Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grisopolis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter förordningens utgifvande utfärdas å fyndighet
å odisponerad kronomark, intagas förbehåll om
skyldighet för inmutaren att vara underkastad
de förändrade bestämmelser om rätt för honom att
deltaga i grufarbetet, som kunna blifva gällande,
och är tilldelande af utmål (se d. o.) förbjudet
för fyndighet, hvarå mutsedel med sådant förbehåll
erhållits. 1884 års grufstadga är således i visst
afseende suspenderad. Någon lagförändring i fråga
om kronans jordegarerätt har ej sedermera skett,
och 1889 års förordning fortlefver trots all skada
den åstadkommit. Th. N–m.
*Gruf-stadga. Om förändrade bestämmelser i denna se
Gruflagstiftning. Suppl.
Grufvehjelp, kamer. Se Mantalsräntan.
*Grums. 1. Härad. 49,749 har. 10,790 innev. (1896). —
2. Socken. 17,524 har. 3,092 innev. (1896).
Grunddikning, landtbr. Se Täckdikning.
*Grundfond. — Riksbankens grundfond skall enligt lag af d. 12
Maj 1897, oberäknadt bankens fasta egendom samt
mynt- och medaljsamling, utgöra 50 mill. kr. —
Enligt lagen ang. bankaktiebolag d. 19 Nov. 1886
skall bankaktiebolags grundfond i regeln utgöra
minst 1 mill. kr.; dock må för bankaktiebolag,
som äro afsedda för den mindre omsättningen å en
ort, grundfonden bestämmas till lägre belopp, men
ej under 200,000 kr. Det i bolagsordningen bestämda
maximibeloppet af grundfonden får ej sättas högre än
dubbla minimibeloppet, så att för ytterligare ökning
af grundfonden erfordras af konungen godkänd ändring
af bolagsordningen. D. D.
Grundkrafter, fys. Se Urkrafter.
*Grundlag. 1723 års riksdagsordning (sp, 78) är af d. 17 Okt.
och 1772 års regeringsform (s. sp.) af d. 21 Aug.
Grundlega. Se Stadsjord.
Grundlinie. Se Fästning, sp. 626.
*Grundskatt. Sedan
grundränta och tionde blifvit genom k. förordn.
d. 23 Juli 1869 bestämda att utgöras med en för
alla tider fastställd, oföränderlig penningränta,
kom frågan om grundskatternas afskaffande med
allvar på dagordningen. Som grundskatterna stodo
i visst samband med de på jorden lagda rustnings-
och roteringsbesvären, och otillräckligheten af
den försvarskraft, som var byggd på dessa besvärs
utgörande, fordrade en förändrad försvarsorganisation
med utsträckt medborgerlig värnpligt, blefvo
grundskatte- och försvarsfrågorna helt och hållet
sammanbundna med hvarandra. Med insigt härom aflät
riksdagen d. 24 Maj 1873 en skrifvelse till K. M:t
med anhållan att i sammanhang med eventuelt förslag
till ny härordning måtte föreslås stadganden, genom
hvilka efter en måttstock af 3 proc. årlig afskrifning
rustnings- och roteringsbesvären komme att slutligen
försvinna och grundskatterna att upphöra, mot det
att jordbruksfastighet åsattes samma bevillning,
som gällde för annan fastighet. Med anledning häraf
uppdrog K. M:t åt kammarrådet F. A. Andersson att
afgifva betänkande om sättet och vilkoren för den
begärda afskrifningen m. m. Detta betänkande, som
afgafs d. 15 Sept. 1874, har till väsentlig del varit
bestämmande för sättet för afskrifningen. Den 22 Juli
1875 tillsattes en förberedande
skattejämkningskomité för utredning af frågan på hvad sätt och i
hvilken ordning statsverket skulle erhålla ersättning
för den minskning i inkomster, som blefve en följd
af afskrifningen, och den ökning af tillgångar,
som tarfvades för det succesiva genomförandet af en
helt och hållet på allmänna värnpligtens grund byggd
härorganisation. I sitt d. 28 Okt. 1876 afgifna
betänkande beräknade komitén statsverkets årliga
inkomst af grundskatterna till 5,600,000 kr. samt
af rustnings- och roteringsbesvären till 4,400,000
kr. eller tillsammans 10 mill. kr. och föreslog en
afskrifning antingen med 3 proc. af denna summa under
34 år eller med 10 proc. första året och 5 proc. under
hvart annat af de derpå följande, d. v. s. en
sammanlagd tid af 37 år. Komitén framhöll vidare,
att genom en omarbetning af bevillningsförordningen
och skälig förhöjning af bevillningen kunde beredas
ersättning för den genom afskrifningen uppkomna
minskningen i statens tillgångar och att de årligen
genom utveckling af samhällets näringskällor växande
statsinkomsterna skulle motsvara den höjning i
försvarsbudgeten, som blefve en följd af den nya
härordningen. Regeringen fann denna finansplan
för en mansålder mindre välbetänkt och beträdde de
partiella reformernas väg. Hon föreslog 1877 års
riksdag en ny värnpligtslag och i förening dermed
en lättnad i rustnings- och roteringsbesvären till
ett belopp af omkr. 10 proc. samt en afskrifning å
grundräntan af 15 proc., men förslagen strandade på
Andra kammarens motstånd. En vid 1878 års riksdag
af 102 bland Andra kammarens medlemmar underskrifven
motion om en härordning, byggd på grundvalen värfvad
stam och beväring och förbunden med afskrifning af
grundskatterna samt rustnings- och roteringsbördan
med 10 proc. det första året och 5 proc. hvartannat
derefter följande, förkastades af Första kammaren
och fick i den Andra endast motionärernas röster. På
grund af en skrifvelse utaf 1879 års riksdag tillsatte
K. M:t d. 20 Juni s. å. en skatteregleringskomité
för uppgörande af förslag till en rättvis fördelning
af skattebördan och året derpå, sedan Posses ministèr
upptagit härordnings- och skatteafskrifningsfrågorna
i hela deras sammanhang, en komité för landt- och en
för sjöförsvarets ordnande. Sedan dessa komitéer 1882
afgifvit betänkande och förslag, föreslog K. M:t 1883
års riksdag en skatteafskrifning i öfverensstämmelse
med de 102:s motion 1878, men i förbindelse med en ny
försvarsorganisation. Förslagen vunno ej kamrarnas
bifall. Men 1885 lyckades man afvinna riksdagen
antagandet af en förbättrad värnpligtslag i samband
med en ersättning till rast- och rotehållare af
3,0 proc. af deras bördors uppskattade värde och
en nedsättning med 30 proc. af de under benämningen
grundskatt sammanförda, jordbruksfastighet åliggande
ränta och kronotionde. Afskrifningen förbands med
höjning af bevillningen till 6 öre för hvarje 100
kr. af jordbruksfastighets uppskattade värde, men
med sådan ändring i kommunalstadgan för landet att
ej någon förhöjning derigenom uppstode i beräkning
af fyrktalet för kommunalskattens utgörande för
jordbruksfastighet, hvarjämte rusttjenstbevillningen
af frälsehemman och bevillningen för lotshemman
ej vidare skulle utgöras. Sedan med afräkning af
frinjuten ränta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
