Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göteborg-Borås jernväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Göthebiografer märkas, utom de i hufvudart. nämnda,
Viehoff, Düntzer och engelsmannen Lewes. G:s lefnad
och skrifter hafva äfven i enskildheter gjorts till
föremål för en utomordentligt rik och med hvarje
år starkt växande »Göthe-literatur» icke blott i
Tyskland, utan äfven i England och andra land. G:s
sonson Walter v. G., som afled 1885, testamenterade
dels till weimarska staten G:s hus i Weimar med
deri förvarade konstskatter och naturvetenskapliga
samlingar, dels till storhertiginnan Sofia af
Sachsen-Weimar det götheska familjearkivet, det
s. k. Göthe-arkivet, med hvilket 1889 sammanslogs
skalden Schillers rikhaltiga arkiv. 1885 stiftades i
Weimar Göthe-sällskapet (med inemot 3,000 medlemmar
inom få år), som, med begagnande af ofvannämnda
arkiv, är afsedt att utgöra en föreningspunkt för
G.-forskningen, att förbereda en uttömmande biografi
öfver skalden och utgifva en »Göthe-jahrbuch» samt en
kritisk upplaga af hans verk (under utgifning sedan
1887; 70 bd 1896). 1886 öppnades Göthe-museum i G:s
hus i Weimar. Göthe-museer finnas äfven i Budapest
(1896) och Frankfurt a. M. (1897).
*Göthe, E. G., blef 1815 vice professor och 1827
(efter Hasselgren) professor.
Göthe [jöte], Anders Georg, konst- och
literaturhistoriker, f. i Stockholm d. 5 Okt. 1846,
blef 1865 student i Upsala samt 1873 filos.
kandidat och e. o. amanuens vid Nationalmuseum,
utgaf 1875 gradualafh. Historisk öfversigt af de
vittra samfunden i Sverige före svenska akademiens
stiftelse, promoverades s. å. till filos. doktor och
förordnades till andre amanuens vid Nationalmuseum,
der han 1880 blef förste amanuens och alltsedan 1881
förestått måleri- och skulptursamlingarna. Sedan
1895 är G. dessutom föreläsare i konsthistoria vid
Konstakademien. Genom sina stora kritiska kataloger
öfver tafvelsamlingen (I. Utländske — icke-nordiske —
mästare, 1887, fransk uppl. 1893; samt II. Nordiske
mästare, 1897) har G. i högst väsentlig mån bidragit
att bringa Sveriges Nationalmuseum i fruktbärande
vetenskaplig förbindelse med utlandets museer. Utom en
mängd uppsatser i svenska tidskrifter, i synnerhet
»Nordisk tidskr.». och artiklar i utländska
konstvetenskapliga publikationer, har G. författat
bl. a. Nationalmusei tafvelsamling. En konsthistorisk
öfversigt (1887; 2:dra uppl. 1893), beskrifvande
kataloger öfver tafvelsamlingarna på Finspong (1894)
och Vanås (1895), Johan Tobias
Sergelsporträttmedaljonger (i »Medd. från
Nationalmuseum», 1885), J. T. Sergels porträttbyster (i
festskriften »Statens Konstsamlingar 1794–1894»,
1894), Tafvelramen och dess historia (i »Medd. från
Sv. Slöjdföreningen», 1886) och texten till det
under utgifning varande planschverket »Nationalmusei
konstskatter», hvaraf 1897 utkommit 10 häften.
J. K–e.
Göthe-arkivet. Se Göthe, J. W. v. Suppl.
Göthe-Meyer [hårdt g]. Se Meyer, Johann Heinrich
(sp. 1504).
Göthe-museum. Se Göthe, J. W. v. Suppl.
Göthe-sällskapet. Se Göthe, J. W. v. Suppl.
Götisk stil, byggn.-k. Se Gotik.
*Götlunda. 1. Socken i Skaraborgs län. 4,529
har. 1,419 innev. (1896). — 2. Socken i Örebro
län. 15,944 har. 3,072 innev. (1896).
*Götmetall. Se äfven Jern, sp. 1135.
Götrek, P., stenograf. Se Stenografi, sp. 499.
*Göttingen hade 25,513 innev. 1895.
*Götz, H. Operan Der widerspänstigen zähmung gafs
i Stockholm under namnet »Hårdt mot hårdt» 1888.
Götze [hårdt g], Emil Karl, tysk operasångare,
f. i Leipzig 1856, var engagerad vid hofteatern
i Dresden 1878–81, sedermera i Köln, hvarifrån han
gjorde gästresor till alla större tyska scener med
fenomenal framgång. I Stockholm uppträdde han 1895
såsom Profeten, Lohengrin och Faust och befanns ännu
ega qvar betydande lemningar efter en ovanligt grann
tenor, men deremot ej höja sig öfver medelmåttan
vare sig som sångare eller skådespelare, ehuru han
i Tyskland allmänt prisats såsom »i båda delarna
lika utmärkt». A. L.
Götzen [hårdt g], Gustav Adolf von, grefve, tysk
Afrikaresande, f. 1866, sedan 1896 militär- och
marinattaché i Washington, utrustade på egen bekostnad
en Afrika-expedition, i hvilken deltogo bl. a. von
Prittwitz och Kersting och som utgick i Dec. 1893
från Pangani, färdades genom masailanden, norra
Uniamvesi och Usuvi, öfvergick i Maj 189 å Kagera och
beträdde det okända landskapet Ruanda. G. besteg
en af de högsta topparna i Virungabergen, den ännu
verksamma vulkanen Kirunga-tsja-gongo (3,420 m.),
upptäckte s. om detta berg den 30 km. breda och minst
80 km. långa Kivusjön, framträngde genom Ureggas
urskogar under outsägliga strapatser mot v. samt nådde
d. 21 Sept. 1894 Kongo vid Kirundu och i slutet af
Nov. Matadi nära mynningen. Sin resa skildrade han
i Durch Afrika von Ost nach West (1895).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
