- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
965-966

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gram-molekyl ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fantasi, som förenar sig med ett det finaste
dekorativa sinne, hemtar med förkärlek sina motiv från
medeltiden. J. K–e.

*Grassi, Angela, föddes 1826.

Gratianus, Johannes, påfven Gregorius VI:s (se denne)
egentliga namn.

Gratia probatum. Se Tilly-droppar.

*Graudenz hade 24,228 innev. 1895.

Grauert, Heinrich Wilhelm, tysk historieskrifvare,
f. 1804, blef 1827 e. o. och 1836 ord. professor
i historia i Münster, utgaf 1837–42 i 2 bd sitt
förnämsta verk, Christina Königin von Schweden und
ihr hof,
och kallades 1850 med anledning af detsamma
till professor i historia i Wien. G., som var äfven
en framstående klassisk filolog, afled 1852.

Graumann, Mathilde, sångerska. Se Marchesi, S.

*Graun, K. H., dog 1759.

*Gravallius, K. V., afled vid Tumba d. 22 Nov. 1884.

Gravatena. Se Blåsrör.

’sGraven-Brakel. Se Braine-le-Comte. Suppl.

Graville [-vill], Anne Malet de, fransk skaldinna,
född omkr. 1490 (dödsåret äfvenledes okändt),
var dotter till Louis Malet de G., amiral af
Frankrike, och enleverades 1509 af sin kusin Pierre
de Balsac, baron d’Entragues, som hon skänkte
elfva barn. Hon tjenade som hofdam hos Frans I:s
gemål Claude (d. 1524), var vid sidan af drottning
Margareta af Navarra den mest framstående, qvinliga
representanten för de literära böjelser, som utmärkte
den tidens förnäma verld, och gynnade liksom hon
reformationen. Hennes förnämsta verk är en lyckad
bearbetning af Boccaccios »Teseide», Palamon et Arcita
(förf. 1521 eller 1522; utgifven första gången af
svensken A. Börtzell, Stockh. 1892). Jfr C. Wahlund:
»Über A. M. de G., eine vernachlässigte französische
renaissancedichterin» (Halle 1895).

Gravosa. Se Ragusa.

*Gray, Stephen. Se vidare Elektricitet, sp. 364.

*Gray, Asa, författade vidare Synoptical flora of
North-America
(2 bd, 1878–84). Efter hans död, i
New Cambridge 1888, utgåfvos hans Scientific papers
(2 bd, 1889) och Letters (2 bd, 1894).

Gray [grē], Elisha, amerikansk uppfinnare, född 1825
i Ohio, nära Cleveland, var först snickaremästare,
egnade sig sedermera åt studiet af elektricitet och
inrättade ett mekaniskt och elektriskt laboratorium
i Highland Park, 40 km. från Chicago. Bland hans
uppfinningar må nämnas »annunciatorn» och en dermed
förenad tänjbar kabel, en s. k. harmonisk telegraf,
på hvilken ända till 20 meddelanden samtidigt kunna
afsändas, samt telautografen.

Grays l. Grays Thurrock [grēs thörr-], köping i
engelska grefsk. Essex, på venstra stranden af Thames,
31 km. s. ö. om London. 12,219 innev. (1891).

*Graz hade 112,069 innev. 1890, de fleste tyskar och
katoliker. På venstra Murstranden hafva tillkommit ett
par nya förstäder: Jakomini och Geidorf, och öfver Mur
leda 7 broar, af hvilka den nyaste är Frans-Karlbron
(1891).

Great Barrington [grēt ba’rringtön], stad i vestra
delen af nord-amerik. staten Massachusetts, vid
Housatonic. 4,612 innev. (1890). Sommarkurort.

*Great Eastern såldes 1885 för 26,200 pd st. och
söndertogs 1890.

Great Falls [grēt fåls], 1. Stad i nord-amerik. staten
Montana, vid Missouri, som der bildar flere fall af
sammanlagdt 135 m. höjd. Omkr. 5,000 innev. Stora
smälthyttor. — 2. Stad i nord-amerik. staten New
Hampshire, vid Salmons-fallen. 6,207 innev. (1890),
med Somersworth.

Great Harwood [grēt hāroudd], stad i engelska
grefsk. Lancaster, 6 km. n. ö. om Blackburn. 9,073
innev. (1891).

Great Kanawha, flod. Se Kanawha.

Great Marlow, stad. Se Marlow.

Great salt lake [grēt sålt lēk], Eng. Se Saltsjön,
Stora
.

Great Sandy Island. Se Frazer. Suppl.

Great slave lake [grēt slēv lēk], Eng. Se Slafsjön,
Stora
.

Great Yarmouth [grēt jārmöth]. Se Yarmouth.

*Grebbestad. Sedan 1890 tillämpas i »strandlägenheten»
G. byggnads- och brandstadgarna för rikets
städer. Telefonstation.

*Grebe, K. F. A., dog 1890.

*Grebo, socken i endast Bankekinds härad. 7,057
har. 1,152 innev. (1896).

*Gredbäck. 4,689 har. 934 innev. (1896).

Greely [grīli], Adolphus Washington, amerikansk
polarfarare, f. 1844 i Newburyport, Mass., deltog
som frivillig i inbördeskriget, befordrades
derunder till officer och anställdes efter dess
slut vid kustsignaltjensten. 1881 utsågs han till
ledare af en polarexpedition för anläggning af en
iakttagelsestation i Discoverybay på Grantland
under 81° 45’ n. br. Med 24 följeslagare ombord
å den förträffligt utrustade »Proteus» lemnade
G. d. 7 Juli 1881 S:t Johns på Newfoundland och kom
till bestämmelseorten d. 12 Aug. Der qvarstannade
expeditionen två år; på en slädfärd nådde man
Lockwood-ön, 83° 24’ n. br., den nordligaste
punkt, till hvilken expeditionen kom. Då till
följd af ogynsamma isförhållanden de båda utsända
undsättningsexpeditionerna icke nådde Discoverybay,
försökte G. sjelf i Aug. 1883 komma söderut, först i
båtar, derefter drifvande på ett isflak, hvarunder
större delen af hans följeslagare dukade under af
köld och hunger. Först d. 22 Juni 1884 anträffades
G. med qvarlefvande sex kamrater, nära hungersdöden,
af en tredje till hans undsättning utsänd expedition
(under Winfield Schley) i isen i närheten af Kap
Sabine vid Smith sound, under 78° 40’ n. br. För sina
förtjenster om polarforskningen erhöll G. guldmedaljer
af geografiska sällskapen i Paris och London. 1887
blef han chef för kustsignaltjensten. För sin
expedition redogjorde han i Three years of arctic
service
(1886, ny uppl. 1894).

Green [grīn], Alexander Henry, engelsk geolog,
f. 1832, professor i geologi vid Yorkshire college i
Leeds 1875 och vid Oxfords universitet 1888, d. 1896,
skref bl. a. Physical geology (3:dje uppl. 1882).

Green [grīn], John Richard, engelsk historieskrifvare,
f. i Oxford 1837, d. i Mentone 1883, var 1860–67
kyrkoherde och sedan 1868

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:49 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free