Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grisopolis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanträder en gång årligen och derefter afger till
kommunerna berättelse öfver sina förhandlingar;
den verkställande myndigheten är »lilla rådet»,
5 medlemmar valda för 3 år. Rösträtt såväl som
valbarhet inträder efter fyllda 20 år.
Grisopolis. Se Parma 3.
*Grisslehamn har sedan 1896 ej telegraf-, utan
telefonstation.
*Grivas. — 2. D. G, f. 1829, var 1878–80 å nyo
krigsminister och dog i Marseille 1889.
Groda, zool. Se Rana.
Groddceller, konidier, bot. Se Claviceps och Conidium.
Groddnate, bot. Se Nate.
Groddtrådsväxter, bot., sporväxter, kryptogamer. Jfr
Hjertbladsväxter och Spor.
Gródek, stad i Galizien, vid Wereszyca och
Krakov–Lemberg-jernvägen. 10,742innev. (1890).
Grodfamiljen, zool. Se Ranidae.
*Grodno. — 1. Guvernementet hade 1,577,000
innev. 1895. — 2. Staden, som ligger vid
Petersburg–Varsjav-jernvägen, hade s. å. 51,000 innev.
Grodspott. Se Stritar, 4.
Groenland. Se Grenland.
*Groftarm. Se vidare Tarmen.
*Grofvare, socken. 1,681 har. 301
innev. (1896). Moderförsamlingen heter numera Södra
Ving.
*Grolanda, socken i endast Vilske härad. 3,678
har. 942 innev. (1896). G. pastorat tillhör Falköpings
kontrakt.
Groll, Viktor Lennart, ämbetsman, född i Stockholm
d. 22 Febr. 1845, blef student i Upsala 1863,
aflade examen till rättegångsverken 1869 och
utnämndes 1872 till vice häradshöfding. Efter
tjenstgöring vid Svea hofrätt befordrades G. der
till fiskal 1881 och assessor 1883. Han blef 1881
t. f. och 1883 konstituerad revisionssekreterare
samt kallades i Okt. sistn. år till expeditionschef
i Civildepartementet. 1887 blef han expeditionschef
i Justitiedepartementet och utnämndes 1888 till
landshöfding i Kalmar län. G. kallades d. 12 Okt. 1889
till statsråd och chef för Civildepartementet i
Åkerhielmska ministèren och qvarstod i samma egenskap
i Boströms d. 10 Juli 1891 bildade regering till
d. 6 Okt. 1896, då han utnämndes till landshöfding i
Stockholms län. Död i Stockholm d. 25 Okt. 1896. Sedan
1891 var han ledamot af Första kammaren, vald af
Kalmar läns norra landsting. 1890 blef han ledamot
af Landtbruksakademien. — Såsom civilminister
omfattade G. med intresse och stor framgång
kommunikationsväsendets utveckling: han genomdref
(1890) statens inköp af Luleå–Gellivare-banan,
arbetade för Norra stambanans utsträckning
och hade väsentlig förtjenst om Vestkustbanans
inlösen af staten (1895). För »framtidslandet» öfre
Norrlands utveckling visade han sitt intresse genom
att låta utarbeta en ny grufstadga och en lag om
apatitbrytning samt genom utverkande af stora anslag
till vägförbättringar, myrutdikningar o. dyl. Han
kontrasignerade lagarna rörande sjukkassor,
fabriksinspektion m. m., hvarjämte riksdagen
förmåddes afsätta några mill. kr. till en fond för den
framtida arbetareförsäkringen. G. medverkade vidare
till nedsättning i jernvägsfrakterna (1896) och
förberedde bl. a. de af riksdagen gillade förslagen
om Kommerskollegiums ombildning (1891) samt om anslag
till Sveriges deltagande i Chicagoutställningen och
till den stora skandinaviska (delvis internationella)
utställningen i Stockholm 1897. Det till densammas
hjelp först planerade lotteriet var ej klokt
genomtänkt, hvarför G. under den irriterade
allmänna meningens tryck beqvämade sig till dess
omorganisation. Den ovilja, som lotterifrågan
framkallade, påskyndade G:s afgång ur ministèren.
*Groningen. — 2. Staden hade 57,967 innev. 1892.
*Gropius, K. W. Hans son Paul dog 1888.
Gropsådd, skogsv. Se Handsådd.
*Gros, J. B. L., afled 1870.
Grosnaja (Grosnyj), stad i rysk-kaukasiska
prov. Terek, vid venstra stranden af
Sunsha. Omkr. 7,000 innev. Petroleumraffinaderier,
som få råmaterialet från oljekällor i närheten.
*Gross, S., dog 1884.
*Grosse, Th., dog 1891.
*Grossenhain hade 12,024 innev. 1895.
*Grosseto. 1. Provinsen hade 114,295 innev. 1881
(1895 enl. beräkning 124,472 innev.). Till prov. höra
öarna Giglio och Gianutri. — 2. Hufvudstaden, belägen
vid jernvägen Pisa–Rom, hade 3,962 innev. 1881.
Grossi, italiensk kompositör. Se Viadana, L.
Grosslichterfelde, förort till Berlin, 9 km. s. v. om
detsamma, i regeringsomr. Potsdam, vid
Berlin–Potsdam- och Berlin–Halle-jernvägarna. Kadettskola,
gymnasium, johannitsjukhus. 16,262 innev. (1895).
Gross Schreckhorn. Se Schreckhorn.
Grossularia hirsuta, bot. Se Krusbär.
*Grosswardein hade 38,557 innev. 1890, de fleste
magyarer af olika bekännelser. Staden har en
rom.-katolsk och en grekisk-katolsk biskop (ej
ärkebiskop).
*Grot, J. K. Af den under G:s ledning ställda 2:dra
uppl. af Petersburgsakademiens ryska ordbok (»Slovarj
russkago jazyka») utkommo 2 hftn (A–Da; 1891–92). Död
d. 6 Juni 1893. — G:s omfattande brefvexling är
f. n. under utgifning.
*Grote, Hermann, dog d. 3 Mars 1895.
*Grotefend. 1. G. F. Se äfven Kilskrift, sp. 677.
*2. Grotenfelt, Adolf, fick 1891 afsked och dog i
Helsingfors d. 29 Dec. 1892.
*Grothusen, K. A., skref sig Grotthuss.
*Grotius, H. »De jure belli et pacis» utkom redan
1613. Hugonis Grotii epistolae ad Axelium Oxenstierna
hafva utgifvits af Vitt. hist. o. ant. akad. i
»Rikskansleren A. Oxenstiernas skrifter och
brefvexling», Senare afd., bd 2, 1889, och bd 4, 1891,
genom J. Fr. Nyström (åren 1633–39) och C. G. Styffe
(åren 1640–45 jämte G:s Bref till Oxenstiernas
sekreterare Peter Schmalz, 1635–38). G:s Bref
till svenska konungahuset och andra svenskar hafva
offentliggjorts af C. G. Styffe (i »Hist. handl.»,
d. 13, 1892).
Groton [grōtn], stad i nord-amerik. staten
Connecticut, vid Thames-floden och Long island
sound. 5,539 innev. (1890).
Grottesången. 1. Nord. mytol. Se Grotte. — 2. En
berömd dikt af Viktor Rydberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
