Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
qvkm., med 11,537,000 innev. (1891), deraf 10,3
mill. hinduer, 1,1 mill. muhammedaner, 20,430 kristna
o. s. v. I aflägsna bergstrakter lefva fullkomligt
ociviliserade gonder (omkr. 40,000). Hufvudspråken
äro telugu, maratti, kanari och hindustani;
telugu talas företrädesvis i ö. och s. ö., maratti
i v. och n., kanari i s. v., hindustani l. urdu,
de muhammedanske tjenstemännens språk, är helt
naturligt fördeladt på alla distrikten, ehuru mest
koncentreradt i och kring hufvudstaden. Nisam är
den förnämste muhammedanske fursten i Indien. Enligt
den sedan 1888 följda planen för vasallstaternas
bidrag till försvaret uppställer han 800 man
kavalleri. — 2. Hufvudstaden hade med förstäder
415,000 innev. 1891. Omkr. 9 km. n. om staden ligger
den engelska lägerplatsen Sikanderabad (på urduspråket
Iskanderabad), engelsmännens starkaste militärstation
i Indien, med omkr. 75,000 innev. Der bor äfven den
politiske agenten vid nisams hof.
*Haidarabad. 1. Distriktet hade 918,646 innev. 1891. —
2. Hufvudstaden hade s. å. 58,048 innev.
Haifa (Kaifa), uppblomstrande turkisk hamnstad i
Palestina, på södra sidan af Akka-viken och vid foten
af Karmel. Omkr. 7,500 innev, (deraf omkr. hälften
muhammedaner, hälften kristna eller judar). Det är
forntidens Scaminum l.
Sycaminum. I närheten har bosatt sig en mängd
tyskar, hvilka ega skola och missionshus samt idka
jordbruk och vinodling. I staden finnes äfven en
tysk-katolsk mission, och »Dames de Nazareth» ega
en uppfostringsanstalt.
Haifong (Haiphong), hufvudstad i
prov. H. (68,520 innev. 1892) i franska kolonien
Tong-king, vid Kam, en af Songkas mynningsarmar, 10
km. från Tongkingviken och 93 km. från Hanoi. 15,485
innev. (1892). Det är koloniens hufvudhamn, försedd
med dockor och magasin, der fartygen obehindradt
kunna lossa och lasta vid kajerna. Redden är rymlig
och väl skyddad, och har ända till 20 m. djup. Mer
än 4/5 eller t. o. m. 7/8 af koloniens varuomsättning
med utlandet försiggår i H.
Haig [hēg], engelsk namnform för A. H. Hagg (se
d. o.).
Haj Garib, källflod till Oranjefloden (sed. o.)
Hâil, hufvudstad i riket Djebel Sjammar i det
centrala Arabien, omgifves, enl. Palgrave, af vallar,
bastionerade torn och massiva portar, som omsluta
ett ofantligt område, men eger endast omkr. 20,000
innev., enär trädgårdar och öppna platser upptaga
större delen. Furst Telal-ibn-Rasjid (d. 1864)
gjorde staden till en medelpunkt för handeln och
näringsfliten i Central-Arabien, och dess furste lär
vara den mäktigaste mannen i Arabien.
Haileybury [hēlibärri], fordom slott tillhörigt
markisen af Salisbury, 1,2 km. s. om Great Amwell
i engelska grefsk. Hertford, s. ö. om staden
Hertford. Der stiftades 1806 en bildningsanstalt för
indiska tjenstemän, hvilken 1866 ombildades till en
högre offentlig skola (H. college).
Hajluoto, det finska namnet på Karlö (se d. o.)
Hainau. Se Haynau.
*Hainaut, provins, hade 1,048,546 innev. 1890 och
beräknades vid 1895 års slut hafva 1,090,250
innev., af hvilka nära 99 proc. tala endast franska.
*Haiti har närmare 1,5 mill. innev. (omkr. 1 mill. i
republiken H. och omkr. 500,000 i Dominikanska
republiken). Uppgiften att klimatet är fuktigt
gäller endast vissa delar af ön. Ön uppvisar
nämligen stora kontraster mellan slätt- och
berglandet, mellan kusten och det inre. Norra
kusten har mycket stor nederbörd, men i läsidan
af bergen och särskildt på Azuaplatån äro regnen
sällsynta, och marken fuktas knappast af annat än
en riklig dagg. — 2. Republiken H. är omkr. 28,900
qvkm. Östra gränsen är mycket oregelbunden, och
hvardera republiken gör anspråk på Artibonites’
öfre bassäng, men enligt ett 1876 afslutadt fördrag
erkännes det omtvistade området såsom dominikansk
provins, ehuru H. tillgodogör sig detsamma mot en
ersättning af 150,000 piaster. Folkmängden uppgår
till omkr. 1 mill. Negrerna, ehuru mycket mörka,
ega sällan afrikanska drag; en annan omgifning har
modifierat dem till större likhet med den europeiska
typen. Jorden är delad mellan ett fåtal egare, och
den stora massan består af fattiga daglönare utan
fast egendom. Någon tillförlitlig statistik rörande
varuomsättningen med utlandet finnes icke, men den
är betydligt större än tulluppgifterna angifva,
enär minst 1/5 anses smugglas.
Jernväg finnes icke, och först på sista tiden hafva
med vagn farbara vägar börjat anläggas. Afgiftsfri
och obligatorisk skolundervisning är lagstadgad, men
man har ej kunnat bringa lagen i verkställighet. Hur
okunniga och vidskepliga än de svarta äro, ega de en
anmärkningsvärd andlig vakenhet, god fattningsförmåga
och skarpt omdöme; de hafva stor aktning för
kunskaper, och i aflägsna trakter utan skolor inhemta
barnen af de gamle kunskap i innanläsning. Många barn
skickas till franska skolor, och H. tager större andel
i spridningen af fransk literatur än många franska
distrikt af samma storlek. Den nuv. författningen
är af 1889. Presidenten väljes för 7 år af
representationens båda till en nationalförsamling
förenade kamrar. Senatens medlemmar dels väljas
för 6 år af representantkammaren, dels utnämnas af
presidenten; representantkammaren väljes för 3 år
af alla myndiga medborgare. (Christophes försök att
eröfra mulattrepubliken, sp. 523, gjordes 1818).
*Haizinger. — 2. Amalie H. afled 1884.
Haj, zool. Se Hajfiskarna och Hajslägtet.
Haja. Se Rabbinska språket och literaturen, sp. 619.
Hajdú-Böszörmény, stad i komitatet Hajdú. Se
Böszörmény.
Hajdü-Dorog, köping i ungerska kom. Hajdú. 8,720
innev. (1890).
Hajdú-Hadház, köping i ungerska kom. Hajdú, vid
jernvägen Debreczen–Nyiregyháza. 7,954 innev. (1890).
*Hajduker. Komitatet Hajdú hade 190,978 innev. 1890,
af hvilka 147,140 voro reformerta, men alla talade
magyariska.
Hajdú-Nánás [nanāsj], stad i ungerska kom. Hajdú,
vid jernvägen Debreczen-Büd-Szent-Mihály. 14,457
innev. (1890).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
