Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Goosen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
titelbladet och i Nordisk Familjebok); senaste uppl. utkom
1888.
Gowers [ga’uörs], William Richard, engelsk läkare,
f. 1845 i London, har verkat derstädes såsom professor
i klinisk medicin vid University college och såsom
läkare vid dess lasarett samt vid nationalsjukhuset
för lama och fallandesjuka. Han har gjort sig ett namn
genom sjelfständiga iakttagelser öfver nervsystemets
byggnad och sjukdomar. Sina forskningar öfver
de i ögat försiggående förändringarna vid hjern-
och njursjukdomar m. m. nedlade han i Manual and
atlas of medical ophthalmoscopy (3:dje uppl. 1890;
med planscher i avtotypi efter ritningar af honom
sjelf). Genom G:s Diagnosis of diseases in the spinal
chord (3:dje uppl. 1883) utvidgades kännedomen
om ryggmärgssjukdomarna. G:s vigtigaste arbete
är Manual of diseases of the nervous system (2:dra
uppl. i 2 bd, 1892).
Gowhatty [goha’tti], stad. Se Gohatti.
Goya, hufvudstad i ett depart. med samma namn, i
argentinska prov. Corrientes, vid en segelbar arm af
Paraná, i en boskapsrik trakt. Omkr. 4,000 innev.
Goyana, stad i brasilianska staten Pernambuco, 85
km. n. om hufvudstaden, vid floden G., 50 km. från
dess mynning. Omkr. 15,000 innev. Bomulls- och
sockerplantager.
*Goyaz. 1. Stat (ej längre provins), beräknades
1890 hafva 227,580 innev. Ingen af Brasiliens
stater har efter oafhängighetsförklaringen gjort
så få framsteg som denna. Om den brasilianska
förbundshufvudstadens förläggande till G. se
Brasilien. Suppl., sp. 1091–92.
Gozo. Se Gozzo (äfven i Suppl.).
*Gozzo har en areal af 70 qvkm., med 18,921 innev. (1891).
Graaf-Reynet, hufvudstad i divisionen med samma namn
i Kaplandet, vid Sondag, genom jernväg förenad med
Port Elizabeth. 5,946 innev. (1891).
Graahö [gråhö], bergstopp i Norge (se d. o.,
sp. 1342).
Grábakr, Isl. Se Gråbak.
*Grabow, stad, hade 15,783 innev. 1895.
*Grabow, Emma Matilda Elisabet,
gifte sig 1886 med grefve C. E. Taube, blef
s. å. hofsångerska och lemnade scenen 1887.
Sedan 1895 är hon led. af Mus. akad.
2. Grabow, Karl Ludvig, dekorationsmålare, den
föregåendes broder, f. i Stockholm d. 29 Dec. 1847,
genomgick konstakademien 1860–64, utbildade sig i
Berlin 1864–70 hos professorerna Karl och Paul
Gropius och hade till 1873 anställning i sina
tyska lärares atelier, hvarefter han slog sig
ned i Stockholm såsom dekorationsmålare,
sedan 1890 anställd vid Dram. teatern. Bland hans
många arbeten märkas dekorationerna till balletten
»Melusina», till »Köpmannen i Venedig», »Valkyrian»
(K. operan), »Vasantasena», »Mäster Olof», »Madame
Sans-Gène», »För kronan» (Dram. teatern), »Faust»,
»Julius Caesar», »Brand», »Boccaccio», »Stella»
och »Lyckopers resa» (Nya teatern), »En vintersaga»,
»Midnattssol», »Ljungby horn» (Vasateatern). Som
dekoratör har G. utfört arbeten bl. a. i Blanchs
Kafé och Berns Salonger samt i en mängd privathus i
Stockholm. J. K–e.
*Gracia, stad, hade 45,042 innev. 1887.
*Graciosa. 1. Ön har en areal af 46 qvkm., med 13,296
innev. (1881), är mycket bergig, når i s. v. 396
m. höjd och är den bördigaste i gruppen.
*Grad. — 6. Karolinska institutet (se d. o., sp. 411)
eger ej rätt att utdela med. doktorsgrad.
*Grad, Charles, afled 1890. Hans sista arbete,
L’Alsace, Le pays et ses habitants (1889), prisbelöntes
af Franska akademien.
Gradatim, Lat., steg för steg, gradvis.
Gradiner (af Fr. gradin), trappvis stigande afsatser
för åskådare (t. ex. i en teater).
*Gradisca hade 1,468 innev. 1890 (såsom kommun,
med Bruma, 3,352).
Gradišca. 1. Nya G. (Kroat. Nova-G.), köping i
kroat.-slavonska komitatet Pozega, vid jernvägen
Agram–Brod. 2,471 innev. (1890). — 2. Gamla
G. (Kroat. Stara-G.), fästning i kroat.-slavonska
komitatet Požega, på Savas venstra stånd, anlagd
1762. I hela kommunen 2,633 innev. (1890). Midt
emot på högra stranden ligger 3. Bosniska G., stad i
bosniska kretsen Banjaluka, med ruiner af den forna
fästningen G. l. Berbir. 4,569 innev. (1885). På
romarnas tid var orten en stor militärkoloni och
hette Praetorium.
Grado. 1. Stad i illyriska kustlandet
på en ö i Isonzomynningens laguner och
genom en stendamm skyddad mot hafvet. 3,441
innev. (1890). Hafsbad. Kuranstalt för skrofulösa
barn. Fiske och sardininläggning. 579–1451
patriarksäte (förut i Aquileja), sistn. år flyttadt
till Venezia. — 2. Köping i spanska prov. Oviedo
(Asturien). 16,489 innev. (1887) i hela kommunen,
till hvilken äfven höra Trubias kanongjuteri och
gevärsfabrik.
Graecia, Lat., Grekland. — G. magna, Stor-Grekland
(se d. o.).
Graef [gräf], Gustav, tysk historie- och
porträttmålare, f. i Königsberg 1821, d. 1895 i
Berlin såsom professor vid akademien, utbildade
sig 1843–46 i Düsseldorf under Th. Hildebrandt och
W. Schadow och sedermera genom vidsträckta resor, i
synnerhet till Italien. G. idkade under sina första
år historiemåleri i stor stil (debutbilden Der
Nibelungen Noth, 1846; Wittekind underkastar sig
Karl den store, 1853, efter utkast af Kaulbach,
i kupolsalen i Berlins Neues Museum, m. m.),
men vände sig i början af 1860-talet mera till
genreartade historiska framställningar (scener ur
befrielsekriget 1813) samt porträttmålning. Berömdt
är G:s porträtt af fältmarskalken von Roon
(1882, i National galleriet i Berlin).
J. K–e.
Graena, badort. Se Guadix.
Graf, Karl Heinrich, fransk-tysk bibelkritiker och
orientalist, f. i Mülhausen 1815, begaf sig efter
vid Strassburgs universitet aflagd teol. licentiatgrad
(1842) till Tyskland, blef filos. doktor i Leipzig
1846 och var 1847–68 lärare i franska och hebreiska
vid »landesschule» i Meissen. Död 1869. Om hans
bibelkritiska ställning se Bibelkritik. Suppl.,
sp. 823, och Pentatevken. Af de orientaliska språken
beherskade han jämte hebreiska hufvudsakligen persiska
(se Saadi).
Graf, Arturo, italiensk skald och
literaturhistoriker, f. 1848 i Athen, af tysk
härkomst,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
