Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Güstrow ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
resultate der neueren mathematisch-historischen forschung
(1876), Vermischte untersuchungen zur geschichte der
mathematik (1876), Die quadratischen irrationaliteten
der alten (1882) och Geschichte des mathematischen
unterrichts im deutschen mittelalter (1887). Sedan
ett tiotal af år tillbaka har han sysselsatt sig
företrädesvis med frågor, som mer eller mindre nära
röra den fysiska geografien. Han har också utgifvit
ett stort antal läro- och handböcker; bland dessa må
nämnas Lehrbuch der determinantentheorie (1875: ny
uppl. 1879), Grundlehren der mathematischen geographie
und elementaren astronomie (1878; 3:dje uppl. 1893),
Lehrbuch der geophysik (I–II, 1885), Die meteorologie
ihrem neuesten standpunkte gemäss und mit besonderer
berücksichtigung geographischer fragen dargestellt
(1889), Handblick der mathematischen geographie (1890)
och Lehrbuch der physikalischen geographie (1891).
G. E.
*Güstrow hade 17,505 innev. 1895.
Gvadányi, József, grefve, ungersk skald. Se Magyariska
literaturen, sp. 629.
*Gwalior l. Scindia (Sindhia). 1. Vasallstaten,
den största af de indiska marattstaterna, uppgifves
nu hafva en areal af omkr. 75,230 qvkm.,
med 3,378,774 innev. (1891), till större delen
radjputer, djater och bandela; maratterna, som bilda
den herskande stammen, anses uppgå till endast
omkr. 15,000. Maharadjan (»storkonungen»), som
betalar till England en årlig tribut af 3,3 mill. kr.,
har en här af 6,000 man kavalleri, 5,000 man infanteri
och 48 kanoner. — Den nuv. dynastien stiftades 1724
af Ranudji Scindia (kavalleribefälhafvare hos pesjwa i
Puna). Hans son Mahadadji (Madhaji) Scindia (d. 1794)
var, ehuru vasall under pesjwa, faktiskt oberoende
och gjorde sin stat till den mäktigaste i Indien,
och dennes brorson Daulat intog Dekhan m. m.,
men besegrades af Wellesley 1803 och förlorade
sina områden i Dekhan och Doab. — 2. Hufvudstaden
G. hade 104,000 innev. 1891 (den äldre siffran före
folkräkningen var mycket öfverdrifven). Den ligger
vid jernvägslinien Agra–Djansi.
Gwlad Morgan, Wales. Se Glamorgan.
Gyda, dansk drottning. Se Jutta 1.
Gydisdorf. Se Grindelwald.
Gyéva. Se Déva. Suppl.
Gylden. Se Gulden, Mynt och Ungersk gyllen.
2. Gyldén, N. A., dog i Stockholm d. 28 Febr. 1888.
*3. Gyldén, J. A. H., erhöll 1884 dispositionsrätten
till ett af riksdagen åt Vet. akad. beviljadt anslag
för utförande af numerisk beräkning af teorien för
de stora planeternas absoluta banor. Detta arbete
var vid G:s död redan ganska långt framskridet,
och en del af de numeriska resultaten är publicerad
i 2:dra afdelningen, Détermination des inégalités
des huit planètes principales dépendant de leurs
configurations (1896), af hans ofullbordade verk
Traité analytique des orbites absolues des huit
planètes principales. Räkningarnas fullföljande har
anförtrotts åt direktorn för Pulkova observatorium
O. Backlund. Bland öfriga af G:s senare arbeten märkas
Theoretische untersuchungen über die intermediären bahnen der cometen
in der nähe eines störenden körpers (1884),
Untersuchungen über die convergenz der reihen,
welche zur darstellung der coordinaten der planeten
angewendet werden (1887), Nouvelles recherches sur
les séries employées dans les théories des planètes
(I, 1891; II, 1892), Hülfstafeln zur berechnung der
hauptungleichheiten in der absoluten bewegungstheorien
der kleinen planeten (utgifvet under medverkan af
S. Oppenheim, 1896).
G. kallades 1884 såsom professor till universitetet
i Göttingen, men afböjde detta anbud. Från denna
tid datera sig hans föreläsningar vid Stockholms
observatorium, hvilka utom af svenska åhörare besöktes
af ett ej obetydligt antal utländska yngre astronomer,
som tid efter annan uppehöllo sig i Stockholm i
ändamål att göra sig förtrogna med G:s teorier för
de intermediära och absoluta banorna. Sedan 1888
var G. fäst vid Stockholms högskola såsom lärare i
astronomi. Han afled i Stockholm d. 9 Nov. 1896.
*Gyldendal, S. J. 1896 inköpte innehafvaren af
»den gyldendalske boghandel» Reitzels förlagsaffär,
hvarefter det gyldendalska förlaget med sina många
klassiska och de flesta moderna danska och
norska författare intager utan gensägelse främsta
platsen bland Skandinaviens bokförläggare.
*Gyldenlöve. — 3. U. K. G. dog 1659 — 4. U. F. G. tog
väsentlig del i de ekonomiska reformer, som
genomfördes under Kristian V, till en del ock i
försvarsväsendets utveckling. Han visade äfven
en synnerlig omsorg om och duglighet i att främja
Norges väl. Han var tidigt en al Griffenfelds varmaste
beundrare, ehuruväl förhållandet dem emellan kallnade
efter 1672, men G. hade alls ingen del i Griffenfelds
fall och utverkade sedermera såsom en lindring
i dennes straff hans förflyttning till Munkholm.
E. Ebg.
*Gyldenstjerne. Slägten utdog i Danmark 1729.
— 1. Knud Henriksson G. afled omkr. 80 år gammal i
Vestervig d. 8 Dec. 1568 (ej 1566).
— 2. Mogens G., den föregåendes broder,
f. 1485, kan ej sägas hafva uppträdt svekfullt emot
Kristian II. Han deltog nämligen ej i
de i Köpenhamn förda underhandlingarna om
Kristians öde efter hans kapitulation. 1532 blef
G. slottsherre på Malmöhus, kom 1534 lös ur
det fängelse, hvari borgarena s. å. kastat honom,
och var till Grefvefejdens slut (1536) en af
hufvudanförarna för Kristian III:s parti i
striderna i Skåne. Han vardt 1535 riksråd och var
1558–66 ståthållare på Köpenhamns slott. Död i
Köpenhamn d. 8 Okt. 1569. — 3. Peder Knudsen G.
var 1675–93 riksmarsk, men hade ej plats i Kristian
IV:s förmyndareregering. — 4. Axel Knudsen G.,
den föregåendes broder, f. 1542, d. på Gotland
d. 13 Juli 1603, blef 1581 riksråd, förde 1585,
jämte Walkendorff, regeringen under konungens
frånvaro och var 1588–1601 en utmärkt ståthållare
i Norge. Han var T. Brahes vän och beskyddare.
C. H. T.
Gylek Boghaz. Se Taurus.
*Gylle, socken. 877 har. 548 innev. (1896).
Gyllen (T. gulden), guldmynt. Se Gulden, Mynt,
sp. 586, 588–589, och Ungersk gyllen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
