Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt Das reizleitende gewebesystem der
sinnpflanze (1890).
Habert [abär], J. M. Se Herbelin.
*Habil. — Habilitet, rättst., behörighet (jfr
Inhabilitet under Inhabil). — Habilitera sig,
förvärfva rättighet att vara docent vid ett tyskt
universitet, d. v. s. närmast att hålla offentliga
föreläsningar derstädes.
*Hablingbo. 5,241 har. 605 innev. (1896).
*Habo, socken i endast Skaraborgs län. 17,961
har. 2,920 innev. (1896). Annexet heter numera
Gustaf Adolf.
Habsburg (sp. 449). Ätten utslocknade på svärdssidan
1740.
Hachberg, tysk slägt. Se Hochberg.
Hachi-isji. stad i Japan. Se Nikko.
Hackney [häckni], nordöstlig förstad till
London. 198,606 innev. (1891), såsom parliamentary
borough 229,542 innev. Der ligga bl. a. City
hospital för bröstsjukdomar, ett franskt sjukhus,
ett teologiskt seminarium tillhörigt independenterna.
*Hackspettslägtet. Se äfven Kejsarespetten.
*Hacksta. 1. Socken. 1,563 har. 452 innev. (1896),
— 2. Egendom, innehafves af f. d. löjtnanten
C. F. A. Nauckhoff.
*Hackva. 1,939 har. 723 innev. (1896).
*Hackås, socken. 39,790 har, med inräkning af
Gillhofs kapell. 1,195 innev. (1896).
*Hackås och Näs tingslag. 53,602 har. 2,660
innev. (1896).
Hadafylke, norskt fylke. Se Hadeland.
Hadd den hårde. Se Roald Rygg.
Haddingjadalr, Fornn. Se Hallingdalen.
Hadelands vasbund. Se Randsfjorden.
Haden, Francis Seymour, engelsk etsare, f. 1818,
till yrket läkare, har som amatör, starkt
påverkad af Rembrandt, utöfvat etsarekonsten,
inom hvilken han uppnått verkligt mästerskap,
särskildt inom landskapet, som utmärkes af
en underbart fin ljusbehandling. Bland hans
verk märkas Morgon i Kensington Gardens,
Solnedgång vid Thames. H. är president för
Royal Society of painter etchers. Katalog
öfver hans verk utgafs af Drake 1880.
J. K–e.
Hadjar el-aswad, Arab., svarta stenen. Se Kaba.
Hadjikak. Se Bamian. Suppl.
Hadjin, stad i Mindre Asien, turkiska vilaj. Adana,
vid Saron-su l. Saros, Seihuns högra källflod, midt
emot Kermes Dagh (3,200 m.). Omkr. 12,000 innev.,
de fleste armenier, som drifva liflig industri och
bearbeta jerngrufvorna i denna del af Anti-Taurus.
*Hadorph, J., hade redan af Karl X erhållit ett
stipendium »in antiquitatibus» och drogs sedermera
fram hufvudsakligen af rikskansleren M. G. De
la Gardie. Ända sedan 1666 uppbar han en del
af antiqvarielönen (att börja med 1/3), delande
den med ämbetets ord. innehafvare, Lars Bure och
O. Verelius, och fick först sent uppbära lönen i dess
helhet. Under tiden kallades han 1669 till sekreterare
i Riksarkivet (ej i Antiqvitetskollegium), dock,
efter hvad det vill synas, endast i survivans, och
denna förmyndareregeringens åtgärd bekräftades af
Karl XI 1676 i mycket erkänsamma ordalag; H. skulle
likställas arkivets
ord. sekreterare. I kanslistaterna uppfördes han
emellertid allt framgent som »antiquarius». Ehd.
Hadrumetum. Se Susa 3.
Hadsji Oglu Basardsjik. Se Dobrić. Suppl.
Hadubrand. Se Hildebrand, mytol.
*Haeckel, E. Bland hans senare arbeten må nämnas Das
system der medusen (1880–81), genom hvilket antalet
af kända former hos Medusa-slägtet tredubblades,
Die naturanschauung von Darwin, Goethe und Lamarck
(1882), Indische reisebriefe (1883; 3:dje uppl. 1893;
»Indiska dagar», 1891), Plankton-studien (1890)
och Systematische phylogenie (3 bd, 1894–95). Till
Challengerexpeditionens »Reports» (se Challenger. Suppl.) författade han en 5 bd stark
beskrifning öfver 4,000 nya djurarter (radiolarier,
djuphafsmedusor, hornsvampar och rörmaneter).
Den biogenetiska lagen benämner H. det förhållande,
att fostrets individuella utveckling (ontogoni)
utgör en förkortad rekapitulation af dess förfäders
utvecklingsskeden (fylogoni). Men enligt H. är
nämnda öfverensstämmelse eller afspegling ofta
underkastad störingar till följd af ett äggs, en larvs
sjelfständiga anpassning efter yttre förhållanden, och
sådan rubbning i förloppet betecknar han med termen
cenogenesis (af Grek. kenos, tom, skenbar). Den
af H. uppställda Gastraea-teorien innebär, att alla
flercelliga djur skulle härstamma från en och samma
grundform, den hypotetiska Gastraea, bestående af en
säck med dubbla väggar, af hvilka den yttre bildade
huden och den inre omslöt tarmhålan, hvilken egde
endast en öppning utåt.
2. Haeggström, Gustaf, bruksegare, riksdagsman,
den föregåendes brorson, f. å Robertsfors bruk,
Vesterbotten, d. 17 Nov. 1829, blef 1849 student
i Upsala, men egnade sig derefter åt bruksrörelse,
hufvudsakligen såsom disponent på Håknäs sågverk i
Nordmalings socken. Han var 1867–87 (med undantag
af 1880–81) ledamot af riksdagens Andra kammare,
der han tillhörde Landtmannapartiet, som insatte
honom i bevillnings- (1870–71), banko- (1872–74) och
konstitutions- (1875–79) utskotten. 1874–77 var han
riksgäldsfullmäktig. Död å Holmen, vid Nordmaling,
d. 28 April 1897.
*Haelschner, H. Ph. E. v., afled 1889 i Bonn.
Haemaptoë (af Grek. haima, blod, och ptoesis,
ängslan, häftig rörelse), med. Se Lungsjukdomar,
sp. 295.
Haemaptysis (af Grek. haima, blod, och ptysis,
spottning), med. Se Lungsjukdomar, sp. 295.
Haematocrya (af Grek. haima, blod, och kryos,
iskyla), zool. Se Kallblodiga ryggradsdjur.
Haematotherma (af Grek. haima, blod, och therme,
värme), zool. Se Varmblodiga djur.
Haemon, Lat. Se Haimon.
Haemopis, zool. Se Hästigel.
Haereticorum malleus et flagellum, Lat. Se Hilarius
den helige.
Háey, Fornnord. Se Håö.
*Haf. Verldshafvets största djup ansågs ända till
sommaren 1895 vara beläget utanför Japan och uppgå
till 8,513 m. (se sp. 475). Vid de i synnerhet
genom den engelska marinen bedrifna systematiska
djuplodningarna uppmättes 1895 djup, som äro betydligt
större. Under 23° 40’ s. br.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
