 29 Dec. 1616.

2. Goluchowski, Agenor, grefve, österrikisk
statsman, son till den i hufvudarbetet nämnde G.,
f. 1849, inträdde 1872 i diplomatisk tjenst,
var 1887–93 envoyé i Bukarest och utnämndes i
Maj 1895, efter Kalnoky, till österrikisk-ungersk
utrikesminister. Hans program är fred och fasthållande
af trippelalliansen. I de oroligheter, som under
år 1896 upprörde Turkiet, framstod han till och med
som ledare af denna allians’ orientaliska politik.
J. Fr. N.

Gomato-palmen, bot. Se Sago.

Gomel, rysk stad. Se Homel.

*Gomes de Amorim, F., dog 1892.

Gomperz, Theodor, tysk filolog, f. 1832 i Brünn,
sedan 1873 ord. professor i klassisk filologi
vid Wiens universitet, har i en rad af skrifter
förtjenstfullt kommenterat de herculanska bokrullarna
(se Herculaneum) med deras betydliga lemningar af
epikureisk filosofi och dessutom kritiskt behandlat
flere af de store forngrekiske skriftställarna samt
med arbetet Griechische denker (bd I, 1893–95)
gifvit ett bidrag till filosofiens historia.

Gomphrena globosa, Se Eterneller.

*Goncourt, Edmond L. A. de, dog d. 16 Juli 1896 under
ett besök hos A. Daudet å dennes villa i
depart. Seine-et-Marne. Hans roman »Les frères
Zemganno» utgör en vacker gärd åt broderns minne. G:s
berömda, men stundom taktlösa »dagbok» (Journal, 9 bd,
1887–96) afhandlar i anekdotisk form den literära
och politiska historien från 1851 till 1895. Jämte
Flaubert bilda bröderna G. så att säga den högra,
aristokratiska flygeln af den moderna realistiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0482.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free