Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Güstrow ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*7. Gyllenborg, S. F. Sjelfbiografiska anteckningar
af G.: Mitt lefverne 1731–1775 utgåfvos 1885 med
anmärkningar af G. Frunck.
*Gyl1ene hornet. Se äfven Tonfiskslägtet.
*Gyl1ene snittet. Se vidare Zeising.
*2. Gyllengranat, K. A. B., dog d. 22 Maj 1864.
*3. Gyllenhjelm, K. K. (r. 11–12), deltog ej i
Stångebro slag.
Gyllenius, Petrus Magni, prest, född i Ölmehärad,
Värmland, d. 14 April 1622, blef student i Åbo 1648
och filos. magister derstädes 1656, skollärare i
Mariestad 1657 och i Karlstad 1660 samt kyrkoherde
i Bolstad 1667. Död der d. 11 Jan. 1675. Han förde
dagboksanteckningar (i original befintliga i Karlstads
allm. läroverks bibliotek), som äro af mycket intresse
»hufvudsakligen genom den inblick de lemna i lifvet
och sederna hos de ofrälse klasserna under medlet
af 17:de århundradet» och som utgifvits af Finska
statsarkivet genom E. Hansen under titeln Diarium,
Gylleniamim eller Petrus Magni Gyllenii dagbok 1622–1667
(1882).
Gyllenmärs, Bröms Olofsson, till Lagmanshaga i
Vestergötland, en antagligen i slutet af 1500-talet
född adelsman, känd såsom samlare och afskrifvare
af visor. Hans sannolikt allt igenom egenhändiga
handskrift, hvilken förvaras i Upsala universitets
bibliotek (sign. V. 3) och anses vara nedskrifven
under ären 1615–25, är af A. Noreen och H. Schück
utgifven med titel »Broms Gyllenmärs’ visbok» såsom
n:r 2 af »1500- och 1600-talets visböcker», dels i
»Skrifter, utg. af Sv. Literatursällskapet», dels
i »Nyare bidr. t. känned. om de sv. landsmålen»
(Bih. 2: 2; 1887). För öfrigt känner man om
honom nästan endast, att han uteblef från eller
bevistade några riksdagar intill 1650-talet. Han
dog barnlös och slöt ätten. Dödsåret är okändt.
A. An.
*1. Gyllenstierna, Kristina, var halfsyster till
konung Gustaf I:s moder (ej hans kusin).
Gyllensvan, F. Af de 9 riksråd, som sutto till
doms öfver G., frikände 4 honom, dömde 1 honom
till skadeersättning, 2 derjämte till 8 månaders
suspension och fastställde 2 (U. Scheffer och Bielke)
afsättningsdomen.
Gyllich, Svend Ludvig Valdemar, dansk
dekorationsmålare, f. i Kristianshavn (Köpenhamn)
d. 15 Dec. 1837, död d. 31 Okt. 1895, studerade
vid konstakademien och utbildade sig sedan för sitt
fack. 1870–95 var han anställd vid k. teatern såsom
dekorationsmålare och gjorde sig känd genom en mängd
förträffliga dekorationer till skådespel, operor och
balletter. Ph. W.
*Gymnasium. Viborgs gymnasium upprättades 1641,
Åbo 1630 och Visby 1821.
*Gymnastiska centralinstitutet var till en början
inrymdt i en af Ling hyrd lokal, men enl. k. br. d. 13
Dec. 1815 upplätos för detsamma och dess föreståndare
rum i den s. k. Styckgjutaregården (nu med n:r 19
Hamngatan). 1895–96 vidtogos der omfattande om-
och tillbyggnader. — Lärarepersonalen utgöres
af 1 öfverlärare och 1 lärare i hvartdera af
ämnena friskgymnastik (pedagogisk gymnastik),
militärgymnastik (fäktning) och sjukgymnastik,
2 lärarinnor i frisk- och sjukgymnastik samt ett
antal extra lärare och lärarinnor. En af öfverlärarna
förordnas af K. M:t till föreståndare på fem år. För att antagas
till elev fordras: för civil man mogenhetspröfning,
för qvinna kunskaper motsvarande fordringarna
för inträde vid Högre lärarinneseminarium, för
alla en frisk och stark kropp samt goda anlag
för gymnastisk verksamhet. Elevernas antal är
f. n. omkr. 90. Från armén och flottan kommenderas
årligen ett 40-tal officerare att genomgå kurs
vid institutet. Undervisningsåret omfattar tiden
d. 15 Sept.–d. 25 Maj. För manliga elever finnes
en ett-årig instruktörskurs, en (med inberäkning
af instruktörskursen) två-årig gymnastiklärarekurs
och en ett-årig sjukgymnastkurs (som förutsätter
genomgången gymnastiklärarekurs), för qvinliga
endast en kurs (två-årig). Med sjukgymnastik
behandlas årligen 600–700 patienter. Institutets
nu gällande stadga är af d. 13 Juli 1887.
L. M. T.
Gymnocephalus calvus. Se Kapucinfogeln.
*Gymnocerata. Hithörande slägten lefva på land eller
på vattnets yta.
Gymnodontes, zool. Se Fastkäkar.
Gymnokarpa lafvar (af Grek. gymnos, naken, och
karpos, frukt), bot. Se Ascolichenes. Suppl. och
Lichenes.
Gymnomycetes. Se Ascomycetes. Suppl.
Gymnopaedes, zool. Se Kal-ungar.
Gymnophiona, zool. Se Maskbatrachierna.
Gymnorhina, zool. Se Fladdermöss.
*Gymnospermeae. Sp. 351, r. 19 och 18 nedifr. står
ehuru de dock utgjordes af bör vara ehuru de dock
voro.
Gymnospermia (af Grek. gymnos, naken, och sperma,
frö), bot., första ordningen af klassen Didynamia
i Linnés sexualsystem, karakteriseras genom fyrdelad
klyffrukt.
Gymseyjar klaustr. Se Gimsö kloster.
Gyp [ṡjipp], signatur för den vittra franska
grefvinnan Sibylle Gabrielle Marie Antoinette
de Martel de Janville, f. de Mirabeau och
härstammande från den berömde talarens broder. Hon
föddes omkr. 1850 och blef 1869 gift med grefve de
Martel de Janville. Sedan början af 1880-talet har
hon uppträdt dels med skisser, dels med romaner och
beredt sig ett särskildt slags ryktbarhet genom tonens
förnäma hänsynslöshet och sjelfsvåld i förening med
skarp iakttagelseförmåga, humoristisk uppfattning och
konsten att i lättfärdiga berättelser innesluta några
korn moral. Hennes brokiga stil lånar beståndsdelar
från parlamentet och konstnärsatelieren såväl som
från gatan och barnkammaren, och hon har till egen
och andras förnöjelse fixerat åtskilliga typer ur
det förkonstlade Paris-lifvet. G:s penna har fått
spelrum i sjelfva »Revue des deux mondes».
Gyrinus, zool. Se Hvirfveldykare.
Gyrometer (af Grek. gyros, ring, och metron,
mått), instrument för mätning af roterande kroppars
rotationshastighet.
Gyrvhild Fadersdatter. Se Görvel Fadersdotter. Suppl.
Gythion (Gytheion), i forntiden hamnstad på
Peloponnesus, i Lakonien, vid Lakoniska viken (nu
Marathonisi-viken), var en fenicisk anläggning,
efter den doriska eröfringen landets hufvudhamn och
flottstation. 455 f. Kr. förstördes den af athenarna,
och 195 f. Kr. intogs den af romarna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
