Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjökadettskolan. Sedan 1858 var han led. af svenska
Krigsvet. akad.
2. Hagerup, Georg Francis, norsk jurist och
statsman, den föregåendes son, f. i Horten d. 22
Jan. 1853, blef student 1870, studerade en tid
medicin, öfvergick sedermera till juridiken
och aflade 1876 juridisk examen. Med offentligt
understöd studerade han 1877 romersk och modern
förmögenhetsrätt i Tyskland och Frankrike, var
sedermera ett år edsvuren fullmäktig på landet och
blef 1879 universitetsstipendiat samt assessor i
byretten. Sedan H. 1885 tagit juris doktorsgraden,
blef han s. å. tillf. och 1887 ord. professor i den
juridiska fakulteten. Samtidigt dermed hade han ock
säte i Höiesteret såsom e. o. assessor. Han egnade sig
först förnämligast åt förmögenhetsrätten och utgaf Om
kjöb og salg (1883), Om tradition som betingelse for
overdragelse af eiendomsret til lösöre (1884), Den
norske panteret (1889) och Om grundbögernes offentlige
troværdighed (1887). Såsom professor sysselsatte
han sig med process- och straffrätten. Då antagandet
af den nya strafflagen förestod, gjorde han 1889 en
studieresa till England, Frankrike och Tyskland samt
höll efter hemkomsten på hösten föreläsningar öfver
den nya lagen. Samtidigt utgaf han i förening med
B. Getz en kommentar till densamma. H. har dessutom
offentliggjort en hel mängd afhandlingar i »Norsk
retstidende», hvars hufvudredaktör han var under
flere år. H., hvilken åtnjuter anseende att vara
näst Getz Norges förnämste nu lefvande jurist,
inträdde i Stangs andra ministèr, d. 2 Maj 1893,
såsom chef för justitiedepartementet och genomdref
bl. a., att idén om s. k. vilkorlig straffdom vid
mindre förbrytelser upptogs i strafflagen. Efter
Stangs afgång, d. 14 Okt. 1895, trädde H. såsom
statsminister i spetsen för en koalitionsministèr.
O. A. Ö.
Haggada. Se Hagada, hvilken form är oriktig.
Haggard [-örd], Henry Rider, engelsk romanförfattare,
f. 1856, innehade 1875–79 sysslor i Natal och
Transvaal samt vardt derefter advokat i London
och fredsdomare för grefskapen Norfolk och
Suffolk. Intryck från Syd-Afrika eggade H. till
författareskap, hvars frukter blefvo äfventyrsromaner
med sensationelt spännande egenskaper. Få nu lefvande
prosadiktare kunna berömma sig af så stor framgång
hos allmänheten som H. Af hans alster må nämnas The
witch’s head (1885; »Hexanshutvud», 1891), King
Solomon’s mines (1886; »Kung Salomos skatt», s. å.),
hvilken bok skapade H:s rykte, densammas fortsättning
Allan Quatermain (1887; sv. öfvers. s. å.), den
vildt romantiska She (s. å.; »Hon eller dödsgrottorna
vid Kôr», s. å.; ny uppl. 1895), Jess (1887; »Jess
eller en annan Judith», 1888; ny uppl. 1895), som
skildrar det verkliga lifvet i Transvaal, Cleopatra,
Montezuma’s daughter (»Montezumas dotter». 1894)
och Nada the lily (»Nada den fagra liljan», 1894).
*Haghe, L., afled 1885 i London.
Hagi, hufvudstad i japanska prov. Nagato, vid en vik
på sydvestra änden af ön Nippon. Omkr. 25,000 innev.
Hagia (Santa) Maura. Se Leukas.
Hagios Nikolaos. Se Tenos.
*Hagn. — Charlotte von H., f. 1809, dog
1891. — Auguste von H. afled 1882.
*Hagrida (Hafrida). 3,956 har. 496 innev. (1896).
*Hagshult. 7,002 har. 697 innev. (1896).
2. Hagström, Anders Johan, läkare, den föregåendes
brorson. Se Hagströmer 1.
Hagström, Karl Leonard, fysiker och meteorolog,
f. i Norrköping d. 8 Jan. 1855, filos. doktor och
docent i fysik i Upsala 1891, lektor i fysik och
matematik vid Linköpings högre allm. läroverk 1893,
har författat bl. a. Jemförelse mellan Ångströms
och Neumanns metoder för bestämning af kroppars
ledningsförmåga för värme (akad. afh. 1891),
flere afhandlingar om mätning af molnens höjd
och hastighet (tills. med N. Ekholm, A. Falk och
H. H. Hildebrandsson) och en elementär framställning
af magnetinduktion (i »Pedag. tidskr.», 1893).
N. E–m
*2. Hagströmer, J. V., var 1886–87 ledamot af Nya
lagberedningen och utnämndes 1888 till professor i
straffrätt. Han har ytterligare utgifvit Granskning
af und. förslag till strafflag för storfurstendömet
Finland; förordning om verkställighet af straff
samt förordning om strafflagens införande
(1884), Om förhållandet emellan lagstiftning och
vetenskap på den svenska straffrättens område (i
»Tidsskr. f. retsvidenskab», 1889) samt en mängd
rättsvetenskapliga artiklar i Nordisk Familjebok
m. m. Vid jubelfesten i Upsala 1893 kreerades han
till filos. hedersdoktor.
*Hagunda. 1. Härad, ingår i Upsala läns Mellersta
domsaga och fögderi. Häradet omfattar bland
andra socknar hela Järlåsa, men ingen del af
Upsala-Näs. Tible kallas numera Skogs-Tible. 33,413
har. 5,049 innev. (1896). — 2. Kontrakt. 29,800
har. 4,262 innev. (1896).
Hahl, N. G. Se Gyllenhaal, svensk adlig ätt.
Hahn, Canutus, biskop, född d. 13 Nov. 1633 i Uråsa
socken, Småland, studerade 1652–54 i Greifswald,
Wittenberg och Rostock samt derefter i Upsala,
hvarest han 1661 promoverades till magister med
andra hedersrummet (ultimus). Han utnämndes till
professor i logik och metafysik 1661 vid Lunds
gymnasium och 1667 vid universitetet, var 1671–79
kyrkoherde i Ronneby, utnämndes 1679 till kyrkoherde
i Landskrona (hvilket pastorat han aldrig tillträdde)
och förordnades s. å. till medhjelpare åt biskopen
i Lunds stift, Winstrup, samt blef 1680 dennes
efterträdare. Från det stora stiftets tröttande
styrelse sökte sig H., som var sjuklig, och han
fick 1687 biskopsämbetet i Vexiö stift, men hann
ej tillträda detsamma, emedan döden mellankom,
i Karlskrona d. 29 Dec. 1687. H. verkade kraftigt
för svenska kyrkoordningens införande i Lunds stift
samt för svenska språkets bruk i skola och kyrka
derstädes; han har derjämte största förtjensten om
återupprättandet af Lunds universitet (se d. o.,
sp. 280–281), hvars prokansler han var, om ock ej
formligen utnämnd. H. är »otvifvelaktigt att räkna
bland den svenska kyrkans yppersta administratörer».
*Hahr, A., afled i Stockholm d. 19 Jan. 1885.
*Haidarabad. 1. Staten (utom Berar, öfver hvilket
nisam har endast nominel öfverhöghet) uppgifves nu
officielt hafva en areal af 214,180
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
