- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
969-970

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gram-molekyl ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

qvkm., hvaraf Rumilien utgör 33,680, Morea
22,201 och öarna 9,238 qvkm., med en folkmängd
(1889) af 2,187,208 pers., hvartill komma 34,624
militärpersoner. 1896 utgjorde innevånareantalet
2,418,000 pers. Af 1889 års folkmängd voro 1,133,625
af mankön och 1,053,583 af qvinkön; det manliga
könets öfvervigt säges bero derpå att betydligt flere
qvinnor än män undandraga sig räkning. I allmänhet
äro folkmängdsuppgifterna otillförlitliga och för
låga och till följd deraf täthetstalen (34 för hela
riket, varierande mellan 105 för Kerkyra och 21 för
Akarnanien och Aetolien) föga tillförlitliga. Säkrare
äro folkmängdsuppgifterna för städerna, hvilka
under årtiondet 1879–89 vuxit starkt på landsbygdens
bekostnad, t. ex. Athen med öfver 69 proc., Pireus
med 64, Pyrgos med 43 och Patras med 31,5 proc. –
Af grekiska medborgare bodde 1889 135,247, mest
köpmän, i utlandet, deraf 93,286 i Osmaniska riket,
20,406 i Egypten, 10,416 i Rumanien, 6,000 i Ryssland
o. s. v., men utan att vara grekiska medborgare bor
ett ännu större antal greker i Osmaniska riket,
sannolikt omkr. 6 mill., så att hela den grekiska
nationen uppgår till omkr. 8 mill.

