Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Goosen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kultusministeriet och d. 17 Juni 1881 kultusminister,
efter Puttkamer. Hans mål blef att åstadkomma en
försoning med katolikerna, och derför genomdref
han upphäfvandet af de för dem obehagligaste
bestämmelserna i »majlagarna». Dock fasthöll han
gent emot centern statens makt öfver folkskolorna. Mot
den polska rörelsen i de östra provinserna intog han
en mycket fientlig hållning och afskaffade genom
en lag af 1887 undervisningen i polska språket
i de polska folkskolorna. Då ett hans förslag
till folkskoleordning icke vann nödigt understöd i
preussiska landtdagen, afgick han d. 12 Mars 1891 samt
utnämndes till öfverpresident i Westpreussen. — 2.
Heinrich Wilhelm Martin von G., preussisk militär,
den föregåendes broder, f. 1841, förde ett kompani
af 95:te regementet i 1870–71 års krig, blef 1891
generalmajor och chef för 43:de infanteribrigaden
samt direktor för allmänna krigsdepartementet inom
krigsministeriet samt 1894 befälhafvare för 25:te
divisionen (Darmstadt). Han tog en väsentlig del i
förhandlingarna om de nya militärförslagen vid 1893
års riksdag och kallades i Aug. 1896 (efter Bronsart
von Schellendorft) till krigsminister.
Gosudar. Se Gospodin. Suppl.
*Goszczynski, S., föddes 1803.
*Got, F. J. E., afgick från scenen 1895.
Gotalaner. Se Gothi tetraxitae.
Goth, Bertrand de, påfven Klemens V:s egentliga namn.
*Gothem, socken. 7,089 har. 627 innev. (1895).
Gothofredus. Se Godfred.
Gothus, Olaus Johannis, en latiniserad namnform,
som Olof Hansson Svart (se Örnehufvud, äfven
i Suppl.) nyttjade på åtskilliga af sina kartor.
*Gotiska språk. Sp. 1393, r. 33 uppifr. står E. Braune
läs W. Braune.
Gotisk skrift. Se Munkskrift.
Gotisk stil. Se Gotik.
Gotiskt förband. Se Mur, sp. 478.
*Gotland. Ön är belägen mellan 56° 54’ och 57° 56’
n. br. samt 0° 2’ och 1° 3’ ö. lgd från Stockholms
observatorium; Fårön når till 58° n. br. och 1°
18’ ö. lgd. Högsta punkten (s. ö. från Visby)
är 78 m. ö. h. öns jämte vidliggande mindre öars
areal är 3,011 qvkm., Fåröns 102 och Gotska Sandöns
36. Länets areal utgör sålunda 3,158 qvkm., deraf nära
42 qvkm. vatten. Fögderierna benämnas fr. o. m. 1886
Norra och Södra fögderiet, hvartdera sedan 1888
omfattande 3 länsmansdistrikt. Länet ingår i Södra
bergmästaredistriktet, Östra väg- och vattenbyggnads-,
post- samt skogsdistrikten och utgör Gotlands
tulldistrikt. Jämte de 3 provinsialläkaredistrikten
finnes 1 extra. Folkmängden vid 1896 års slut var
52,029 pers. (24,637 mankön och 27,392 qvinkön),
af hvilka 44,222 å landsbygden och 7,807 i staden
Visby. Folkökningen är ringa, och medan under de sista
80 åren rikets folkmängd fördubblats, har länets ökats
med blott 54 proc.; under åren 1880–92 var folkmängden
i stadig nedgång och hade till 1896 års slut knappt
stigit till hvad den var vid 1863 års slut. — Länets
representanter i riksdagen äro 2 i Första kammaren
och 3 i Andra kammaren, af hvilka 2
för landsbygden och 1 för staden. G. har ej längre en
från fastlandet afvikande militärorganisation, utan
samma bestämmelser rör. värnpligt m. m. tillämpas
der som i det öfriga Sverige. Öns stridskrafter äro
Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår
(se dessa ord. Suppl.). Länet har sedan 1886 en
folkhögskola och dermed förenad landtmannaskola
i Hemse. Den förut af hushållningssällskapet
uppehållna högre landtbruksskolan upphörde 1885. —
Af hela egovidden (311,660 har) beräknades 1894 den
odlade jorden utgöra 18,6 proc., den naturliga ängen
10,7 proc. och den skogbärande marken 44 proc. En ny
skogslag för G. utfärdades d. 30 Mars 1894. Efter
anläggningen af en hvitbetssockerfabrik vid Roma
1894 hafva hvitbetor börjat odlas i större omfattning
(1895 på 920 har) och gifvit oväntadt godt resultat
med ända till 16–17 proc. sockerhalt. Kreaturens
antal anses vara ungefär detsamma som 1880, men
ladugårdarnas afkastning är ej obetydligt större,
sedan mejerier i större antal (1895 13 större och 5
mindre) börjat anläggas. Handelsflottan räknade 1895
66 segelfartyg, om 6,767 tons, och 5 ångfartyg, om
1,158 tons och 360 hästkrafter. De handlandes antal
var 234, med 150 biträden, deraf resp. 113 och 67
på landsbygden. Fabrikstillverkningen är obetydlig;
vid 32 fabriker, med 751 arbetare, upptogs den
1895 till ett värde af 2,205,928 kr. (deraf ensamt
1,209,720 kr. för Roma sockerbruk), endast 0,53
proc. af tillverkningen i riket. Handtverkerinäring
idkades s. å. af 163 pers., med 187 arbetare, hvaraf
resp. 54 och 2 på landsbygden. Den smalspåriga (0,891
m.), 57 km. länga, Gotlands jernvägsaktiebolag
tillhöriga, d. 15 Sept. 1878 öppnade jernvägen
Visby–Hemse utsträcktes 1896 till Vestkinde (11
km. n. om Visby). Denna fortsättning, som tillkommit
genom Martebo myrs bolag, men trafikeras af det
äldre jernvägsbolaget, anses få en mycket stor
betydelse för öns utveckling, enär den förbinder
Martebo myrs nyligen afdikade och nu under uppodling
stadda jordområde af omkr. 3,600 har — den största
afdikning i Sverige näst Hjelmarens – med Visby
hamn och Roma sockerbruk. Telefonnätet hade vid 1895
års slut en längd af 982 km., med 314 apparater. Om
kommunikationerna med fastlandet se Visby. 1897
års riksdag anvisade ett anslag af 176,000 kr. för
anordnande af en telegrafförbindelse mellan G. och
Dalarö öfver Gotska Sandön och Hufvudskär. — I
procent af befolkningen har länet minsta antalet
understödstagare (för landsbygden endast 2,51
proc.). Hemmantalet utgjorde 1890 1,098 mtl å
landsbygden och 26,131 mtl af stadens jord samt
1895 1,120,9 mtl. Taxeringsvärdet 1896 utgjorde
för jordbruksfastighet 31,943,000 kr. å landsbygden
och 423,400 kr. i staden samt för annan fastighet
5,112,200 kr. å den förra och 6,343,100 kr. i den
senare; i dessa summor ingår ej värdet af statens
och menigheters fasta egendom, taxerad å landsbygden
till 4,181,300 kr. och i staden till 1,241,000
kr. Något fideikommiss finnes ej. Fast egendom
tillhörig inhemska aktiebolag var 1895 taxerad till
2,031,300 kr. och den, som egdes af främmande makters
undersåtar, till omkr. 12,000 kr. — Af literatur om
G. må påpekas G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
