Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Goosen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
studerade i Neapel, blef 1874 docent vid Roms
universitet och innehar sedan 1882 professuren i
italiensk literatur vid Turins universitet. Bland
hans diktsamlingar framstår Medusa (1879; 3:dje
uppl. 1890) genom gripande uttryck för ett svårmod af
nordisk färgning. Bland hans prosaarbeten må nämnas
Delle origini del dramma moderna (1876), Attraverso
il cinquecento (1888; studier öfver 1500-talet),
La storia del diavolo (1889( och Miti, leggende e
superstizioni del medio evo (2 bd, 1892–93).
Grafit-tändare. Se Mina.
Grafnedgång. Se Fästningskrig, sp. 136.
Grafofon. Se Fonograf. Suppl.
Grafologi (af Grek. grafein, skrifva, och logos,
lära), konsten att af en persons handstil sluta
sig till hennes karakter. Se Crépieux-Jamin:
»Die graphologie und ihre praktische anwendung»
(3:dje uppl. 1894), och Preyer: »Zur psychologie
des schreibens» (1895). — Jfr Kirogrammatomanti.
Grafostatik (af Grek. grafein, rita), ursprungligen
grafisk statik, är den syntetiska framställningen
af statiken (se d. o.) och förhåller sig till
denna vetenskapsgrens andra form, den analytiska,
som Euklides’ geometri till Cartesius’ analytiska
geometri. Till innehållet äro bägge lika. Om
den rent geometriska lösningen af statikens
problem skall praktiskt användas, måste den
antaga formen af en noggrann ritning, utförd med
samma hjelpmedel, som i allmänhet användas för
tekniska konstruktionsritningar, och den blir
sålunda i tillämpningen en »ritande» Statik; men
för grafostatiken såsom teoretisk vetenskap har
detta ritande ingen väsentlig betydelse. Emedan
den »ritande» statiken befunnits vara särdeles
användbar för lösningen af de statiska problem, som
i allmänhet ligga inom de tekniska ingeniörernas
verksamhetsområde, har den inom literaturen
utarbetats på ett sätt, som gifvit den karakteren
af en speciel ingeniörsstatik. Såsom sådan är
den numera oumbärlig. Culmann grundlade den genom
sitt epokgörande arbete »Die graphische statik»
(1864), ehuru han hade föregångare inom det syntetiska
framställningssättet i framförallt Möbius (»Lehrbuch
der statik», 1837). Bland hans efterföljare må nämnas
Cremona, Winkler och Mohr. Jfr Almqvist, P. V. Suppl.
Grafstickare, zool. Se Bostrichus.
*2. Grafström, T. F., afled d. 13 Aug. 1883
å Skogshyddan vid Stocksund nära Stockholm. 1884
utkommo af honom författade Dikter.
Grafton [gra’fftön], stad i Nya Syd-Wales
(Australien), vid den segelbara Clarence river,
70 km. från dess utlopp i Shoal bay. 4,770
innev. (1891). Anglikansk biskop. Teknisk skola. I
omgifningen stor sockerrörsodling, guldfält, silfver- och
kopparbergverk och sågverk.
*Grafva, socken i Karlstads härad. 17,078 har.
6,130 innev. (1896).
*Grafversfors, stenhuggeri. Se äfven Finspång. Suppl.
Graföfvergång. Se Fästningskrig, sp. 636.
Graföl. Se Arföl och Begrafning.
Grágás, Isl. Se Grågås.
Grarnano [granjānå], stad uti ital. prov. Neapel,
vid jernvägslinien Castellamare–G. 8,611
innev. (1881), i hela kommunen
13,900. Vinodling. Makarontillverkning.
*Graham, G. Rostpendeln uppfanns af Harrison. Jfr
Kompensationspendel.
Graham [grēöm], Sir Gerald, britisk general, f. 1831,
kämpade med utmärkelse på Krim (1854–56) och i Kina
(1860), blef 1869 öfverste och 1881 generalmajor. I
det egyptiska fälttåget 1882 förde han 2:dra
brigadens 1:sta division, bl. a. vid Tell-el-kebir,
och 1884 stod han i spetsen för den expedition, som
slog mahdisterna vid El-Teb, frånryckte dem Tokar
(se d. o.) och besegrade dem vid Tamanie (se d. o.),
hvarefter han s. å. utnämndes till generallöjtnant.
*Grahams dyke. Se Antoninus’ vall. Suppl.
*Grahams land. Dallmann upptäckte 1874 ögruppen Kejsar
Vilhelms-öarna, framför det, enligt Dallmann, 15–18
sjömil breda Bismarcksundet, som skiljer norra delen
af den af Biscoe funna kuststräckan med Mount William
från det egentliga Grahams land. Norrmannen kapten
Larsen (ångbåten »Jason») nådde d. 6 Dec. 1893 68°
10’ s. br., sedan han flere dagar farit mot s. längs
ett land, som han kallade Kong Oskar II:s land. På
återvägen mot n. upptäckte han flere mindre öar,
bl. a. två verksamma vulkaner, Christensen-ön och
Lindenbergs Zuckerpot.
*Grahamstown hade 10,498 innev. 1891.
Grahamstown [greömsta’un] l. Thames, stad på
Nya Zeelands nordö, prov. Auckland, vid Firth of
Thames. 4,618 innev. (1891). Offentligt bibliotek. I
närheten Thames’ guldfält.
Grains d’Avignon [gräng davinjå’ng], Fr., bot.,
Avignonbär. Se Gulbär och Rhamnus.
Grajiska alperna. Se Alperna.
Gram, Gregers Winther Wulfsberg, norsk statsminister,
f. i Moss d. 10 Dec. 1846, blef student 1864 och
juris kandidat 1869, anställdes 1873, efter en tids
vistelse utomlands, då han i Frankrike studerade språk
och fransk rättsvetenskap, i Justitiedepartementet
och utnämndes 1876 till Norges representant i den
internationella domstolen i Egypten. 1882 återkom
han till Norge, var 1883–84 amtman i Nordlands
amt och utnämndes 1884 till e. o. assessor i
Höiesteret. Den 13 Juli 1889 inträdde han i den af
E. Stang bildade ministèren, hvilken aflöste den
Sverdrupska, såsom minister i Stockholm, men afgick
d. 6 Mars 1891. Han uppehöll sig sedan i Paris såsom
medlem af Beringshafs-skiljedomstolen (se
Beringshaf. Suppl.). Då E. Stang 1893 rekonstruerade sin
ministèr, återtog G. sin förra plats inom densamma,
hvilken han innehar äfven i den af F. Hagerup
d. 14 Okt. 1895 bildade koalitionsministèren.
O. A. Ö.
Grameen, M. P. och F. W. Se Krusenstjerna 2.
Gram-kalori, fys. Se Värme, sp. 5, och Absoluta
enheter. Suppl, sp. 19.
Gramme [gra’m], Zénobe Théophile, belgisk elektriker,
f. 1826, var en tid modellsnickare i Paris, men egnade
sig sedermera åt elektroteknik och fysiska studier och
har genom sina konstruktioner (se Induktionsapparater,
sp. 597–599) blifvit skaparen af den elektriska
stormaskinsindustrien. Franska staten har gifvit honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
