- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
1009-1010

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guldkuren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Guthrie [gö’thri; hårdt g], Thomas Anstey, engelsk
romanförfattare, känd under psevdonymen F. Anstey,
f. 1856, blef 1880 advokat, men egnade sig snart
åt skriftställareyrket. Han har utgifvit Vice versa
(1882; »Ombytta roller», 1883; »Den upp- och nedvända
verlden», s. å.), som äfven dramatiserades, The
giant’s robe
(1883; »Jättens rock», 1884) The black
poodle, and other tales
(1884; »Den svarta pudeln och
andra historier», 1885), The tinted Venus (1885),
The fallen idol (1886; »En fallen afgud». 1887),
The pariah (1889) och Voces populi (aftryck från
skämttidningen »Punch») m. m.

Gutierrez, A. G. Se Garcia Gutierrez.

Gutnalia, binamn å klostret Roma (se d. o.).

Gut of Canso [gött av]. Se Canso. Suppl.

Guttaperka-taft. Se Vaxtaft.

*Guvernör. Se Toll, sp. 433, och Rättelser, bd 18,
sp. 841.

*Guy, W. A., afled 1885.

*Guyana. Det område, på hvilket européerna göra
anspråk, beräknas af Coudreau till 711,000 qvkm.,
hvaraf de England, Nederländerna och Frankrike
obestridt tillhöriga områdena utgöra omkr. 437,500
qvkm., hvaremot Brasilien och Venezuela göra anspråk
på återstoden. Folkmängden beräknas af Coudreau
till omkr. 410,000. Af dessa anser han indianerna,
af engelsmännen kallade bucks (Holl. bocks), utgöra
endast omkr. 14,500. De tillhöra tre familjer:
arauaker, kariber och tupi, hvilka alla likna
hvarandra till utseende och seder och skilja sig
väsentligen i språkligt hänseende. Sedan slutet af
18:de årh. har kannibalism fullständigt upphört hos de
nu kända stammarna. Mer än hälften af de stammar, som
nämnas af äldre författare, har nu försvunnit. Vida
talrikare, omkr. 220,000, är negerbefolkningen: dels
slafafkomlingar, hvilka förblifvit i umgänge med de
hvita vid kusten, dels oberoende negrer i det inre
landet, afkomlingar af förrymda negrer (bosh-negrer),
nu fredliga jordbrukare och skogshuggare. Som
ersättning för de forna slafvarna hafva engelsmännen
infört asiatiska kulier, som nu utgöra mer än 1/3
af befolkningen i britiska G., holländarna hafva
infort javaner, fransmännen araber, annamiter
och senegaleser, hvarjämte man infört äfven hvita
arbetare, företrädesvis från Madeira och Azorerna,
hvilka gå under namnet »portugiser», ehuru de äro af
blandadt blod. Alla försök med europeiska kolonister
hafva misslyckats. — 1. Britiska G. beräknas hafva
en areal af 282,300 qvkm., inberäknadt det område,
på hvilket Venezuela gör anspråk (se nedan),
och uppgafs 1895 hafva 283,280 innev., af hvilka
omkr. 2,500 födda i Europa. På senare tid (efter 1870)
har kolonisationen utsträckts äfven till nordvestra
delen, bortom Pomerun, större nybyggen anlagts vid
Baramanni, Morawhanna och Barima och ett fjerde
grefskap bildats af detta kustområde. Under odling
uppgafs 1891 vara omkr. 32,000 har. Jernmalm finnes
rikligen, men tillgodogöras icke, deremot erhålles
guld i stigande mängder (1886–94 sammanlagdt för 33,7
mill. kr., 1894–95 omkr. 9 mill. kr.). Exporten hade
1894–95 ett värde af 36,7 mill. kr., importen af 30
mill. »Court of policy» består af 7 officiella och 8
valda medlemmar; finansfrågor framläggas för »combined
court», som dessutom består af 6 valda
ombud. Inkomster och utgifter uppgingo 1894–95 till
omkr. 10,5 mill. kr. En 37 km. lång jernväg förenar
Georgetown med förstaden Mahaica. — Alltsedan
Storbritannien 1795 tog G. från holländarna och
eröfringen bekräftades genom fördraget i London
1814, betraktade det vattenskillnaden vid Orinoco
som vestlig gräns, hvaremot Venezuela, såsom
Spaniens efterträdare, sedan 1840 gör anspråk på
allt land v. om Essequibo med undantag af ett litet
stycke nära flodmynningen, der det 1590 anlagda
holländska fästet Nya Zeeland låg. Brasilien å sin
sida gör anspråk på hela Amazonbäckenet. 1840 sände
brit. regeringen R. Schomburgk till G. att kartlägga
det omtvistade området. Den af honom föreslagna
gränsen, »Schomburgks gräns», går från Amakurus
mynning söderut till trakten af Roraima. Försök till
öfverenskommelse misslyckades. Under tiden upptäcktes
guld v. om Schomburgks gräns; såväl venezuelaner
som briter möttes på det omtvistade området, och
Venezuela gaf stora koncessioner åt nordamerikaner
derstädes. 1896 kom det till en häftig gränstvist,
som hotade att öfvergå till krig. Förenta staterna
blandade sig i saken, och presidenten Cleveland
(se denne. Suppl.) åberopade Monroedoktrinen
och ville i ett hotande språk förmå England att
hänskjuta gränsfrågan till en skiljedom. England
har ock gått in derpå, och sedan kongressen i
Venezuela 1897 accepterat öfverenskommelsen, torde
gränsfrågan snart blifva afgjord. — 2. Nederländska
G
. har en areal af 129,100 qvkm., med 71,200 innev.,
oberäknadt indianer och boschnegrer. Efter införseln
af javanska och indiska arbetare har plantageodlingen
åter utvecklats. Guldrikedomen är ganska stor, dock
vinnes endast vaskguld (1876–93 för sammanlagdt 18
mill. gulden).

*Guyot, A. H., afled 1884 i Princeton, New Jersey.

Guzerat, Guzerati. Se Gudjarat, Gudjarati.

Guzman Blanco, president i Venezuela (se d. o.,
sp. 555).

Gülden, mynt. Se Gulden.

Güldene au. Se Goldene aue.

*Günther, A. C. L. G., f. 1830 (ej 1832), tog 1895
afsked från föreståndarebefattningen vid British
museum of natural history. Bland hans senare arbeten
må nämnas Introduction to the study of fishes (1880)
samt Shore fishes, Deap sea fishes och Pelagic fishes
i »Voyage of H. M. S. Challenger» (1887–88). Han är
ock medutgifvare af »Annals and magazine of natural
history».

Günther, Siegmund, tysk matematiker och
naturvetenskapsman, f. i Nürnberg 1848, blef 1872
docent i matematik vid universitetet i Erlangen,
1876 professor vid gymnasiet i Ansbach och är sedan
1886 professor i geografi vid tekniska högskolan i
München. G. har utöfvat en synnerligen omfattande och
mångsidig författareverksamhet, företrädesvis inom
matematikens, fysikens, astronomiens, geografiens
och meteorologiens områden. Till en början egnade han
sig med förkärlek åt matematikens historia och har på
detta fält utgifvit flere värdefulla undersökningar;
bland större hithörande arbeten må nämnas Ziele und

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfat/0513.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free