Materiel kultur. Jordbruket är hufvudnäring, ehuru
spanmål ingår som den förnämsta importartikeln. Enligt
officiella berättelser skördades 1893 6,28
mill. hl. spanmål af olika slag på en areal af
omkr. 450,000 har, bomull skördades på omkr. 6,000
har, tobak (7 1/4 mill. kg.) på 4,855 har, vin
(nära 3 mill. hl.) på omkr. 136,000 har, korinter
(158,75 mill. kg.) på nära 68,000 har, oliver
(6,8 mill. kg.) på 174,800 har, fikon etc. (27,2
mill. kg.) på 21,000 har. Skogar upptaga omkr. 8,200
qvkm. (omkr. 80 proc. tillhöra staten), hvartill
komma omkr. 20,000 qvkm. betesmarker och 12,000
qvkm. improduktiv mark. Vigtigaste exportartikeln
är korinter, hvilka äro egendomliga för G. och
skördas företrädesvis på nord-, vest- och sydkusten
af Morea, från Korint till Kalamai, och på Joniska
öarna, men gifva högst vexlande afkastning. Genom
regeringens och enskildes bemödanden har det lyckats
att i st. f. de förr ofullkomliga metoderna införa
ett rationelt sätt vid framställning och behandling
af vinet, hvarigenom detsamma blir exportdugligt. Så
hemtar Frankrike stora qvantiteter vin for beredning
af sina s. k. bordeauxviner, och äfven till Tyska
riket utföres icke litet. Ehuru ingen brist finnes
på beten, försummas boskapsskötseln, såsom den
stora importen bevisar. 1884 funnos 3,46 mill. får,
2,5 mill. getter, 108,000 små, men uthålliga hästar,
164,000 nötkreatur, 175,000 svin, 156,000 åsnor och
mulåsnor. Bergsbruket lemnar en stigande afkastning,
och exporten af malmer (företrädesvis från Laurion
till England, Belgien och Frankrike) intager andra
platsen, näst korinter. Så brötos 1892 malmer och
bereddes hafssalt för omkr. 16,4 mill. dr., deraf
blymalm för 7,5, magnesit (från Eubea) för 2,3 och
galmeia for 2,1 mill. I industrielt afseende är
G. beroende af utlandet (företrädesvis Tyskland,
Österrike-Ungern, Storbritannien och Frankrike),
och endast inom bomullsindustrien finnas några större
fabriker. Det verkliga lifselementet för G. är handeln
till sjös. I Turkiets, Italiens,
Österrikes, Rysslands, Frankrikes, Englands, Mindre
Asiens och Egyptens sjöstäder äro grekiska köpmän
bosatta, som der drifva stora affärer. Införseln för
eget behof hade 1893 ett värde af 91,5 och 1894 af
110 mill. drachmer och utförseln af egna produkter
s. å. resp. 88 och 74,3 mill. I procent kommo 1893
på närings- och njutningsmedel af införseln 46,6 och
af utförseln 72,5, på lefvande djur resp. 3,7 och
0, på råämnen 21 och 27,5 samt på industrialster
28,7 och 0. De vigtigaste importvarorna 1894 voro
spanmål (för 30,5 mill.), garn och väfnader (för
19,5), trävaror (för 7,64 mill.) och de vigtigaste
exportartiklarna voro korinter (22,5 mill.),
malmer (13,4 mill.), viner (nära 5 mill.), olivolja
(nära 7 mill.) och frukt (mer än 4 mill. dr.). Den
grekiska handelsflottan räknade s. å. 125 ångfartyg,
om 134,687 tons, och 762 segelfartyg, om 343,440
tons. I hamnarna inlöpte 1895 5,444 fartyg om 2,6
mill. tons (af hvilka 2,645 fartyg om 501,100 tons
voro grekiska). Mer än hälften af handeln går öfver
Pireus. Anläggning af landsvägar, på hvilka G. ännu
för icke länge sedan led stor brist, har pågått i
stor utsträckning, så att nu finnas närmare 3,300 km.;
likaså har de senare åren pågått en liflig verksamhet
i jernvägsbyggnad. 1894 voro 893 km. jernvägar
öppnade för trafik, deraf 148 km. statsbanor, och
omkr. 500 km. voro under byggnad. Största andelen
deraf kommer på Morea, med linierna
Korint–Patras–Pyrgos–Olympia och Korint–Argos–Tripolis. Från Korint
utgår en tredje linie till Megara och Pireus, och
Athen är förenadt med Lauriongrufvorna. Tessalien
har ett par längre linier, och Athen skall förenas
med Larissa och turkiska gränsen, hvarigenom
G. indrages i det europeiska jernvägsnätet. —
Den Korintiska kanalen, som gör Morea till en
ö och förkortar vägen från Adriatiska hafvet
till Pireus med 325 km., fullbordades efter
åtskilliga finansiella svårigheter och öppnades d. 6
Aug. 1893. — Telegraflinierna, landlinier och kablar
hade 1894 en längd af 7,693 km.; inkomsterna uppgingo
till 1,062,985 dr., utgifterna till 1,392,453 dr. Till
handelns och samfärdselns främjande tjena vidare
handels- och sjöfartsfördrag med de flesta europeiska
stater, 10 handelskamrar och tre stora banker:
Nationalbanken, Joniska banken och Epiro-tessaliska
banken, hvilka få utgifva banksedlar med tvångskurs
till ett belopp af 88 mill. dr. (deraf 14 mill. dr. i
mindre sedlar än 5 drachmer). Dessutom finnas en
Crédit mobilier, Banque de Constantinople och en
industrikreditbank. Genom k. förordn. d. 30 Jan. 1893
mottagas engelska, österrikiska, tyska, danska, ryska,
spanska, turkiska, egyptiska och Förenta staternas
guldmynt af skattkammaren och enskilda såsom lagligt
betalningsmedel med afdrag af 1/4 proc. af deras
nominella värde.

Författning. Verkställande makten utöfvas af
konungen genom ett ministerråd, som består af en
konseljpresident och 4 ministrar. Nationalförsamlingen
bestod till 1886 af 245 deputerade, men antalet
inskränktes då till 207. Den sammanträder årligen
under minst 3, högst 6 månader. Hvarje deputerad har i
arvode för en ordinarie session 2,000 gamla drachmer
(1,800 nya, omkr. 1,300 kr.), för en extra session
efter dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/0493.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free